Die Förderung epistemischer Überzeugungen gilt als wichtige Aufgabe in der Lehrerbildung. Insbesondere im bildungswissenschaftlichen Begleitstudium tendieren Studierende jedoch zu ungünstigen Überzeugungen: Bildungswissenschaftliches Wissen wird im Vergleich zu fachwissenschaftlichem Wissen als wenig systematisiert, subjektiv und kaum praxisrelevant beurteilt. Wie Studierende dabei unterstützt werden können, angemessene Überzeugungen zum Wissen in den Bildungswissenschaften zu entwickeln, ist empirisch noch unzureichend untersucht. Aus diesem Grund wurden literaturgestützt drei Kurzinterventionen entwickelt, die auf je spezifischen Förderstrategien gründen: (1) Direkt-explizite Adressierung von epistemischen Überzeugungen, (2) indirekt-implizite Adressierung und (3) Kombination aus direkten und indirekten Förderansätzen. Die Eignung der drei Interventionen wurde in einem quasi-experimentellen Mixed-Methods-Design in zwei Teilstudien untersucht. Die quantitative Teilstudie umfasste eine Veränderungsmessung. Es konnte gezeigt werden, dass sich die Studierenden aus der direkten und der kombinierten Intervention tendenziell in Richtung reflektierter Überzeugungen weiterentwickelt haben. Die indirekte Intervention blieb dagegen wirkungslos. Die qualitative Teilstudie umfasste die Analyse von Follow-Up-Interviews, die im Nachgang der Interventionen mit teilnehmenden Studierenden geführt wurden. Die Ergebnisse stützten erstens die Befunde aus der quantitativen Teilstudie, wobei ein besonderes Veränderungspotenzial für die kombinierte Intervention deutlich wurde. Zweitens konnten die zugrunde liegenden Wirkweisen der verschiedenen Interventionen herausgearbeitet werden. Drittens konnten weiterführende Erkenntnisse zu den grundlegenden Veränderungsmechanismen epistemischer Überzeugungen erzielt werden. Das bestehende Veränderungsmodell epistemischer Überzeugungen konnte weiterentwickelt und um individuelle Faktoren ergänzt werden. / Fostering epistemic beliefs is considered an important task in teacher education. However, especially in educational science, preservice teachers tend to hold unfavorable epistemic beliefs: Compared to knowledge in other disciplines, educational knowledge is perceived to be less systematic, subjective and irrelevant for classroom practice. However, how students can be supported in developing adequate beliefs about educational knowledge has not been sufficiently explored. For this reason, three short-term interventions were designed, each based on specific approaches to elicit changes in students’ epistemic beliefs (1) direct-explicit approach, (2) indirect-implicit approach, and (3) combination of direct and indirect approaches. The effectiveness of the three interventions was investigated in a quasi-experimental mixed-methods design in two studies. In the quantitative study a measurement of change was performed. It was shown that students from the direct and combined intervention groups tended to develop more adequate beliefs. The indirect intervention, in contrast, can be considered ineffective. The qualitative study involved the analysis of follow-up interviews conducted with participating students after the interventions. First, the results supported the findings from the quantitative study, highlighting a particular potential for change in the combined intervention. Second, the underlying ways in which the interventions stimulated change were identified. Third, further insights into the underlying mechanisms of epistemic change were obtained. The existing model of epistemic change was refined and complemented by individual factors that can influence the process of epistemic change.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.

