Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 5 beskriver tal i bråkform, vilka eventuella missuppfattningar de har samt hur de beskriver användningen och nyttan av att kunna bråk. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med totalt åtta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att bråk inte ska ses som en lista av ämneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svårigheter i att beskriva användningen och nyttan av att kunna bråk. Det förhöll sig till vardagliga händelser som att dela på en pizza eller godis. Eleverna hade även många missuppfattningar inom bråk varav många beskrivs i internationell forskning. Missuppfattningar om tal i bråkform hade eleverna antingen med sig innan undervisningen om bråk startade eller så fick dem de på grund av undervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spår av den sociokulturella teorin, med fokus påsamarbete och vilken gång lärandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreåldrarna. Vi har analyserat fyra läroböcker i matematik och fokuserat på avsnittet då eleverna förförsta gången möter bråk. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och dess gemensammanämnare är att de är skrivna utifrån det nu gällande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvår textanalys använde vi oss av analysbegreppet samarbete. Detta för att se hur stor del avuppgifterna i läroboken som är tänkta att göra tillsammans med någon. Vår kvalitativa textanalysgjordes utifrån analysbegreppen abstrakt och konkret där vi analyserade både text och bild iuppgifterna för att med utgångspunkt i dessa begrepp få syn på om uppgifterna går från detabstrakta till det konkreta, ett lärande som förespråkas av Lev Vygotskij. Den kvantitativatextanalysen visar att endast ett fåtal uppgifter i de analyserade delarna av läroböckerna är ämnadeatt göras tillsammans, ett resultat som inte skiljer sig märkbart mellan de olika läroböckerna.Resultatet av den kvalitativa textanalysen uppvisar ett varierat utfall, men tre av de fyraläroböckerna visar ändå tendenser på att ha gången från det abstrakta till det konkreta. Detta tillskillnad från den fjärde läroboken som till största delen består av abstrakta uppgifter.

Denna studie är en litteraturanalys av två stycken läromedel med kapitel om matematikområdet bråk i fokus. Studien tittar i vilken utsträckning matematiska kompetenser ges möjlighet att utveckla vid arbete i matematikboken. Analysen omfattar alla uppgifter inom kapitlen som handlar om bråk. Genom en replikering genomför vi denna analys som vi sedan sammanställer och problematiserar resultatet i vår resultatdiskussion. Vi kategoriserar in de olika kompetenserna och problematisera hur de framställs och varför det ser ut som det gör i dessa två matematikböcker. Vi tittar på hur lärarens roll spelar in när det kommer till att träna förmågor med hjälp av matematikböcker och visar på att det kan finnas fler än en kompetens i varje förmåga i Lgr 11 (Skolverket, 2011).

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk. / <p>Matematik</p>

Syftet med det här arbetet är att bidra med kunskaper kring bråk i grundskolematematiken. Undersökningen fokuseras på vilka uppfattningar och erfarenheter av bråk som lärare och elever i en klass 5 har, samt vilka svårigheter och missuppfattningar som eleverna uppvisar när de arbetar med bråkuppgifter. Studiens genomförande och metod utgår från en kombination av en del av en learning study och den fenomenografiska ansatsen. Learning study är en metod som härstammar från varitaitonsteorin och innefattar en cykel där man tar reda på elevernas förkunskaper för att identifiera kritiska aspekter inom ett lärandeobjekt, för att sedan planera undervisning därefter. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med en lärare och fyra elever. I elevintervjuerna ingick förutom intervjufrågor även räkneuppgifter som eleverna fick genomföra och förklara. Resultatet av undersökningen resulterade i 7 kritiska aspekter som är avgörande för elevernas förmåga att behärska bråk. Progressionen från konkret till abstrakt tänkande Samband och översättningar mellan representationsformer Verklighetsanknyta bråk Förståelse för rationella tal Förstå förhållandet mellan delarna och helheten Se bråk som ett tal Se bråk som en proportion eller andel Genom att utgå från de kritiska aspekter som denna undersökning fått fram kan ett undervisningsupplägg, vilket är nästa steg i en learning study, planeras och utformas.

