InledningBarns intresse för språk och skriftspråk i förskolan är anledningen till vårt intresse för denna studie. Att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi tar tillvara barns naturliga nyfikenhet för bokstäver. Vår bild av denna pedagogiska filosofi är att de har ateljéer som stimulerar skapandet hos barnen, men att de har mindre fokus på skriftspråket.SyfteSyftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger inom Reggio Emilia filosofin beskriver sitt arbetssätt med att stimulera barns intresse för skriftspråket, i åldern 1-5 år.MetodI denna studie har vi valt att använda en fenomenografisk forskningsansats, en kvalitativ undersökning med fokusgruppsintervjuer som redskap. Vi kan med denna metod tolka deltagarnas tankar och uppfattningar om ett visst ämne, där fokus har varit på deras olika uppfattningar, det vill säga variationen i hur de förstår ämnesområdet.ResultatResultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att stimulera och utmana barns verbala språk och språkutveckling, men vi upplevde att pedagogerna inte arbetade så medvetet med skriftspråket. De nämnde att den verbala kommunikationen mellan barn och mellan barn och vuxen främjar barns språkutveckling. De använder många olika material på ett varierande sätt för att tillgodose alla barns olika sätt att närma sig skriftspråket. Pedagogerna använder både helordsmetoden och ljudningsmetoden i sitt arbete med barnen. De påtalar vikten av att använda språklekar som ingår i den dagliga verksamheten, såsom rim och ramsor, högläsning, återberättande och sång.

När decimaltalen börjar behandlas i matematikundervisningen i årskurserna 4-6 visar forskning att det lätt uppstår svårigheter och missuppfattningar hos eleverna. Vi genomför denna studie för att vi vill bidra till en kunskapsbank om hur dessa svårigheter och missuppfattningar kan behandlas i undervisningen. Studien syftar till att finna de kritiska aspekterna, i två utvalda fjärdeklasser, vad gäller elevernas förståelse för vad decimaler är och vad tiondelens respektive hundradelens positionsvärden innebär. Dessutom syftar studien till att även skapa förutsättningar för lärandet av detta innehåll i de utvalda klasserna. De frågeställningar studien syftar till att besvara är: - Vilka är de kritiska aspekterna för lärande av decimaler, samt tiondelens och hundradelens positions-värden i utvald elevgrupp i årskurs 4? - Hur kan vi genom att utgå från variationsteorin skapa förutsättningar för elevernas lärande av vad decimaler är, samt deras positionsvärden? För att få svar på frågeställningarna har studien genomförts med hjälp av en metod som till stora delar påmin-ner om en learning study. Detta innebär att två lektioner har planerats, genomförts och analyserat utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att vi funnit sex kritiska aspekter inom området: Eleverna behöver förstå att det finns tal mellan heltalen. Eleverna behöver få syn på vilka siffror i decimaltalen som är decimaler. Eleverna behöver förstå nollans betydelse som decimal. Eleverna behöver förstå siffrornas positionsvärden i decimaltalen. Eleverna behöver utläsa decimalerna som hel, tiondel och hundradel, alternativt som hel och hund-radel. Eleverna måste förstå skillnaden mellan tiotal och tiondelar respektive hundratal och hundradelar.

Syftet med studien är att bilda kunskap om vilka möjligheter elever ges att förstå positionssystemet i årskurs 1. Studien vilar på en variationsteoretisk ansats där variationsmönster och kritiska aspekter är centrala begrepp. Innebörden med variationsmönster är att eleverna ska få syn på kritiska aspekter inom ett lärandeobjekt (positionssystemet) genom en variation.  De två metoder som användes i studien var observation där variationsmönster synliggjordes, samt intervjuer med fyra elever där kritiska aspekter gick att urskilja. I resultatet framgår det att eleverna möter ett varierat antal variationsmönster till tre kritiska aspekter under den observerade lektionen. Utifrån elevernas beskrivningar av positionssystemet gick det att urskilja samma tre kritiska aspekter som behandlades under lektionen, dock med varierad förståelse hos de intervjuade eleverna.

I många klassrum används läromedel dagligen, men vad innebär det egentligen att använda ett läromedel och vilka krav ställer det på elever och lärare? Syftet med denna studie är att analysera två olika läromedels uppbyggnad och struktur med avseende på hur de väljer att framställa bråk i årskurs tre. För att skapa en förståelse för hur olika händelser och fenomen hänger samman har studien använt sig av ett teoretiskt perspektiv, variationsteorin. Användandet av variationsteorin har på så vis bidragit till att huvudfokus har legat på vikten av en varierad undervisning. De båda läromedlen har därför analyserats med avseende på vilka typer av uppgifter som förekommer, vilka geometriska figurer som används samt vad eleverna faktiskt får öva på i relation till Lgr11. Att välja ett läromedel är ett moment som bör göras med såväl efter-, som omtanke. Studiens resultat påvisar att de båda läromedlen är lämpliga att använda i matematikundervisningen i årskurs tre, men att de förbereder eleverna på olika sätt. De båda läromedlen behöver kompletteras på olika sätt, med allt från minilektioner, genomgångar och extra uppgifter, vilket i sin tur bidrar till att undervisningen inte enbart kan förlita sig på att läromedlet ska förmedla allt.

