• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • Tagged with
  • 9
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Speciallärares och specialpedagogers beskrivningar av specialpedagogisk lästräning och intensiva läsinterventioner

Miro, Shinda, Lindqvist, Carola January 2022 (has links)
Det självständiga arbetet belyste speciallärares/specialpedagogers beskrivningar av genomförande av läsfrämjande lästräning och läsinterventioner. Läsinterventionerna/ lästräningsmetoderna som beskrevs syftade till att främja läsförmågan för mellan- och högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter. Läsinterventioner/lästräningsmetoder gavs för att eleverna skulle utvecklas så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och klara skolgångens kunskapskrav. Det specialpedagogiska forskningsfältet är komplext vilket gjorde att systemteori kunde öka förståelsen för elevers lärande och utveckling när nätverken i och mellan systemen analyserades. Mot bakgrund av syftet och forskningsfrågorna hade forskningsansatsen en kvalitativ ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. På mellan- och högstadiet lästränade eleverna i syfte att utveckla ordavkodning, ord- och ämnesbegreppsförståelse, lässtrategier och läsförståelse. I analysavsnittet analyserades lärarnas beskrivningar av läsinterventioner/lästräningsmetoder utifrån Bronfenbrenners systemteori. Intensiva läsinterventioner främjade ordavkodningsförmågan, läshastigheten och läsflytet. Lästräningsmetoderna främjade ämnesbegreppsförståelsen och läsförståelsen enligtlärarnas utsagor. Lärarnas beskrivningar visade att samverkan med elever, vårdnadshavare och kollegor ansågs viktigt för att främja läsutveckling för elever i läs- och skrivsvårigheter.
2

Upprepad läsning och dess effek för elevens avkodningsförmåga och läshastighet : - En kvantitativ och kvalitativ studie för årskurs 4-6

Eriksson, Sofie January 2020 (has links)
Syftet med arbetet var att studera effekten av intensivläsningsmetoden upprepad läsning och dess effekt för elevens avkodningsförmåga och läshastighet. Frågeställningarna studien utgått från är följande:   Hur kan intensivläsning utveckla elevernas avkodningsförmåga och därav öka elevernas läshastighet? Vilket resultat ger intensivläsningsmetoden för elevernas läshastighet? Hur upplever eleverna intensivläsningsmetoden?   För att få svar på ovanstående frågor genomfördes en intensivläsningsperiod med 8 elever från grundskolans årskurs 4–6. Intensivläsningsperioden omfattades av 10 enskilda träffar mellan pedagog och eleverna i interventionsgruppen. Utöver dessa elever fanns även en kontrollgrupp på 8 elever som endast genomförde två kvantitativa test. I resultatet av undersökningen visade alla elever i interventionsgruppen förbättrade resultat vid det avslutande ordavkodningstestet till skillnad från kontrollgruppen där resultatet var mer spritt. Genom kvalitativa intervjuer beskrev eleverna deras uppfattning av intensivläsningsmetoden. Genomgående märkte eleverna i interventionsgruppen positiva resultat.
3

Intensivläsning med läslistor : - En interventionsstudie med Wendickmodellen

Nilvius, Camilla, Anvegård, Eva January 2015 (has links)
Studien syftade till att undersöka hur avkodningen, för elever i avkodningssvårigheter, påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare liknande interventioner. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade 20 tillfällen á 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsutvecklingen för eleverna i interventionen tedde sig beroende på elevernas ålder. Därför genomfördes studien med elever från både låg- och högstadiet. Vidare syftade studien till att undersöka elevers motivation till att lästräna med läslistorna.  Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupper och kontrollgrupper från både låg- och högstadiet. Grupperna omfattade 15 elever i varje grupp vilket genererade totalt 60 elevers resultat. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt en efterföljande intervju med eleverna i interventionsgrupperna om hur motiverade de varit till att lästräna med läslistorna. Testresultaten behandlades kvantitativt och intervjuerna utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. Interventionsgruppen på lågstadiet visade ökad avkodningsförmåga jämfört med kontrollgruppen i alla tester. Resultatet visar att interventionen med läslistorna har haft god påverkan på yngre barns avkodningsutveckling. På högstadiet ökade interventionsgruppen mer än kontrollgruppen i de flesta tester men en större ökning för interventionsgruppen än kontrollgruppen noterades särskilt vid nonsensordsläsningstest. I intervjuerna framkom att eleverna i interventionsgrupperna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Eleverna på lågstadiet var mer motiverade till metoden än högstadieeleverna, även om det bland högstadieeleverna inte fanns mer än någon enstaka som direkt ogillade metoden.
4

