Syftet med studien är att öka medvetenheten om missuppfattningar elever i åk 9 har om antibiotikaresistens. I studien identifierades i huvudsak två olika missuppfattningar bland eleverna; missuppfattningar om vad begreppet resistens innebär och missuppfattningar om vad antibiotika kan användas till. Dessa missuppfattningar pekades också ut av lärarna som vanligt förekommande bland elever. Utöver det pekade lärarna också ut att missuppfattningar kring den evolutionära processen bakom antibiotikaresistens var vanliga. Resultatet från studien visar också att eleverna verkar har en god kännedom som samhällskonsekvenserna av antibiotikaresistens, vilket speglar det lärarna säger att de brukar lägga fokus på i sin undervisning. Studien kan vara en hjälp till lärare och elever genom att synliggöra vanliga missuppfattningar bland elever. Genom att vara medveten om vanliga missuppfattningar kan lärarna lättare styra sin undervisning till att fokusera på de svåra begrepp och koncept där missuppfattningar är vanliga bland elever.

Det här dokumentet är en litteraturstudie över några av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsområdet taluppfattning och tals användning inom matematiken. Fokus på missuppfattningarna ligger inom området för decimaltal. Studien behandlar också hur lärare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur från tidskrifterna Nämnaren och Nordisk Matematik Didaktik från Nationellt Centrum för Matematikutbildning läst. Artiklar från databasen ERIC har använts som komplement för att ge en bredare syn på missuppfattningar och lärares arbete. Gemensamma nämnare kring lärares arbete med att minska missuppfattningar kring decimaltal handlar om vilket språk som används i undervisningen och vilka laborativa material som kan användas. Det språk som bör användas i undervisning är, enligt litteraturen, ett korrekt matematiskt språk. Kombinationen korrekt matematiskt språk och laborativt material kan förtydliga decimaltalen och vilket värde talen får när de står som decimaler, det vill säga som tiondelar, hundradelar och tusendelar. Med hjälp av undervisning och användning av laborativt material ges eleverna en möjlighet att skapa och fördjupa sina kunskaper kring decimaltal och positionssystemet.

Syftet med det här arbetet är att bidra med kunskaper kring bråk i grundskolematematiken. Undersökningen fokuseras på vilka uppfattningar och erfarenheter av bråk som lärare och elever i en klass 5 har, samt vilka svårigheter och missuppfattningar som eleverna uppvisar när de arbetar med bråkuppgifter. Studiens genomförande och metod utgår från en kombination av en del av en learning study och den fenomenografiska ansatsen. Learning study är en metod som härstammar från varitaitonsteorin och innefattar en cykel där man tar reda på elevernas förkunskaper för att identifiera kritiska aspekter inom ett lärandeobjekt, för att sedan planera undervisning därefter. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med en lärare och fyra elever. I elevintervjuerna ingick förutom intervjufrågor även räkneuppgifter som eleverna fick genomföra och förklara. Resultatet av undersökningen resulterade i 7 kritiska aspekter som är avgörande för elevernas förmåga att behärska bråk. Progressionen från konkret till abstrakt tänkande Samband och översättningar mellan representationsformer Verklighetsanknyta bråk Förståelse för rationella tal Förstå förhållandet mellan delarna och helheten Se bråk som ett tal Se bråk som en proportion eller andel Genom att utgå från de kritiska aspekter som denna undersökning fått fram kan ett undervisningsupplägg, vilket är nästa steg i en learning study, planeras och utformas.

Elevers kunskaper i matematik visar sig gång efter annan vara bristfällig. Flertalet internationella studier har blottat elevers svaga förståelse för tal i bråkform. Som ett resultat av elevers bristfälliga kunskaper i matematik har den svenska regeringen gjort revideringar i skolans timplan som renderat i att undervisningstiden i matematik har ökat. Den här studien ämnar åt att titta på vad matematikdidaktisk forskning säger om elevers förståelse för storleksordning och jämförelse av tal i bråkform. Syftet med studien besvaras genom frågorna: Vilka är elevers missuppfattningar gällande storleksordning och jämförelse av tal i bråkform och vad läraren bör ta fasta på när de planerar matematikundervisningen om storleksordning och jämförande av tal i bråkform för att öka elevernas förståelse. Materialet som analyserats i denna studie samlades in via sökningar i databaser. Resultatet som framgick var uteslutande internationell och skriven på engelska. Vid analys av det material som samlades in användes en översiktsmatris samt innehållskriterier och exkluderingar för att bedöma tidskrifternas relevans till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att det finns flera missuppfattningar som elever hämmas av när de storleksordnar och jämför tal i bråkform. En återkommande missuppfattning som konstaterats i majoriteten av den forskning som analyserats är huruvida elever missuppfattar att ju större naturliga tal som utgör ett tal i bråkform, desto större tal i bråkform. I undervisning om tal i bråkform och jämförande och storleksordning av dessa, har resultatet visat att elever gynnas av en mer konceptuellt inriktad undervisning.