Jag har studerat en Learning Study i syfte att studera innebörder av kritiska aspekter i olika skeenden i en Learning Study. Detta med utgångspunkt i följande forskarfrågor: Vilka kritiska aspekter identifieras under processen i Learning Study träffarna?, Hur realiseras de kritiska aspekterna under försökslektionerna?, Vilka identifierade kritiska aspekter, ges möjlighet att erfaras av eleverna under försökslektionerna och resultatet i eftertestet? Studien kan ses som en form av praxisnära forskning av kvalitativ karaktär och har sin grund i min roll som en av deltagarna i ett FoU-arbete i Learning Study anordnat av utbildningsförvaltningen i Stockholm i samarbete med Stockholms universitet.  Studien har sin utgångspunkt i granskning av avhandlingar och forskningsartiklar som innehåller studier kring och inom området Learning Study. Resultatet visar på att förståelse i variationsteorin och dess kritiska aspekter i Learning Study cykelns olika skeenden har betydelse för elevernas utvecklande av lärande.

I min uppsats har jag undersökt hur lärares undervisning om avdunstning på partikelnivå påverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgått från fenomenografin och variationsteorins perspektiv – i vilka man utgår från att lärande är synonymt med förändring i människors sätt att erfara världen. Enligt dessa teorier är variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lärande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning på mikroskopisk nivå visar att partikelbegreppet är viktigt för elevers förståelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia är uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de äger inte partikelbegreppet.Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda på hur elevernas uppfattningar förändrades av lektionen. Resultatet av intervjuerna relaterades sedan till den grad av variation som kunde uppmärksammas i de observationer som gjordes av undervisningen.Studien visade att det var få elever vars uppfattningar förändrades av lektionen, oberoende av hur mycket variation som kunde uppmärksammas. I de fall lärande kunde påvisas fanns dock samband med graden av variation.

Målet med arbetet är att få förståelse för hur elever och lärare resonerar om och arbetar med problemlösning inom addition och subtraktion med hjälp av laborativa material. Undersökningen genomfördes i två stycken klasser i årskurs 3 med 43 elever och 3 lärare. Genom intervju och observation klargörs aspekter kring inom problemlösning inom ovan nämnda matematiska område. Resultaten i studien har analyserats utifrån begrepp inom variationsteorin. Utifrån insamlad empiri har vi kunnat dra slutsatsen att förkunskaper, varierad undervisning, reflektion samt kommunikation mellan lärare och elever är viktigt att vidta inom matematikundervisningen för ett utvecklat lärande.

I denna studie undersöks vad som är kritiskt för elever när ett historiskt talsystem ska användas i undervisningen. Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att kunna utveckla sin taluppfattning genom undervisning där det egyptiska talsystemet används. Syftet besvaras med hjälp av två forskningsfrågor; Vilka aspekter är kritiska? Vilka variationsmönster kan synliggöra de kritiska aspekterna? Studien baseras på variationsteorin och metoden learning study. Studien har utförts i två klasser i årkurs fyra. Studien består av ett för- och eftertest, samt en lektion som hållits i båda klasserna. Resultatet visar på att det fanns fyra kritiska aspekter för denna elevgrupp. Lektionen innehöll tre olika variationsmönster som resultatet påvisar ha belyst de kritiska aspekterna, eftersom eleverna presterat bättre i samtliga delar som testats. I vissa delar har andelen elever som svarat rätt ökat från 13% till över 50%. I studien dras slutsatsen att användning av historiska talsystem är ett effektivt sätt att utveckla elevers taluppfattning samt att de variationsmönster som använts i denna studie har lyckats belysa de aspekter som var kritiska för eleverna så att de har kunnat urskilja dem.

Syftet med studien är att, utifrån ett elevperspektiv, analysera väsentliga aspekter av konkret material som resurs vid övergång mellan bråktal och decimaltal samt hur det konkreta materialet kan hjälpa elevers diskussioner och resonemang framåt. Studien baseras på tidigare forskning samt observationer av elever i årskurs fem. För att komma fram till ett resultat och analysera detta används variationsteorin, utifrån begreppen lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster. Resultatet visar att konkret material kan vara ett stöd i förståelsen av övergången mellan bråk- och decimaltal, förutsatt att eleverna vet hur material används. Med hjälp av det konkreta materialet kan eleverna visa sina tankegångar och styrka sina resonemang. Genom att fler elever kan följa resonemanget förs diskussionen framåt. Studien bidrar till en medvetenhet om elevers användning av konkret material.

Utifrån min ansats, att stor del av matematikundervisningen går att bedriva med hjälp av problembaserad undervisning. I sådan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i både individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjälp av variationsteorin ta tillvara på spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet är att identifiera de kritiska aspekterna utifrån lärandets objekt och tillrättalägga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förståelse för uträkningar inom de fyra räknesätten i textuppgifter som lärandets objekt. Tjugotvå elever har intervjuats utifrån ett problem taget från NCMs Känguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt och har använts för att analysera materialet. Studiens resultat har visat att eleverna får en ökad förståelse för lärandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna.