I denna studie undersöks vad som är kritiskt för elever när ett historiskt talsystem ska användas i undervisningen. Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att kunna utveckla sin taluppfattning genom undervisning där det egyptiska talsystemet används. Syftet besvaras med hjälp av två forskningsfrågor; Vilka aspekter är kritiska? Vilka variationsmönster kan synliggöra de kritiska aspekterna? Studien baseras på variationsteorin och metoden learning study. Studien har utförts i två klasser i årkurs fyra. Studien består av ett för- och eftertest, samt en lektion som hållits i båda klasserna. Resultatet visar på att det fanns fyra kritiska aspekter för denna elevgrupp. Lektionen innehöll tre olika variationsmönster som resultatet påvisar ha belyst de kritiska aspekterna, eftersom eleverna presterat bättre i samtliga delar som testats. I vissa delar har andelen elever som svarat rätt ökat från 13% till över 50%. I studien dras slutsatsen att användning av historiska talsystem är ett effektivt sätt att utveckla elevers taluppfattning samt att de variationsmönster som använts i denna studie har lyckats belysa de aspekter som var kritiska för eleverna så att de har kunnat urskilja dem.

En learning study om grundskoleelevers förklaring av vattenkokning och fasövergången har gjorts. Utifrån tidigare forskning har några delar av materians beskaffenhet och kokning av vatten valts ut och använts för att designa ett förtest som hjälper till att kartlägga elevernas tidigare kunskap. Alla elevers svar har analyserats och jämförts med varandra i likheter och skillnader. Några kritiska aspekter av lärandeobjektet valdes och en lektion som belyser de kritiska aspekterna av lärandeobjektet planerades. Genomförandet av lektionen filmades med fokus på att belysa kritiska aspekterna och filmen transkriberades för att studera samtalen under lektionen. Ett eftertest gjordes och resultatet av eftertestet analyserades och jämfördes med resultatet av elevernas svar på förtestet. Utfallet av studien har använts för att på en vetenskaplig grund designa en ny lektion som främjar lärandet.

Sammanfattning - Abstract  Titel: Kritiska aspekter i en intern varumärkeskampanj och betydelsen av dem En studie om anställdas attityder i ett fallföretag Författare: Martina Karlsson och Susanna Vestin  Handledare: Thomas Michel  Institution: Blekinge tekniska högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoäng  Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och identifiera vilka kritiska aspekter som finns i samband med en intern marknadsförings kampanj.  Metod: En kvantitativ enkät kommer användas vars svar kommer testas i en hypotes. Slutsats: Regionala skillnader råder vilket kopplas till de kritiska aspekterna.Viktiga aspekter för att lyckas med en intern varumärkeskampanj är uppföljning, återkoppling, tydlighet och strategi.  Nyckelord: intern varumärkeskampanj, kritisk aspekt, Swedbank, varumärkesplattform / Title: Critical aspects in a internal branding campaign and the meaning of it   A study about the employee’s attitudes in a case company  Authors: Martina Karlsson och Susanna Vestin  Supervisor: Thomas Michel Departement: Blekinge Tekniska högskola  Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits  Purpose: The purpose of this study is to analyze and identify critical aspects that is connected to the internal marketing campaign.  Method: A quantitative survey will be used and the results tested through a hypothesis  Results: There are regional differences, which can be connected to the critical aspects. Important aspects for the success of an internal branding campaign is the follow-up, feedback, clarity and strategy.  Keywords: internal branding campaign, customer satisfaction, Swedbank, brand platform