<p>Mobbning är ett stort problem i dagens skola. Både lärare och elever låter bli att ingripa när de ser att mobbning sker. I och med att samhället utvecklas mot ett informationssamhälle utvecklas även metoderna för mobbning, idag är det vanligt med mobbning via dator och sms. Syftet med detta arbete är att försöka förstå några lärare och elevers uppfattningar om sitt ansvar i uppkomna mobbningsituationer, vilken syn på mobbning de har samt att jämföra eventuella skillnader som uppkommer. Genom att intervjua sex lärare och sex elever, har det framkommit att lärare tar sitt ansvar under tiden de är i skolan medan alla inte är villiga att ta sitt ansvar efter skoltid. Studien visar även att lärare tror att deras kollegor inte ingriper vid mobbningssituationer exempelvis på grund av den tunga arbetsbörda som följer. Elevernas syn på mobbning visar sig i att de alltid skulle agera direkt eller indirekt. Både lärare och elever ser olika typer av mobbning i skolan såsom psykisk, fysisk och verbal mobbning. Platsen för mobbning är också viktig och studien visar att mobbning sker på skolgården men att det även är vanligt att det sker i korridorer när elever skall förflytta sig till och ifrån lektioner. Både lärare och elever i denna studie ser en mobbningsfri skola närmast som en utopi och menar att det krävs mycket av samhället i stort för att en skola skall bli mobbningsfri.</p>

Mobbning är ett stort problem i dagens skola. Både lärare och elever låter bli att ingripa när de ser att mobbning sker. I och med att samhället utvecklas mot ett informationssamhälle utvecklas även metoderna för mobbning, idag är det vanligt med mobbning via dator och sms. Syftet med detta arbete är att försöka förstå några lärare och elevers uppfattningar om sitt ansvar i uppkomna mobbningsituationer, vilken syn på mobbning de har samt att jämföra eventuella skillnader som uppkommer. Genom att intervjua sex lärare och sex elever, har det framkommit att lärare tar sitt ansvar under tiden de är i skolan medan alla inte är villiga att ta sitt ansvar efter skoltid. Studien visar även att lärare tror att deras kollegor inte ingriper vid mobbningssituationer exempelvis på grund av den tunga arbetsbörda som följer. Elevernas syn på mobbning visar sig i att de alltid skulle agera direkt eller indirekt. Både lärare och elever ser olika typer av mobbning i skolan såsom psykisk, fysisk och verbal mobbning. Platsen för mobbning är också viktig och studien visar att mobbning sker på skolgården men att det även är vanligt att det sker i korridorer när elever skall förflytta sig till och ifrån lektioner. Både lärare och elever i denna studie ser en mobbningsfri skola närmast som en utopi och menar att det krävs mycket av samhället i stort för att en skola skall bli mobbningsfri.

Flickors konflikter anses vara osynliga för vuxna och det talas även om att de inte skulle existera. Denna studie har som syfte att synliggöra flickors konflikter. Studien har även avsikten att undersöka flickors beskrivning av sina konflikter mellan varandra, samt skapa en djupare förståelse om hur flickor upplever sina konflikter. För att uppnå detta syfte har intervjuer använts som metod. Informanterna är sex flickor i nio års ålder. Valet av informanter syftar till att belysa ett barns perspektiv. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån de valda frågeställningarna. Intervjuerna med flickorna har resulterat i ny kunskap och förståelse kring deras konflikter. De slutsatser som jag konstaterat är att flickor är medvetna om sina konflikter. Uppfattningen är att flickors konflikter är mer psykiska än fysiska. Slag och sparkar är däremot förekommande. Jag har även kunnat konstatera att konflikterna delvis är dolda för de vuxna i skolan. Flickorna väljer ofta att lösa sina egna konflikter och genom detta lämna de vuxna utanför.

Denna studie är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie där både intervjuer och beräkningsuppgifter är genomförda. Syftet med studien är att undersöka vad elever i årskurs 6 har för erfarenheter av undervisning kring bråk och decimaltal samt om eleverna ser några samband mellan talformerna. Intervjuerna gjordes med 10 elever och beräkningsuppgifterna gjordes med 33 elever. I analyserna av både intervjuer och beräkningsuppgifter visade svaren att det är mer undervisning kring decimaltal än kring bråk. Svaren från beräkningsuppgifterna stärkte de uttalanden som eleverna gav under intervjuerna. Resultaten från undersökningen stämmer också bra överens med den forskning som finns inom området sedan tidigare.