Författarna till denna studie är Sabrin Hassan och Meliha Imamovic, och vi läser grundlärarprogrammet, F-3.Studien fokuserar på hur lärare i de tidiga skolåren (F-3) arbetar med lässtrategier samt deras erfarenheter inom detta forskningsområde. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare från olika årskurser (F-3) och skolor har vi samlat in en skiftande användning av hur lärare använder lässtrategier i sin undervisning för att främja elevernas läsutveckling. Vårt tillvägagångssätt har delvis varit med hjälp av semistrukturerade intervjuer men det har även grundats på teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom ämnet. Resultaten från studien belyser vilka lässtrategier våra respondenter främst använder sig av, skillnaderna i lärarnas tillvägagångsätt samt om deras erfarenheter skiljer sig åt. Vår arbetsprocess har omfattat givande diskussioner och gemensamma beslut.Denna studie riktar sig till både befintliga och blivande lärare som önskar att fördjupa sin förståelse kring hur man på bästa sätt främjar elevernas läsutveckling under de tidiga skolåren.

Forskning visar att de främsta orsakerna till felaktiga lösningar på problemlösningsuppgifter är att eleverna inte förstår innehållet i texterna. I denna studie är det övergripande syftet att undersöka om det finns ett samband mellan elevers lässvårigheter och matematikinlärning. För att genomföra studien gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken elever i årskurs 1 för att analysera deras läsförmåga gällande avkodning och läsförståelse. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där språkliga aspekter anses vara oerhört väsentliga. Analysverktygen som användes för att analysera insamlad data var medierande verktyg samt förkunskaper. Resultaten visade att illustrationerna spelar en stor roll och utgör en viktig aspekt gällande aktivering av förkunskaper. Ett annat resultat var att textbaserade uppgifter visade sig vara ett stöd för att uppnå en djupare förståelse eftersom några elever tyckte att det är lättare med textbaserade uppgifter då de fick en bättre förklaring på vad de förväntades göra i uppgiften. I övrigt behövde alla elever någon typ av stöttning i avkodningen vilket bekräftar teorin om att avkodning och förståelse av matematiska texter är problematiskt för många elever samt teorin om att dessa multimodala texter ställer stora krav på elevernas läsförmåga.Nyckelord: förkunskaper, laborativt material, lässvårigheter, matematiksvårigheter, medierande redskap, sociokulturellt perspektiv, språk,

Med sina 260 000 medlemmar är den öppna pedagogiska resursen lektion.se en databas som många lärare använder. Databasen är till för att dela undervisningsförslag, vilka dagligen laddas upp och ner ogranskat. I denna studie granskas lektionsförslag angående förekomsten av lässtrategier. Detta görs eftersom läroplanen ställer krav att lärare ska mediera undervisning för att elever ska utveckla hållbara lässtrategier. Intressant är det därför att se om undervisningsförslag kan hjälpa lärare i deras uppdrag.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilken typ av lässtrategier som förekommer i lektionsförslag i ämnet svenska för årskurs f-3 från lektion.se.Frågeställningar- Vilken typ av lässtrategier dominerar i lektionsförslag?- Hur ser kombinationer av lässtrategier ut i lektionsförslag?MetodArbetet består av en delvis kvantitativ och delvis kvalitativ innehållsanalys på de 40 ”populäraste” lektionsförslagen från lektion.se i ämnet ”svenska” med innehållet ”läsförståelse” med inriktning mot ”skolår f-3”.ResultatStudiens resultat visar att förekomsten av olika lässtrategier i lektionsförslag från lektion.se är varierad. De lässtrategier som framförallt dominerar de analyserade lektionsförslagen från lektion.se fokuserar på ytlig läsning och strategin ”frågor på raderna”. Denna strategi förekommer mer än 800 gånger totalt och i nästan alla analyserade lektionsförslag. Andra vanligt förekommande lässtrategier är ”frågor mellan raderna” och ”text till själv-koppling”. Det finns även strategier som sällan förekommer i lektionsförslagen samt även lässtrategier som inte förekommer överhuvudtaget. Lektionsförslagen skulle behöva innehålla flera olika strategier som är kombinerade för att fungera i enighet med läroplanen.

