<p>Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.</p><p>Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften <em>Svenskläraren</em> och lektionsförslagen på internetsajten <em>lektion.se</em> behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.</p><p>Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.</p>

This essay takes its starting point in the research on digital technology and theories on learning to apply the research on history teaching. The theories on learning from Illeris and Selander are used to find out how the digital technology should be used in upper secondary school, since there is no extensive research on how the new technology should be used in upper secondary school. From that point the essay’s primary goal is to investigate how teachers use digital technology, if they choose a particular study field while working with the technology. Furthermore it investigates whether or not the technology is an appropriate mode of operation when developing abilities such as historical consciousness and historical empathy. This is made by reviewing 100 lesson plans on lektion.se which are categorized within the time period they teach, to which extent they use technology and if they develop historical consciousness and empathy. Two of these lesson plans are also reviewed on a closer extent to investigate how they work with technology and historical consciousness and empathy. Furthermore five interviews have been made with working teachers around Sweden to investigate how they work with digital technology in particular and also with historical consciousness and historical empathy. There are four results of this essay, that there is a tendency in the scope of the survey to use digital technology when teaching. This is made by using varied modes of teaching and varied types of technology. Furthermore the essay shows that when using digital technology, it is preferred to use group projects as a work method. While using a more advanced approach to the technology teachers tend to favor working with modern history. The last result of the essay is that digital technology is a good work method when the teacher want’s to develop historical empathy and historical consciousness.

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central. Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv. Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.

Med sina 260 000 medlemmar är den öppna pedagogiska resursen lektion.se en databas som många lärare använder. Databasen är till för att dela undervisningsförslag, vilka dagligen laddas upp och ner ogranskat. I denna studie granskas lektionsförslag angående förekomsten av lässtrategier. Detta görs eftersom läroplanen ställer krav att lärare ska mediera undervisning för att elever ska utveckla hållbara lässtrategier. Intressant är det därför att se om undervisningsförslag kan hjälpa lärare i deras uppdrag.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilken typ av lässtrategier som förekommer i lektionsförslag i ämnet svenska för årskurs f-3 från lektion.se.Frågeställningar- Vilken typ av lässtrategier dominerar i lektionsförslag?- Hur ser kombinationer av lässtrategier ut i lektionsförslag?MetodArbetet består av en delvis kvantitativ och delvis kvalitativ innehållsanalys på de 40 ”populäraste” lektionsförslagen från lektion.se i ämnet ”svenska” med innehållet ”läsförståelse” med inriktning mot ”skolår f-3”.ResultatStudiens resultat visar att förekomsten av olika lässtrategier i lektionsförslag från lektion.se är varierad. De lässtrategier som framförallt dominerar de analyserade lektionsförslagen från lektion.se fokuserar på ytlig läsning och strategin ”frågor på raderna”. Denna strategi förekommer mer än 800 gånger totalt och i nästan alla analyserade lektionsförslag. Andra vanligt förekommande lässtrategier är ”frågor mellan raderna” och ”text till själv-koppling”. Det finns även strategier som sällan förekommer i lektionsförslagen samt även lässtrategier som inte förekommer överhuvudtaget. Lektionsförslagen skulle behöva innehålla flera olika strategier som är kombinerade för att fungera i enighet med läroplanen.

The main purpose with this essay is to map the content of Lektion.se that focuses on religiouseducation adapted to the upper level of the compulsory school. My intention is to enlightfuture users of this website and inform them what to expect. The results show that there issome variety in the contents but sometimes it tends to focus more on one religion compare toothers. It also shows that theier is some variation regarding the level on the material. Forexample: Material that focuses on Islam often tend to be more basic and is often focused oncenceptions. However, their is some difficulties to come to a conclusion regarding if thecontent of Lektion.se is good or bad, even though that´s not the intention with this essay. Wesimply dont know how future users choose to handle the materials. Nevertheless, the overallresults shows that their is a clear focus on plain fact regarding each religion. The plain factthat is presented often tend to treat more general knowledge about the religion. But, as it willshow in the analysis, plain fact and focus on cenception doesn´t always mean a bad thingregarding students´ knowledge development. Sometimes it´s necessary.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till. Detta kan visa på att undervisningspraktiken till stor del är monologisk utformad där läraren är den som har tolkningsföreträde till texterna och också den som har de ”rätta svaren”. När uppgifterna istället är autentiskt ställda, så att de möjliggör för en dialogiskt utformad undervisning, så pekar de ofta bort från texten och kräver väldigt lite i form av tolkning, kritiskt tänkande och reflektion. De autentiska frågorna ställs ofta på bekostnad av de texter som de ämnar analysera.