Denna studie undersöker effekten av två olika undervisningsmetoder, interaktion under högläsning och interaktion efter högläsning, på elevers förståelse av och intresse för historieundervisning. Med utgångspunkt från tidigare forskning om historieundervisning och fördelarna med högläsning, syftar studien till att belysa metodernas roll i elevers lärande och intresse för historia. Genom att analysera och jämföra de två undervisningsmetodernas påverkan på elevers förståelse av historieämnet och deras intresse för ämnet, bidrar studien till förståelsen av hur olika undervisningsmetoder kan påverka elevers lärande och utveckling. Tidigare forskning har betonat vikten av att anpassa historieundervisningen för att möta elevers behov och intressen samt stödja lärare i deras roll som handledare. Genom en interventionsstudie deltog två grupper av elever i högläsningspass om vikingatiden, där en grupp upplevde interaktion under högläsningen och den andra efter. Tester och intervjuer genomfördes för att utvärdera elevernas historiska förståelse och intresse. Resultatet indikerar att eleverna i den interaktiva högläsningsgruppen presterade bättre på tester och visade större intresse för ämnet jämfört med den traditionella högläsningsgruppen. Studien understryker därmed betydelsen av interaktiva undervisningsmetoder för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning. Slutsatsen är att interaktiv högläsning kan vara en gynnsam metod för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning.

Undervisningsmodellen bianshi med ursprung i Shanghai anses vara en möjlig förklaring till kinesiska elevers goda matematikprestationer. Variationsteorin, en annan undervisningsmodell med ursprung i väst beskrivs ha flera likheter med bianshi. I forskning benämns bianshi och variationsteorin även som teoretiska ramverk. I Learning Study, en studie för undervisningsutveckling är det vanligt förekommande att variationsteorin används som teoretiskt ramverk. Antaganden om att bianshi är en framgångsrik undervisningsmodell skapade ett intresse att undersöka möjligheterna att använda bianshi som teoretiskt ramverk i en interventionsstudie som hämtat komponenter från Learning Study.Syftet med denna studie är att utforska bianshi som teoretiskt ramverk i en interventionsstudie. Det gjordes i jämförelse med variationsteorin. Tal som bråk var studiens undervisningsinnehåll. Studien grundar sig i två interventionsstudier. En med bianshi och en med variationsteorin som teoretiskt ramverk. Genomförandet av respektive modell hämtade delar av processen för en Learning Study. Urvalet bestod av två klasser i årskurs 4 som delades i fyra mindre grupper. Förtest, eftertest och lektionsobservationer stod för datainsamlingen.Studiens resultat visar en förbättring av elevgruppernas förståelse för tal som bråk, oberoende av vilken modell som var det teoretiska ramverket. Lektionsinnehållet relaterat till begreppsförståelse resulterade i större utveckling för de elever som undervisades med bianshi. Elevgrupperna med variationsteorin som undervisningsmodell visade en större förbättring kopplat till metoder. Därmed visade bianshi i jämförelse med variationsteorin både högre och lägre utveckling av bråk som tal. Resultatet i vår studie antyder att bianshi går att använda som teoretiskt ramverk i en interventionsstudie. Antagandet styrks av den positiva lärandeutvecklingen och möjligheten att implementera bianshi i samtliga steg av processen. / The teaching model bianshi, originating from Shanghai, is considered as a possible explanation for the exceptional mathematical performances by Chinese students. Variation theory of learning, another teaching model originating from the Western tradition is assumed to share several similarities with bianshi. In research, bianshi and the variation theory of learning are also referred as theoretical frameworks. In a Learning Study, an intervention study focused on educational development, variation theory of learning is common to be used as a theoretical framework. The assumption that bianshi is a successful teaching model created an interest in exploring the possibilities of using bianshi as a theoretical framework in an intervention study that incorporates components from Learning Study.The aim of the study is to explore bianshi as a theoretical framework in an intervention study. This was done in comparison with the variation theory of learning. The teaching content of the study was numbers as fractions. The study is based on two intervention studies. One using bianshi and the other using the variation theory of learning as a theoretical framework. The implementation of each model incorporated elements from the Learning Study process. The sample consisted of two fourth-grade classes, which were divided into four smaller groups. Data collection included pre-tests, post-tests and lesson observations.The results of the study present an improvement of the students’ understanding of numbers as fractions, regardless of which model was used as a theoretical framework. The lesson content related to conceptual understanding resulted in greater development for the students taught by bianshi. Student groups taught with the variation theory of learning as the teaching model showed greater improvement related to methods. Thus, compared to the variation theory of learning, bianshi showed both higher and lower development of fractions as numbers. Our study suggests that bianshi can be used as a theoretical framework in an intervention study. This is supported by the positive learning development and the opportunity of implementing bianshi in all steps of the process.