Läslisteläsning och boksamtal, en lyckad kombo? : En interventionsstudie i år 1 / Word reading and reflection on texts, a good combination? : An interventionstudy in year 1

Lofthammar, Eva, Näreby, Anna-Karin January 2017 (has links)
Studien syftade till att undersöka hur listläsning i kombination med boksamtal ökade elevers avkodningsförmåga samt läsintresse. Interventionen genomfördes på två olika skolor med elever i avkodningssvårigheter i år 1. De lästränade 15 tillfällen à 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Dessutom deltog de i gruppläsning med boksamtal vid fem tillfällen ca 40 min/tillfälle.   Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp i år 1. Sammanlagt deltog 24 elever. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest gällande avkodningsförmågan. Eleverna fick dessutom fylla i en enkät efter första samt sista gruppläsningstillfället för att se om läslusten ökat. Testen visade att interventionsgruppen till viss del ökat sin avkodningsförmåga och därmed också i läsflytet men det hade även kontrollgruppen gjort, dock inte i lika hög grad. Enkäten visade att eleverna var positivt inställda till läsning både i form av skönlitteratur samt listläsning vilket vi tolkar som att läsintresse finns. Dock visade enkäten ingen större skillnad på svar före och efter interventionen. Vi tycker att studien visade att kombinationen av listläsning och boksamtal gagnade elevernas läsutveckling och läslust. Eleverna blev också mer motiverade och visade ökat självförtroende i boksamtalen. Det är dock inte möjligt att påvisa hur mycket mer effektiv interventionens åtgärder var än kontrollgruppens då den sistnämnda också uppnådde positiva resultat. Vår slutsats blir att kombinationen med olika träningssätt verkar lovande för ett lustfyllt och framgångsrikt lärande.
5

Intensiv lästräning med läslistor : En interventionsstudie med Wendick-modellen i årskurs 7

Carlmyren, Maria, Olsson, Anna January 2021 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur intensiv lästräning med läslistor kan förändra avkodnings­förmågan hos elever med avkodningssvårigheter i årskurs 7. Vidare syftade studien till att undersöka elevernas upplevelse av att lästräna med läslistor samt huruvida deras läsmotivation påverkas. I studien användes en kvasiexperimentell design med en kvantitativ ansats i form av en intervention med Wendick-modellen Intensivläsning. Pre- och posttester gjordes för att kartlägga elevernas avkodningsförmåga före och efter interventionen. Studien antog även en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse för elevernas upplevelse av lästräningen. En efterföljande anonym kvantitativ enkät genomfördes som komplement till intervjuerna. Efter ett slumpmässigt strategiskt urval delades studiens 12 deltagare in i två grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp med sex elever i varje grupp. Läsinterventionen genomfördes en-till-en och varje träningstillfälle pågick i 15 minuter, vid 20 tillfällen under fem veckor. Resultatet visade att både interventionsgruppen och kontroll-gruppen förbättrade sitt resultat något på testet LS Avläsning Ord, medan interventionsgruppen förbättrade sitt resultat på testet LS Avläsning Nonsensord betydligt mer än kontrollgruppen. Samtliga elever i interventionsgruppen var positiva till att lästräna med läslistor och övervägande del av eleverna upplevde att deras läsmotivation påverkades positivt. Studiens resultat visade att intensiv lästräning med läslistor framförallt utvecklade avkodningsförmågan vid läsning av nonsensord hos sex elever i åk 7.
6

Intensivläsning : En interventionsstudie med upprepad läsning i par / Intensive reading : An intervention study with repeated reading in pairs

