Syftet med studien är att undersöka hur resultaten i läsförståelse från DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jämföra detta med den enskilde individens perspektiv på sin läsförståelse. Med en kvalitativ metod har jag gjort en jämförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid på resultaten av DLS-tester i år 4, 6 och 8. Därefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp på fyra elever. Elevernas resultat från DLS- testen tyder i de flesta fall inte på en positiv utveckling av elevernas läsförståelse från år 4-8. Av intervjuerna framgår det att eleverna inte har upplevt något märkbart aktivt arbete i skolan som skulle kunna öka deras läsförståelse. Dessutom kan man utläsa av elevernas svar att testerna ej varit en synlig del i utvecklingen av deras läsförståelse. Trots detta upplever alla fyra eleverna att deras läsförståelse har utvecklats under skoltiden.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur en interventionsstudie med intensivläsning under en femveckorsperiod, fyra dagar i veckan, med material som är anpassat efter elevernas intressen påverkar elevernas läsförståelse. Metoder som används i studien är enskilda intervjuer med elever, observationer och DLS- test som är ett diagnosinstrument för att mäta elevers läsoch skrivförmåga. De teoretiska utgångspunkter som undersökningen grundar sig på är den sociokulturella lärandeteorin, kognitivism samt embodied learning. Den sociokulturella lärandeteorin valdes för att eleverna i undersökningen lär i samspel med andra, kognitivism för att förstå hur barn tänker. Embodied learning där fokus på den kroppsliga aktiviteten ligger som grund för att förstå hur eleven använder sin kropp vid intensivläsning. Tidigare forskning visar i PISA- undersökningar att svenska elever har en allt sämre läsförmåga. Resultatet i studien visar på kroppens betydelse för att förstå det som läses men även den avsaknad av reflektion i läsundervisningen för att eleverna ska få förståelse för hur processen läsning går till. / The purpose of this study has been to find out how an intervention study with intensive reading during a five-week period, four days a week, with the material specifically adjusted to the pupils’ interests impacts their reading comprehension. The methods used in the study is individual interviews with the pupils, observations and DLS-tests which is a diagnosticinstrument for measuring the pupils reading and writing ability. The theories of this study are based on sociocultural learning theory, cognitivism and embodied learning. The sociocultural learning theory was chosen because the students in this study learn together with other, cognitivism because trying to understand how children think. Embodied learning where focus lies on activity of the body to understand how student use their body when they learn intensive reading. Earlier studies show in PISA studies that the Swedish pupils is getting lesser and lesser reading ability. The results in the study shows the body’s importance in understanding what we read. But it also shows the lack of reflection in the reading instructions for the pupils to understand how the process of reading works.