No description available.

No description available.

Background: Bipolar disorders (BD) are among the most severe mental disorders with first clinical signs and symptoms frequently appearing in adolescence and early adulthood. The long latency in clinical diagnosis (and subsequent adequate treatment) adversely affects the course of disease, effectiveness of interventions and health-related quality of life, and increases the economic burden of BD. Despite uncertainties about risk constellations and symptomatology in the early stages of potentially developing BD, many adolescents and young adults seek help, and most of them suffer substantially from symptoms already leading to impairments in psychosocial functioning in school, training, at work and in their social relationships. We aimed to identify subjects at risk of developing BD and investigate the efficacy and safety of early specific cognitive-behavioural psychotherapy (CBT) in this subpopulation. Methods/Design: EarlyCBT is a randomised controlled multi-centre clinical trial to evaluate the efficacy and safety of early specific CBT, including stress management and problem solving strategies, with elements of mindfulness-based therapy (MBT) versus unstructured group meetings for 14 weeks each and follow-up until week 78. Participants are recruited at seven university hospitals throughout Germany, which provide in- and outpatient care (including early recognition centres) for psychiatric patients. Subjects at high risk must be 15 to 30 years old and meet the combination of specified affective symptomatology, reduction of psychosocial functioning, and family history for (schizo)affective disorders. Primary efficacy endpoints are differences in psychosocial functioning and defined affective symptomatology at 14 weeks between groups. Secondary endpoints include the above mentioned endpoints at 7, 24, 52 and 78 weeks and the change within groups compared to baseline; perception of, reaction to and coping with stress; and conversion to full BD. Discussion: To our knowledge, this is the first study to evaluate early specific CBT in subjects at high risk for BD. Structured diagnostic interviews are used to map the risk status and development of disease. With our study, the level of evidence for the treatment of those young patients will be significantly raised.

För att kunna prestera bra under fysiskt krävande ishockeymatcher krävs det att spelarna harhög maximal benstyrka och en hög explosiv förmåga. Bilaterala knäböj är en erkänd och välspridd övning för att förbättra power och muskelstyrka i benen. Unilaterala knäböj är än mersportspecifika för ishockeyn. Vid en isokinetisk rörelse är hastigheten förutbestämd ochdärmed konstant medan kraften kan förändras under rörelsen. De flesta isokinetiska systemhar varit designade för unilaterala isolerade övningar, men gällande isokinetiskaflerledsövningar så som knäböj tycks det inte finnas någon forskning om i nuläget.Studiens syfte var att undersöka effekten av sex veckors unilateral styrketräning (knäböj),antingen genom traditionell eller genom isokinetisk träning, på power i unilaterala ochbilaterala jump squats och 17.3 m sprinttid på is hos manliga juniorishockeyspelare.20 manliga ishockeyspelare på elitnivå, 18-19 år gamla, delades slumpmässigt in i två olikaträningsgrupper. Den ena gruppen (QG) utförde isokinetiska unilaterala knäböj i 1080Quantum med 110o vinkel i knäleden, medan den andra gruppen (SG) utförde traditionellaunilaterala knäböj i Smithmaskin med 110o vinkel i knäleden. Träningsperioden varade undersex veckor. Båda grupperna genomförde för- och eftertester bestående av sprinttest på is ochpeak power för unilaterala och bilaterala jump squats.QG visar en signifikant förbättring i peak power utfört på två ben (p=0,004). SG visar ensignifikant förbättring i unilaterala knäböj utfört på höger ben (p=0,018). QG hade en tendenstill signifikant förbättring i issprint (p=0,059).Isokinetiska unilaterala knäböj i Smithmaskin med en koncentrisk hastighet på 0,2meter/sekund och en excentrisk hastighet på maximalt 4,0 meter/sekund och en maximalkraftinsats är ett effektivt sätt att förbättra power på två ben och eventuellt också för attförbättra sprinthastigheten vid issprint för ishockeyspelare. Om isokinetiska unilaterala knäböjär en effektivare metod för att förbättra power jämfört med traditionella unilaterala knäböj iSmithmaskin med maximal hastighet är det svårt att dra slutsatser om från denna studiesresultat. / Ice-hockey are physically demanding. To be able to perform during a game it is required thatthe players have a high maximum leg strength and power. A