Jansohn, Maud, Olsson, Anna-Carin January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka möjlig utveckling hos elever gällande avkodningsförmåga, läsförståelse och motivation till läsning vid upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter. Studien innefattar kvantitativ och kvalitativ metod. Upplägget är gjort med utgångspunkt i klassisk experimentell design, med interventionsgrupp och jämförelsegrupp. Interventionen omfattar 12 elever från två skolor i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervju med eleverna i interventionsgruppen före och efter interventionen. Upprepad läsning innebär i studien att elever i par, vid tre tillfällen i veckan, läste samma skönlitterära text upprepade gånger för varandra tillsammans med speciallärare. Interventionen omfattar elever i avkodningssvårigheter, vilka lästränade vid 18 tillfällen i 10-15 minuter. Texter som användes valdes ut med hänsyn till den enskilde elevens läsförmåga.  Resultatet visar att interventionen med sex veckors upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter hade positiva effekter på elevernas avkodningsförmåga och läsförståelse. Både interventionsgruppen och jämförelsegruppen visar på ökade resultat. Emellertid är skillnaden mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp beträffande läsförståelse inte lika markant som vid avkodning. Vid jämförelse av intervjusvaren före och efter interventionen framkommer generellt inga tydliga förändringar.
7

Intensivträning i avkodning och stavning för två äldre elever med diagnostiserad dyslexi : En interventions- och intervjustudie med Wendick-modellen Intensivläsning / Intensive training in decoding and spelling for two students with dyslexia in grade 5 and 7 : Intervention with the Wendick model Intensive Reading and interviews

Wikström, Madeleine January 2017 (has links)
This study investigated the effects of an intensive training period in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading for students diagnosed with dyslexia. A further aim of the study was to examine the students’ experience of the intense training period. The study included three students, two intervention students in grades 5 and 7 and a control student in grade 5, with diagnosed dyslexia. During five weeks, the two intervention students were involved in intensive training in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading. The results showed that the intervention students had become more confident in their decoding and spelling on the lists and words included in the training materials. Normalized and standardized pre- and posttests, conducted before and after the intervention, showed positive effects in decoding ability. However, no significant changes had occurred in spelling ability, although the intervention student in grade 7 showed some progress. The students' experience of the training were positive: their motivation had increased, they felt that they had improved both in reading and spelling, and they affirmed their willingness to continue training with reading lists. In conclusion, this study proposes that also older students with diagnosed dyslexia can benefit from intensive training in decoding and spelling.
8

Intensivläsning som metod för elevers läsutveckling : En interventionsstudie om elevers läsutveckling med intensivläsning som grund / Intensive reading as a method for students reading development : An intervention study on students reading development with intensive reading as a basis

Andrée, Victoria January 2020 (has links)
Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur en interventionsstudie med intensivläsning under en femveckorsperiod, fyra dagar i veckan, med material som är anpassat efter elevernas intressen påverkar elevernas läsförståelse. Metoder som används i studien är enskilda intervjuer med elever, observationer och DLS- test som är ett diagnosinstrument för att mäta elevers läsoch skrivförmåga. De teoretiska utgångspunkter som undersökningen grundar sig på är den sociokulturella lärandeteorin, kognitivism samt embodied learning. Den sociokulturella lärandeteorin valdes för att eleverna i undersökningen lär i samspel med andra, kognitivism för att förstå hur barn tänker. Embodied learning där fokus på den kroppsliga aktiviteten ligger som grund för att förstå hur eleven använder sin kropp vid intensivläsning. Tidigare forskning visar i PISA- undersökningar att svenska elever har en allt sämre läsförmåga. Resultatet i studien visar på kroppens betydelse för att förstå det som läses men även den avsaknad av reflektion i läsundervisningen för att eleverna ska få förståelse för hur processen läsning går till. / The purpose of this study has been to find out how an intervention study with intensive reading during a five-week period, four days a week, with the material specifically adjusted to the pupils’ interests impacts their reading comprehension. The methods used in the study is individual interviews with the pupils, observations and DLS-tests which is a diagnosticinstrument for measuring the pupils reading and writing ability. The theories of this study are based on sociocultural learning theory, cognitivism and embodied learning. The sociocultural learning theory was chosen because the students in this study learn together with other, cognitivism because trying to understand how children think. Embodied learning where focus lies on activity of the body to understand how student use their body when they learn intensive reading. Earlier studies show in PISA studies that the Swedish pupils is getting lesser and lesser reading ability. The results in the study shows the body’s importance in understanding what we read. But it also shows the lack of reflection in the reading instructions for the pupils to understand how the process of reading works.
9

Intensiv och systematisk läsintervention vid svenska för invandrare (SFI) : En interventionsstudie med Wendick-modellen / Intensive and Systematic Reading Intervention at Adult Education in Swedish for Immigrants : An Intervention Study with the Wendick Model

Björnflo, Linn January 2023 (has links)
Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.

Page generated in 0.0934 seconds