This thesis is an investigation into conceptions of ‘understanding mathematics in depth’, as articulated by two specific groups of novice secondary mathematics teachers in the UK. Most participants in the sample interviewed have completed one of two government funded mathematics subject knowledge enhancement courses, which were devised with an aim of strengthening students’ understanding of fundamental mathematics. Qualitative data was drawn from semi-structured interviews with 21 subjects and more in-depth case studies of two of the sample. The data reveals some key themes common to both groups, and also some clear differences. The data also brings to light some new emergent theory which is particularly relevant in novice teachers’ contexts. To provide background context to this study, quantitative data on pre-service mathematics Postgraduate Certificate in Education (PGCE) students is also presented, and it is shown that, at the university in the study, there is no relationship between degree classification on entry to PGCE, and effectiveness as a teacher as measured on exit from the course. The data also shows that there are no significant differences in subject knowledge and overall performance on exit from PGCE, between students who have previously followed a subject knowledge enhancement course, and those who have followed more traditional degree routes.

Bakgrund: Att som elev läsa och tillgodogöra sig en läst text beskrivs som antingen ytlig läsningeller djup läsning. Ytlig läsning beskrivs innebära ytlig förståelse och att läsningen där stannarvid textens sakinnehåll och vid detaljer. Djup läsning innebär att eleven ifrågasätter och ser attett innehåll finns även där det inte uttrycks.Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur textfrågors utformningpåverkar elevers uppvisade läsförståelse. Forskningsfrågorna som besvarades var ”vilkalikheter och vilka skillnader finns det i elevernas svar på textfrågorna?” Och ”vilka läsarter ochlässtrategier behärskar elever utifrån hur de besvarar textfrågorna?”.Metod: Studien är en kvalitativ och kvantitativ interventionsstudie bestående av ett förtest,intervention med tre variationer och ett eftertest. Totalt deltog 24 gymnasieelever som läsersvenska 1, dessa 24 elever var uppdelade i två grupper. En av dessa grupper delades därefterupp vid interventionstillfället i ytterligare i två grupper, sammanfattningsvis blev det treinterventionsgrupper med 3 olika interventioner. Till förtestet användes Ray Bradburys novellDet långa regnet, till interventionsstudien användes Den korta sommaren en novell av sammaförfattare. Till eftertestet användes Timmen H också av Ray Bradbury. För att bedöma ochanalysera elevernas svar utformades en nominalskala för att kategorisera tillfredställande svaroch otillfredsställande svar.Resultat: De som fick ytliga frågor, intervention I, kunde besvara frågor inriktade på ytligläsförståelse. I intervention II så visade deltagarna att de kunde besvara frågorna som varbaserade på djup läsförståelse. I intervention III så skulle deltagarna beskriva vad berättelsenhandlade om och göra en sammanfattning, där visade nästan hälften att de kunde göra dettatillfredsställande. Sammanfattningsvis har båda grupperna kunskap om olika läsarter.Fördelningen av kunskap om läsarter mellan grupperna visar att det finns en ojämnläskompetens bland elever trots likvärdig utbildning.Resultatdiskussion och metoddiskussion: Studien skulle kunna beskrivas med hjälp avordspråket: ”som man frågar får man svar”. Studien visar betydelsen av hur frågorna till en textutformas, ställs och i vilket syfte. Förutom att besvara didaktikens grundfrågor behöversvensklärare ha kunskap om elevernas tidigare läserfarenheter när frågor om textens innehåll ställs / Background: When students read and comprehend a text, they use either surface reading ordeep reading comprehension. Deep reading comprehension is described as when the studentquestions the text and can identify information by reading between the lines. Surface readingcomprehension is described as when the reading only focuses on what is written in the textwithout reading between the lines.Aim: This essay aimed to find out how study questions formulation impact students’ perceivedreading comprehension. The research questions were “what similarities and differences can befound in the students’ answers?” and “which reading strategies does the students comprehendbased on their answers on the study questions?”.Design and methodology: This study uses a qualitative design. This is an intervention studycompiled of a pre-test, intervention, and post-test. The number of participants were 24 UpperSecondary School students, taking the course Svenska 1, these 24 students were divided intotwo groups. The first group was divided into two further groups, making three interventiongroups in total. The material used for the pre-test was a short story by Ray Bradbury called Detlånga regnet (a translation of The long rain), the material used for the intervention was the shortstory Den korta sommaren (a translation of All summer in a day) written by the same author.The material used for the post-test was the short story Timmen H (a translation of Zero Hour)by the same author. To evaluate the participating students’ answers a nominal scale was createdto categorise satisfactory answers to unsatisfactory answers.Results: the students who received study questions based on surface reading, intervention I,were able to answer study questions based on surface reading. The students in Intervention IIwere able to answer study questions based on deep reading. The students in Intervention IIIwere asked to summarize the short story and almost half of the group succeeded in this task.The two groups have different knowledge of reading strategies. The distribution of knowledgeof reading strategies shows that the reading skills of the students are uneven despite equivalenteducation.Conclusion: The study questions the students receive affects their reading comprehension. Thestudy demonstrates the importance of how questions are formulated, asked and the purpose ofthe study question. Not only should teachers answer the basic questions of didactics, Swedishteachers at Upper Secondary School need background knowledge on students previous readingknowledge when asking questions on the content of the text.