bilateral squat is a valid and widespread exercise for improving muscle strength and power in the legs. Even more specific forice-hockey is the unilateral squat. During an isokinetic movement the velocity is pre-set andtherefore constant, while the force can be altered during the movement. Most isokineticsystems have been designed for unilateral training, but in terms of isokinetic multi-jointexercises, such as the squat, there seems to be no research until this day.The purpose of this study was to examine the effect of six weeks unilateral strength training(squat), either through traditional or isokinetic training, on power-output and 17.3 m sprinttime on ice among male junior ice-hockey players.20 elite male ice-hockey players, 18-19 years of age, was randomly divided in two differenttraining groups. One group (QG) did isokinetic unilateral squats in 1080 Quantum, with anangle of 110o degrees in the knee joint. The other group (SG) did traditional unilateral squatsin a Smith-machine, also with an angle of 110o degrees in the knee joint. The period oftraining was set to six weeks. Both groups participated in pre- and post-tests consisting ofsprint on ice and peak power in unilateral and bilateral jump squats.A significant improvement was seen with QG in peak power performed on both legs(p=0,004). SG had a significant improvement in unilateral squat performed on the right leg(p=0,018). A tendency to significant improvement was seen with QG in the ice-sprint(p=0,059).Isokinetic unilateral squat in a Smith-machine with a concentric velocity set to 0,2m/sec andan eccentric velocity set to 4,0m/sec with a maximum force is an effective exercise toimprove power-output on two legs, perhaps also to improve sprint ability on ice, among icehockeyplayers. It is difficult to draw conclusion about the results from this study whetherisokinetic unilateral squats is an effective method to improve the power compared totraditional unilateral squats in a Smith-machine with maximum speed.

Bakgrund: Att som elev läsa och tillgodogöra sig en läst text beskrivs som antingen ytlig läsningeller djup läsning. Ytlig läsning beskrivs innebära ytlig förståelse och att läsningen där stannarvid textens sakinnehåll och vid detaljer. Djup läsning innebär att eleven ifrågasätter och ser attett innehåll finns även där det inte uttrycks.Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur textfrågors utformningpåverkar elevers uppvisade läsförståelse. Forskningsfrågorna som besvarades var ”vilkalikheter och vilka skillnader finns det i elevernas svar på textfrågorna?” Och ”vilka läsarter ochlässtrategier behärskar elever utifrån hur de besvarar textfrågorna?”.Metod: Studien är en kvalitativ och kvantitativ interventionsstudie bestående av ett förtest,intervention med tre variationer och ett eftertest. Totalt deltog 24 gymnasieelever som läsersvenska 1, dessa 24 elever var uppdelade i två grupper. En av dessa grupper delades därefterupp vid interventionstillfället i ytterligare i två grupper, sammanfattningsvis blev det treinterventionsgrupper med 3 olika interventioner. Till förtestet användes Ray Bradburys novellDet långa regnet, till interventionsstudien användes Den korta sommaren en novell av sammaförfattare. Till eftertestet användes Timmen H också av Ray Bradbury. För att bedöma ochanalysera elevernas svar utformades en nominalskala för att kategorisera tillfredställande svaroch otillfredsställande svar.Resultat: De som fick ytliga frågor, intervention I, kunde besvara frågor inriktade på ytligläsförståelse. I intervention II så visade deltagarna att de kunde besvara frågorna som varbaserade på djup läsförståelse. I intervention III så skulle deltagarna beskriva vad berättelsenhandlade om och göra en sammanfattning, där visade nästan hälften att de kunde göra dettatillfredsställande. Sammanfattningsvis har båda grupperna kunskap om olika läsarter.Fördelningen av kunskap om läsarter mellan grupperna visar att det finns en ojämnläskompetens bland elever trots likvärdig utbildning.Resultatdiskussion och metoddiskussion: Studien skulle kunna beskrivas med hjälp avordspråket: ”som man frågar får man svar”. Studien visar betydelsen av hur frågorna till en textutformas, ställs och i vilket syfte. Förutom att besvara didaktikens grundfrågor behöversvensklärare ha kunskap om elevernas tidigare läserfarenheter när frågor om textens innehåll ställs / Background: When students read and comprehend a text, they use either surface reading ordeep reading comprehension. Deep reading comprehension is described as when the studentquestions the text and can identify information by reading between the lines. Surface readingcomprehension is described as when the reading only focuses on what is written in the textwithout reading between the lines.Aim: This essay aimed to find out how study questions formulation impact students’ perceivedreading comprehension. The research questions were “what similarities and differences can befound in the students’ answers?” and “which reading strategies does the students comprehendbased on their answers on the study questions?”