Unga i dagens samhälle är beroende av att kunna läsa och förstå text. Skolan behöver därförfundera över hur lärare kan arbeta för att hjälpa eleverna nå en bättre läsförståelse. Denna studie handlar om att höja läsintresset hos elever genom frågeställningen vilka faktoreranser elever i årskurs 2 kan stimulera till läsning? Studien har inriktat sig på läsfrämjandefaktorer från tidigare forskning och resultatet är baserat på semistrukturerade intervjuer avelever. Vi fann utifrån detta tre teman, Eleverna stimuleras till läsning när de har möjlighettill socialt samspel med andra, Eleverna stimuleras till läsning när de har ett brett utbud avtexter och Eleverna stimuleras till läsning av utmaningar. Dessa teman redovisar vilkafaktorer eleverna finner stimulerande till läsning. Först och främst vill eleverna att vi skaanvända mer litteratur med ämnen som de är intresserade av. Eleverna önskar även mersamverkan med bibliotek och fler besök för att få inspiration till litteratur att läsa. Vår önskan är att fördjupad kunskap och studien ska kunna bidra positivt till utformandet avlärares undervisning i läsning. I vår lärarroll ser vi kunskap om hur vi kan arbeta med attstimulera intresse för läsning hos eleverna som viktig. I detta ingår insikter om vad elevernasjälva anser påverkar deras intresse för läsning. Den viktigaste faktorn för att barn ska lära sigläsa är en litteraturintresserad vuxen, som förstår hur viktig undervisningen är. Den slutsats vi fann i vårt resultat stämmer väl överens med vad Skolinspektionen (2022) skriver i sin rapport Läsfrämjande arbete i grundskolan med särskilt fokus på undervisningeni svenska i årskurs 4 - 6. För att utveckla elevernas läsförmåga måste skolan arbeta mer tydligtmed läsfrämjande strategier. Med relativt enkla åtgärder finns det förutsättningar för syftet attstimulera eleverna till läsning.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka fyra stycken andraspråkelevers ordförståelse samt vistelsetidens inverkan på läsförståelse. För att svara på studiens fråga gjordes två stycken delundersökningar. Den första delundersökningen fokuserade på ordförståelse med en uppföljning och den tredje på läsförståelse. De två delundersökningarna ger material som kan ge insikt i vilken betydelse ordförståelsen har för andraspråkelevers förståelse av texter. I delundersökningen av ordförståelse lades fokus på att se huruvida det är icke-fackord eller kända ord som främst försvårar läsning av en läromedelstext samt om lässtrategin gruppsamtal om svåra ord är ett hjälpande verktyg för elevernas läsförståelse. I gruppsamtal om svåra ord fördjupades undersökningen med att även se hur gruppsamtal om svåra ord ser ut i en blandad grupp med första- och andraspråkelever. Fokus lades även på att se om ordförståelsen har betydelse för andraspråkelevers förståelse av texter. Uppföljningen av ordförståelseundersökningen gav material för att kunna analysera informanternas ordförståelse före och efter gruppsamtal om svåra ord. På delundersökningen av läsförståelsen lades fokus på att se om andraspråkselevers vistelsetid i Sverige hade en påverkan på deras läsförståelse. Metoden är kvalitativ där data insamlades genom ljudinspelning, observation av elevers samtal samt en analys av behärskningsuppgifter eleverna fick utföra. I studien deltog fyra stycken andraspråkselever som går på en högstadieskola i årskurs åtta. Information om elevernas ålder, kön och antalet år de varit bosatta i Sverige samlades in via samtal med eleverna själva. Det material studien baserades på var texter, ord eleverna hade ringat in, gruppsamtal samt läsförståelseövningar. Det tydligaste resultatet i de två delundersökningarna var ordsamtalen och ordförståelsetestet. Resultaten på ordförståelsetestet och gruppsamtal om svåra ord visar att det är främst icke-fackorden som vinner på användningen av lässtrategin av att ha gruppsamtal om svåra ord. Uppföljningen på ordförståelseundersökningen visade en förbättring gällande antalet inringade ord vilka främst bestod av icke- fackord. Resultatet visar värdet av ordsamtal för andraspråkelevers förståelse av texter. Delundersökningen av elevernas läsförståelse visade att andraspråkelevernas vistelsetid i Sverige inte har någon betydelse för deras läsförståelse.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur lärare i årskurs 4–6 förhåller sig till olika lässtrategier i relation till skönlitteratur samt hur lärare motiverar elever till läsning av skönlitterära verk. Studiens undersökningsmetod var kvalitativa intervjuer med hög grad av standardisering och låg grad av strukturering. I studien ingick 10 grundskollärare. De kvalitativa intervjuerna har genomförts genom digitala videomöten. Resultatet visade att övervägande del av lärarna använder sig av reciprok undervisning, detta genom Läsfixarna från En läsande klass. Textsamtal och upprepad läsning är två andra lässtrategier som lärarna i studien var överens om som fungerande metoder. Genom intervjuerna kan också ett antal syften som lärare ansåg att skönlitteraturen fyllde urskiljas. Det handlade om att ha gemensamma texter i klassen att diskutera kring, men också att låta eleverna få förståelse för andra människor och andra kulturer genom skönlitteratur. Lärarna arbetade med motivation dels genom att läsa och låta eleverna möta många olika typer av böcker och genrer, dels genom att låta eleverna önska böcker de vill höra eller läsa. Just mötet med många olika sorters böcker och genrer var ett genomgående svar från många lärare i studien. Bibliotek och bibliotekarie var också någonting som lärare ansåg bidrog positivt till elevernas motivation för läsning av skönlitteratur. / The purpose of this study was to increase our understanding of how teachers in grade 4-6 relate to different reading strategies for reading fiction and how teachers motivate students to read works of fiction. The method used in this study was qualitative interviews with a high degree of standardization and a low degree of structuring. The study included 10 teachers. The qualitative interviews were conducted through digital video meetings. The results showed that most teachers used reciprocal teaching, through Läsfixarna from En läsande klass. Teachers in the study also agreed that literature discussion and repeated reading are two other methods that work well. Through the interviews, the teachers all agreed that working with fiction has several purposes. These purposes were to have texts in common that the class could discuss, and to let the students develop better understanding for other people and cultures through fiction. The teachers worked with increasing the students’ motivationpartly through reading for the students and letting the students encounter a lot of different kinds of books and genres, partly through letting the students participate in choosing what kind of books they would like to hear or read. To let the students’ encounter different kinds of books and genres was a consistent answer from many of the teachers in the study. The teachers also believed that the library and the librarian had a positive influence on students’ motivation ofreading fiction.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare. Sakprosatexterna väljs i första hand utifrån sakinnehållet och läsbarheten hos dessa texter kommer i andra hand.