Syftet med denna studie är att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan användas för att komplettera learning study i lärares arbete för att utveckla matematikundervisningen. Därmed försöker studien svara på forskningsfrågan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lärares användning av learning study för att utveckla en undervisning där eleverna når målen bättre? Denna fråga besvaras genom att svara på följande frågor: 1. Kan man visa att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna? 2. Kan man visa hur lärarnas analys med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv har varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre? För att undersöka detta används ett case som handlar om lösning av enkla ekvationer i åk 1 på gymnasiet. Den forskningsmetoden som används i denna studie är learning study, där tre cykler genomförs i tre olika klasser i åk 1. För att bättre få syn på de kritiska aspekterna i elevernas lärande och för att öka tillförlitligheten i studien används ett flertal datainsamlingsmetoder. Det analyserade materialet består av 98 elevtester, cirka 50 elevintervjuer, åtta skriftligt dokumenterade planeringstillfällen om vardera 60 minuter, sex ljudinspelade lektioner samt två video- och ljudinspelade lektioner. Ett pragmatiskt perspektiv på lärande används som teoretiskt ramverk för att planera, analysera och utveckla undervisningen kring ekvationslösning. Elevernas kunskaper inom ekvationslösning förbättrades under studiens gång. Följaktligen har studien visat att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna. Studiens resultat synliggör också att vad eleverna erbjuds att lära sig är beroende av om läraren skapar kontinuitet mellan närliggande syften och det övergripande syftet. I och med det visar studien att learning study, analys av praktiska epistemologier) och organiserande syften kan fungera som effektiva verktyg för att planera, analysera och utvärdera undervisningen. Alltså, lärarnas analys har med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre. Utifrån vad som nämnts ovan har studiens syfte uppfyllt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadielärare tar tillvara på de matematiska resultaten från de nationella proven i årskurs 3 samt undersöka vilka svårigheter som lärarna upplever att eleverna har baserat på provresultaten. Detta undersöks både utifrån fyra stycken intervjuer och resultaten från det nationella provet i matematik år 2014. Intervjusvaren används för att besvara båda frågeställningarna, och tillsammans med exempeluppgifter från det nationella provet i matematik för årskurs 3 år 2014 besvaras den andra frågeställningen. Bearbetning och analys sker utifrån tidigare forskning, variationsteorin samt dess begrepp lärandeobjekt, kritisk aspekt och variationsmönster. De svårigheter som lärarna uppfattar som generella i klasserna är bland annat muntlig kommunikation, problemlösning och multiplikationstabellen. Det visar sig även att överlämningarna mellan årskurs 3 och 4 är relevanta för lärarens arbete under höstterminen, då information utöver det matematiska kan ges. Förutom de matematiska svårigheter som finns generellt på gruppnivå, kan även elevernas resultat användas för att få de resurser och det stöd som eleverna behöver på individnivå, redan innan höstterminen börjar.

Syftet med studien är att kartlägga hur två olika läromedel hanterar kritiska aspekter vid förståelsen för addition av bråk med hjälp av olika matematiska representationsformer.  Urvalet av läromedel var strategiskt explorativt och subjektivt för att öka läromedels relevans för studien. Läromedlen skulle även grunda sig på nuvarande läroplan Lgr 11 samt inrikta sig mot årskurs 6. Läromedelsanalysen utgick från ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus på lärandeobjekt, representationsformer och kritiska aspekter. De kritiska aspekter som finns inom addition av bråk är enligt tidigare forskning förståelsen för täljare och nämnare, bråkform och blandad form samt addering av rätt tal. Utifrån teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning skapades ett analysschema för att kartlägga läromedlen. Resultat och analys presenteras som två redogörelser - var läromedel för sig. Resultatet redogör för vilka representationsformer som förekommer i läromedlen samt hur de hanterar kritiska aspekter inom addition av bråk. Studiens slutsats är att båda läromedlen använder sig av olika representationsformer som text, bild och symboler för att hantera de kritiska aspekterna. En förståelse och inblick i hur olika läromedel behandlar kritiska aspekter inom addition av bråk är viktigt för att en pedagog ska kunna bedriva så bra undervisning som möjligt.

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sättet som lärandets innehåll behandlas i matematik under två lektioner i årskurs 4 om ekvivalens, samt titta på om det intentionella lärandeobjektet var förenligt med det iscensatta lärandeobjektet. Studien kommer även att titta på ifall eleverna lärde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frågor används learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsättningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar också att skillnaderna var väldigt små mellan de båda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbättrat sig på uppgiften de undervisades om under lektionen. Det går inte att dra några generella slutsatser av det resultat studien visar.

Syftet med studien är att genom en learning study bidra med kunskap om hur storytelling är en relevant strategi för att stärka barns kunskap om magnetism. Studien genomfördes med barn mellan 4-6 år som deltagit i undervisningssituationer med storytelling och praktiska aktiviteter med magnetism som lärandeobjekt. Empirin som samlats in genom ljud- och videoinspelning har analyserats genom interaktionsanalys. En learning study lägger stor vikt vid sambandet mellan individers interaktion med valt lärandeobjekt och kritiska aspekter. Resultatet är att den kritiska aspekten omagnetiskt material nås med hjälp av storytelling, urskiljning och variation. Studiens resultat pekar även på att urskiljning av magnetiskt material kräver fler undervisningsmoment för att den kritiska aspekten ska bli förståelig för barnen. Slutligen visar studien på att storytelling har god potential som undervisningsstrategi i förskolan, men att det krävs god ämnesdidaktisk kunskap i syfte till att ge barnen möjlighet till rätt kunskap och utveckling om det fysikaliska fenomenet magnetism.