.Design and methodology: This study uses a qualitative design. This is an intervention studycompiled of a pre-test, intervention, and post-test. The number of participants were 24 UpperSecondary School students, taking the course Svenska 1, these 24 students were divided intotwo groups. The first group was divided into two further groups, making three interventiongroups in total. The material used for the pre-test was a short story by Ray Bradbury called Detlånga regnet (a translation of The long rain), the material used for the intervention was the shortstory Den korta sommaren (a translation of All summer in a day) written by the same author.The material used for the post-test was the short story Timmen H (a translation of Zero Hour)by the same author. To evaluate the participating students’ answers a nominal scale was createdto categorise satisfactory answers to unsatisfactory answers.Results: the students who received study questions based on surface reading, intervention I,were able to answer study questions based on surface reading. The students in Intervention IIwere able to answer study questions based on deep reading. The students in Intervention IIIwere asked to summarize the short story and almost half of the group succeeded in this task.The two groups have different knowledge of reading strategies. The distribution of knowledgeof reading strategies shows that the reading skills of the students are uneven despite equivalenteducation.Conclusion: The study questions the students receive affects their reading comprehension. Thestudy demonstrates the importance of how questions are formulated, asked and the purpose ofthe study question. Not only should teachers answer the basic questions of didactics, Swedishteachers at Upper Secondary School need background knowledge on students previous readingknowledge when asking questions on the content of the text.

Background: Bipolar disorders (BD) are among the most severe mental disorders with first clinical signs and symptoms frequently appearing in adolescence and early adulthood. The long latency in clinical diagnosis (and subsequent adequate treatment) adversely affects the course of disease, effectiveness of interventions and health-related quality of life, and increases the economic burden of BD. Despite uncertainties about risk constellations and symptomatology in the early stages of potentially developing BD, many adolescents and young adults seek help, and most of them suffer substantially from symptoms already leading to impairments in psychosocial functioning in school, training, at work and in their social relationships. We aimed to identify subjects at risk of developing BD and investigate the efficacy and safety of early specific cognitive-behavioural psychotherapy (CBT) in this subpopulation. Methods/Design: EarlyCBT is a randomised controlled multi-centre clinical trial to evaluate the efficacy and safety of early specific CBT, including stress management and problem solving strategies, with elements of mindfulness-based therapy (MBT) versus unstructured group meetings for 14 weeks each and follow-up until week 78. Participants are recruited at seven university hospitals throughout Germany, which provide in- and outpatient care (including early recognition centres) for psychiatric patients. Subjects at high risk must be 15 to 30 years old and meet the combination of specified affective symptomatology, reduction of psychosocial functioning, and family history for (schizo)affective disorders. Primary efficacy endpoints are differences in psychosocial functioning and defined affective symptomatology at 14 weeks between groups. Secondary endpoints include the above mentioned endpoints at 7, 24, 52 and 78 weeks and the change within groups compared to baseline; perception of, reaction to and coping with stress; and conversion to full BD. Discussion: To our knowledge, this is the first study to evaluate early specific CBT in subjects at high risk for BD. Structured diagnostic interviews are used to map the risk status and development of disease. With our study, the level of evidence for the treatment of those young patients will be significantly raised.