Området för studien är valt utifrån att vi i vår verksamhet som lärare har uppmärksammat elevers svårigheter i huvudräkning. Syftet med interventionsstudien är att undersöka hur räkneflyt i huvudräkning inom talområdet 11-20 i addition och subtraktion kan utvecklas för elever i SUM genom strukturerad undervisning utifrån Wendick-modellen. I studien deltar tre elever i årskurs 4 och två elever i årskurs 7. Metoder som används är huvudräkningstest och intervjuer före samt efter studien. Även loggbok förs under studien. Intensivundervisningen som är vid 4-5 tillfällen i veckan, under 5 veckor utgår från en strukturerad arbetsgång en-en. Under studien uppmärksammas betydelsen av att utgå från elevens förkunskaper, att utveckla elevers taluppfattning och hållbara huvudräkningsstrategier. Resultatet indikerar på att räkneflyt behöver mycket tid för att utvecklas och att strukturerad intensivundervisning under kortare tid har större effekt på räkneflyt hos yngre elever än äldre. En positiv påverkan av intensivundervisning som uppmärksammas är att elevernas motivation ökade under studiens gång.

Studiens syfte var att undersöka hur intensiv lästräning med läslistor kan förändra avkodnings­förmågan hos elever med avkodningssvårigheter i årskurs 7. Vidare syftade studien till att undersöka elevernas upplevelse av att lästräna med läslistor samt huruvida deras läsmotivation påverkas. I studien användes en kvasiexperimentell design med en kvantitativ ansats i form av en intervention med Wendick-modellen Intensivläsning. Pre- och posttester gjordes för att kartlägga elevernas avkodningsförmåga före och efter interventionen. Studien antog även en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse för elevernas upplevelse av lästräningen. En efterföljande anonym kvantitativ enkät genomfördes som komplement till intervjuerna. Efter ett slumpmässigt strategiskt urval delades studiens 12 deltagare in i två grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp med sex elever i varje grupp. Läsinterventionen genomfördes en-till-en och varje träningstillfälle pågick i 15 minuter, vid 20 tillfällen under fem veckor. Resultatet visade att både interventionsgruppen och kontroll-gruppen förbättrade sitt resultat något på testet LS Avläsning Ord, medan interventionsgruppen förbättrade sitt resultat på testet LS Avläsning Nonsensord betydligt mer än kontrollgruppen. Samtliga elever i interventionsgruppen var positiva till att lästräna med läslistor och övervägande del av eleverna upplevde att deras läsmotivation påverkades positivt. Studiens resultat visade att intensiv lästräning med läslistor framförallt utvecklade avkodningsförmågan vid läsning av nonsensord hos sex elever i åk 7.

För att fullt ut kunna delta i dagens samhälle krävs god läsförmåga. Skollagens garanti för tidiga stödinsatser, vilken ofta benämns som läsa-, skriva- räknagarantin, infördes 2019. Skolsverige är långt ifrån homogent, och skolor har olika förutsättningar i uppfyllandet av läsa-, skriva- räknagarantin. Skolinspektionen har också synliggjort att det finns brister i samråd mellan undervisande lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens, där undervisande lärare ofta lämnas ensamma med ansvaret för att garantin ska uppfyllas på gruppnivå. God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga, men det finns få tidigare studier som undersöker avkodningsutveckling på gruppnivå i årskurs 1. I föreliggande studie har undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass med Wendick-modellens läslistor undersökts, dels i syfte att bidra med kunskap om hur elevers avkodningsförmåga på gruppnivå utvecklas genom undervisningsmetoden, dels i syfte att undersöka metodens användbarhet i två skolor med olika förutsättningar. Blandad metod har använts. Den kvantitativa delen av studien har utgjorts av en interventionsstudie, med före-och efterdesign, och den kvalitativa delen av studien har utgjorts av halvstrukturerade intervjuer och lågstrukturerade observationer. Resultatet har visat att undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass har god effekt på elevernas avkodningsförmåga på gruppnivå, både vid läsning av nonord och ord, i två skolor med olika förutsättningar. Resultatet har också visat att Kompisläsning i helklass är en metod som lämpar sig för användning på gruppnivå i skolor med olika förutsättningar, där liknande möjligheter och utmaningar har utkristalliserats vid användning av metoden.

This study investigated the effects of an intensive training period in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading for students diagnosed with dyslexia. A further aim of the study was to examine the students’ experience of the intense training period. The study included three students, two intervention students in grades 5 and 7 and a control student in grade 5, with diagnosed dyslexia. During five weeks, the two intervention students were involved in intensive training in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading. The results showed that the intervention students had become more confident in their decoding and spelling on the lists and words included in the training materials. Normalized and standardized pre- and posttests, conducted before and after the intervention, showed positive effects in decoding ability. However, no significant changes had occurred in spelling ability, although the intervention student in grade 7 showed some progress. The students' experience of the training were positive: their motivation had increased, they felt that they had improved both in reading and spelling, and they affirmed their willingness to continue training with reading lists. In conclusion, this study proposes that also older students with diagnosed dyslexia can benefit from intensive training in decoding and spelling.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.