Att lära sig läsa och skriva är en lång och komplex process. Det tar tid och tålamod, och som har varje barn sin egen inlärningstakt. Därför är det viktigt att ha kännedom om olika arbetssätt så att lärare kan dra nytta av dem för att lära första- och andraspråkselever att skriva. Studiens syfte är att undersöka vad de deltagande lärarna uppger om vilka arbetssätt som de använder sig av vid skrivundervisning när de möter första- och andraspråkselever, varför de använder dessa arbetssätt, samt om arbetssättet skiljer sig mellan första- och andraspråkselevers skrivundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med nio F-3 lärare som berättar om sitt arbetssätt i skrivundervisningen och anledningen till att de arbetar så. Resultatet visar att informanterna arbetar på olika sätt beroende på elevernas språkliga nivå. I resultatet framkommer det att lärarens arbetssätt förändras om de har andraspråkselever, där lärare med erfarenhet av både första- och andraspråkselever väljer att ändra sitt arbetssätt. Däremot väljer lärare som enbart har erfarenhet av antingen första- eller andraspråkselever inte ska ändra sitt arbetssätt. Av denna anledning kan vissa av informanterna börja med att lära sina elever från del till helhet, medan andra kan börja från hel till del för att eleven har med sig språket hemifrån.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka fyra stycken andraspråkelevers ordförståelse samt vistelsetidens inverkan på läsförståelse. För att svara på studiens fråga gjordes två stycken delundersökningar. Den första delundersökningen fokuserade på ordförståelse med en uppföljning och den tredje på läsförståelse. De två delundersökningarna ger material som kan ge insikt i vilken betydelse ordförståelsen har för andraspråkelevers förståelse av texter. I delundersökningen av ordförståelse lades fokus på att se huruvida det är icke-fackord eller kända ord som främst försvårar läsning av en läromedelstext samt om lässtrategin gruppsamtal om svåra ord är ett hjälpande verktyg för elevernas läsförståelse. I gruppsamtal om svåra ord fördjupades undersökningen med att även se hur gruppsamtal om svåra ord ser ut i en blandad grupp med första- och andraspråkelever. Fokus lades även på att se om ordförståelsen har betydelse för andraspråkelevers förståelse av texter. Uppföljningen av ordförståelseundersökningen gav material för att kunna analysera informanternas ordförståelse före och efter gruppsamtal om svåra ord. På delundersökningen av läsförståelsen lades fokus på att se om andraspråkselevers vistelsetid i Sverige hade en påverkan på deras läsförståelse. Metoden är kvalitativ där data insamlades genom ljudinspelning, observation av elevers samtal samt en analys av behärskningsuppgifter eleverna fick utföra. I studien deltog fyra stycken andraspråkselever som går på en högstadieskola i årskurs åtta. Information om elevernas ålder, kön och antalet år de varit bosatta i Sverige samlades in via samtal med eleverna själva. Det material studien baserades på var texter, ord eleverna hade ringat in, gruppsamtal samt läsförståelseövningar. Det tydligaste resultatet i de två delundersökningarna var ordsamtalen och ordförståelsetestet. Resultaten på ordförståelsetestet och gruppsamtal om svåra ord visar att det är främst icke-fackorden som vinner på användningen av lässtrategin av att ha gruppsamtal om svåra ord. Uppföljningen på ordförståelseundersökningen visade en förbättring gällande antalet inringade ord vilka främst bestod av icke- fackord. Resultatet visar värdet av ordsamtal för andraspråkelevers förståelse av texter. Delundersökningen av elevernas läsförståelse visade att andraspråkelevernas vistelsetid i Sverige inte har någon betydelse för deras läsförståelse.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande  Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på sambandet mellan kunskap och språkutveckling. Med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt hur språkutvecklande arbetssätt gynnar elevers språk och kunskapsutveckling inom SO-ämnena, samt belyst olika strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande klassrum. Forskningen vi tagit del av visar att språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling inom SO-ämnena samt att professionella lärare som är ämneskunniga och kompetenta på sitt ämnesdidaktik är väldigt betydande för elevernas utveckling.