Bakgrund: Att som elev läsa och tillgodogöra sig en läst text beskrivs som antingen ytlig läsningeller djup läsning. Ytlig läsning beskrivs innebära ytlig förståelse och att läsningen där stannarvid textens sakinnehåll och vid detaljer. Djup läsning innebär att eleven ifrågasätter och ser attett innehåll finns även där det inte uttrycks.Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur textfrågors utformningpåverkar elevers uppvisade läsförståelse. Forskningsfrågorna som besvarades var ”vilkalikheter och vilka skillnader finns det i elevernas svar på textfrågorna?” Och ”vilka läsarter ochlässtrategier behärskar elever utifrån hur de besvarar textfrågorna?”.Metod: Studien är en kvalitativ och kvantitativ interventionsstudie bestående av ett förtest,intervention med tre variationer och ett eftertest. Totalt deltog 24 gymnasieelever som läsersvenska 1, dessa 24 elever var uppdelade i två grupper. En av dessa grupper delades därefterupp vid interventionstillfället i ytterligare i två grupper, sammanfattningsvis blev det treinterventionsgrupper med 3 olika interventioner. Till förtestet användes Ray Bradburys novellDet långa regnet, till interventionsstudien användes Den korta sommaren en novell av sammaförfattare. Till eftertestet användes Timmen H också av Ray Bradbury. För att bedöma ochanalysera elevernas svar utformades en nominalskala för att kategorisera tillfredställande svaroch otillfredsställande svar.Resultat: De som fick ytliga frågor, intervention I, kunde besvara frågor inriktade på ytligläsförståelse. I intervention II så visade deltagarna att de kunde besvara frågorna som varbaserade på djup läsförståelse. I intervention III så skulle deltagarna beskriva vad berättelsenhandlade om och göra en sammanfattning, där visade nästan hälften att de kunde göra dettatillfredsställande. Sammanfattningsvis har båda grupperna kunskap om olika läsarter.Fördelningen av kunskap om läsarter mellan grupperna visar att det finns en ojämnläskompetens bland elever trots likvärdig utbildning.Resultatdiskussion och metoddiskussion: Studien skulle kunna beskrivas med hjälp avordspråket: ”som man frågar får man svar”. Studien visar betydelsen av hur frågorna till en textutformas, ställs och i vilket syfte. Förutom att besvara didaktikens grundfrågor behöversvensklärare ha kunskap om elevernas tidigare läserfarenheter när frågor om textens innehåll ställs / Background: When students read and comprehend a text, they use either surface reading ordeep reading comprehension. Deep reading comprehension is described as when the studentquestions the text and can identify information by reading between the lines. Surface readingcomprehension is described as when the reading only focuses on what is written in the textwithout reading between the lines.Aim: This essay aimed to find out how study questions formulation impact students’ perceivedreading comprehension. The research questions were “what similarities and differences can befound in the students’ answers?” and “which reading strategies does the students comprehendbased on their answers on the study questions?”.Design and methodology: This study uses a qualitative design. This is an intervention studycompiled of a pre-test, intervention, and post-test. The number of participants were 24 UpperSecondary School students, taking the course Svenska 1, these 24 students were divided intotwo groups. The first group was divided into two further groups, making three interventiongroups in total. The material used for the pre-test was a short story by Ray Bradbury called Detlånga regnet (a translation of The long rain), the material used for the intervention was the shortstory Den korta sommaren (a translation of All summer in a day) written by the same author.The material used for the post-test was the short story Timmen H (a translation of Zero Hour)by the same author. To evaluate the participating students’ answers a nominal scale was createdto categorise satisfactory answers to unsatisfactory answers.Results: the students who received study questions based on surface reading, intervention I,were able to answer study questions based on surface reading. The students in Intervention IIwere able to answer study questions based on deep reading. The students in Intervention IIIwere asked to summarize the short story and almost half of the group succeeded in this task.The two groups have different knowledge of reading strategies. The distribution of knowledgeof reading strategies shows that the reading skills of the students are uneven despite equivalenteducation.Conclusion: The study questions the students receive affects their reading comprehension. Thestudy demonstrates the importance of how questions are formulated, asked and the purpose ofthe study question. Not only should teachers answer the basic questions of didactics, Swedishteachers at Upper Secondary School need background knowledge on students previous readingknowledge when asking questions on the content of the text.