Elever runt om i världen har dokumenterande svårigheter för kunskapsområdet tal i decimalform i matematiken. Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse och svårigheter av decimaltalens storlek utifrån matematikdidaktisk forskning. Det granskade materialet består av internationella vetenskapliga artiklar insamlade via databaser. För att besvara frågeställningarna har de vetenskapliga artiklarnas innehåll analyserats med hjälp av kriterier och urval. Vid analys av datamaterialet upptäcktes att forskningen genom åren haft stort fokus på kategorisering av olika missuppfattningar i ämnesområdet. Begreppet ”conceptual change” förekom i samma kontext som decimaltalen. Det lyfts i studien eftersom detta bidrar till att kartlägga hur elevernas förståelse kan se ut. Resultatet visade att missuppfattningar var vanligt förekommande hos elever men de såg olika ut för de yngre respektive de äldre eleverna. Ett problem som lyfts i studien utgår ifrån de tre reglerna; heltal-, bråk- och nollregeln. Dessa kan ses som olika progressionssteg som är en naturlig del i elevernas utveckling. Svårigheter och missuppfattningar kan uppstå om eleven fastnar och inte lyckas ta sig vidare till nästa steg. Förslag till vidare forskning presenteras där framförallt svensk forskning efterfrågas.

Detta examensarbete behandlar forskning om mellanstadieelevers missuppfattningar inom decimaltal och olika arbetsformer som undervisningen kan inkludera. Tal i decimalform tillhör talmängden rationella tal och beskrivs vara utmanande att undervisa om. Detta trots att decimaltalen utgör en naturlig del i olika vardagliga kontexter. Kunskap om denna talmängd är därmed en nödvändighet för att verka i dagens samhälle. Syftet med arbetet är att visa på alternativa arbetsformer för att bemöta elever med missuppfattningar inom decimaltal. Frågeställningarna som användes är: vilka missuppfattningar inom decimaltal förekommer bland elever i mellanstadiet och hur bör undervisningen struktureras? Metoden för arbetet är litteraturstudie och kartlägger delar av befintlig forskning inom området. Sammanfattningsvis visar resultatet att samma missuppfattningar kring decimaltal förekommer i stora delar av världen. Resultatet visar användningen av variationsteorin i undervisningen och vikten av elevkännedom. Det ämnesspecifika redskapet tallinje visas även vara en alternativ arbetsform.

Att elever missförstår likhetstecknets innebörd är vanligt förekommande. Många uppfattar likhetstecknet som en indikation på att göra en uträkning istället för ett tecken som påvisar jämvikt mellan tal. Vi har valt att undersöka hur likhetstecknet presenteras för eleverna i årskurs 1. För att ta reda på detta har vi skapat en enkät där lärare har fått beskriva om hur de arbetar med likhetstecknet. Vi har även undersökt hur likhetstecknet introduceras i olika läroböcker med tillhörande lärarhandledning. Utgångspunkten för denna studie grundar sig i variationsteorin som fokuserar på vad som ska läras och hur lärandet kan möjliggöras. Efter genomförd studie kom vi fram till att undervisningen som den blivit beskriven bör gynna elevers förståelse och ge dem möjligheter att se likhetstecknet som en relation mellan två tal. Trots detta beskriver lärarna att många av deras elever har svårigheter med förståelsen av likhetstecknets innebörd.

The pre-existing knowledge that Earth Science Bachelor students have when they are starting their University studies, is influential on the scientific knowledge that they will have built when they graduate. This thesis examines the alternative ideas that Uppsala University’s first, second and third year Earth Science Bachelor students have on basic geological topics, and whether it influences the knowledge that they develop. These topics include; the definition of density, Earth’s magnetic and gravity field, heat sources inside the Earth, location and movement of tectonic plates, volcanic andearthquake’s distribution on surface, isostasy, weathering and erosion, earth’s past and future, rock formation and the relevant age of continental and oceanic rocks. In order to process this, students’alternative ideas were assessed with a 20-item multiple choice questionnaire, which was formed online and delivered to all the Earth Science bachelor students of Uppsala University, at the end of the academic year. The questions were selected from the Geoscience Concept Inventory (GCI) developed by Libarkin & Anderson (2006). The answers of the questionnaire were statistically analyzed with SPSS software and students’ scores were calculated. One way ANOVA was performed in order to determine if there is a statistically significant difference between students’ scores and the year ofstudies. The expected outcome was that third year students would have higher GCI scores/level ofconceptual understanding, compared to the first and second year students, and that first year students would have the lowest. The results revealed the presence of alternative ideas to all of the students, and that even that the year of studies is a factor that affects the GCI scores, students’ final scores, are relatively low. The Earth’s scientific knowledge is not acquired by the accumulation of relevant information through the years of studies, but the existence of alternative ideas imply a resistance to learning or an obstacle in learning science. / De studenter som börjar på universitet har inhämtat kunskap kring olika naturvetenskapliga fenomen och företeelser under sinuppväxt och genom undervisningen i grundskola och gymnasium. Detta kan ha resulterat i alternativa idéer eller missuppfattningar som står i strid med den vetenskapliga uppfatt-ningen. När desedanbörjar studera på universitetsnivå, så kan den uppfattning deredan har hamna i konflikt med undervisningen och blir till ett motståndmotkunskapsinlärning. Förståelsen av dessa alternativa idéer är därför mycket viktig, speciellt tidigt i en utbildning, då det visat sig i tidigare studier att dessa alternativaidéerkan vara mycket motståndskraftiga mot devetenskapliga förklaringar de möter, även efter att de studerat vidare under lång tid.Syftet med denna studie är att undersökaom kandidatstudenter i geovetenskap vid Uppsala universitet harmed sigalternativa idéer och sedan se hur detta påverkar deras kunskap om grund-läggande delar av geovetenskapernasom jordens magnetfält, källor till värme i jordens inre, platt-tektonik, vulkaner och jordbävningar, isostasi, vittring och erosion, jordens utveckling och framtid, åldern på bergarter och bergartsbildning. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär med 20 frågori form av en konceptinventering, vilket är ett diagnostiskt verktyg för att studera alternativa idéer och missuppfattningar hos elever och studenter. Frågorna valdes från en Internetbaserad resurs för s.k. ”Geoscience Concept Inventory”. Dessa skickades ut till studenterpå år ett, två och trepå kandidatprogrammet i geovetenskap, med frågor som täckte de områden som nämnts tidigare.Därefter utfördes en statistisk analysav resultatetoch utvärderades med avseende på studenternas kunnande i de olika frågorna.Ett förväntat resultat var att de studenter som läste på tredje året borde ha mer kunskap och förförståelse än de på första året av programmet. Resultatet avslöjade dock att förståelsen hos de olika studenterna i många fall var relativt lika och kunskapen i stort sett densamma för alla studenter, oavsett antaletår av studier. En slutsats var således att de alternativa idéer som studenterna hade var motståndskraftiga mot nya idéer och kunskap, så som teorin beskrivit det och att det är viktigt att ha kunskap om alternativa idéer som studenter kan förväntas bära med sig i undervisningen.I den geovetenskapliga utbildningenerhålls således inte ny kunskap genom en ständig påbyggnad av ny information genom åren, utan är ett slags ”kamp” mellan intuition och logik, strävandemot en mer vetenskaplig kunskapslogik

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken. Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade. Vad det gäller didaktiska åtgärder för att komma till rätta med elevers missuppfattningar visar resultatet att olika typer av klassrumsaktiviteter i vilka eleverna själva upptäcker, konfronterar och utvecklar sina icke vetenskapliga föreställningar, är en metod som visat framgång. I diskussionsdelen diskuteras studiernas tillförlitlighet genom att analysera deras syften kopplat till respektive metodval. Därefter sammanställs de mest tillförlitliga resultaten vad gäller de vanligaste missuppfattningarna samt de mest effektiva didaktiska åtgärderna kring bearbetning av dessa. Avslutningsvis ges förslag på områden där det finns behov av vidare forskning.

Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser gällande undervisningen av fotosyntesen i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på svårigheter och progression. I undersökningen deltog åtta lärare som undervisar i NO och materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer. Lärarna lyfter fram tre typer av svårigheter: elevens svårigheter som till exempel att förstå gasbegreppet, lärarens svårigheter som att visualisera det abstrakta och svårigheter vilka gäller hinder i undervisningen som tidsbrist, ekonomiska begränsningar eller elevgruppen i sig. Undersökningen visar att lärare ofta använder sig av multimodala undervisningssätt, där fler än ett sinne stimuleras, de varierar mellan olika tekniker för att nå så många elever som möjligt. Lärarna anser att en varierande undervisning med olika tekniker som repeterar men sakta bygger på kunskaperna hos eleven även är det som ger det bästa resultatet för elevens förståelse (progression).  Att ge eleven vederläggande texter är en teknik som enligt tidigare forskning visat sig vara effektiv men var inte en teknik som lyftes av någon lärare i undersökningen. Resultaten indikerar att lärare behöver en tydligare plan för vad som ska läras ut när och till viss del hur, vilket inte bara skulle kunna underlätta progressionen utan även förebygga några av de svårigheter som finns med undervisningen om fotosyntesen.