Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas upplevelse av elevers missuppfattningar vid inlärning av bråk och sannolikhet samt om det är möjligt att minska missuppfattandet med hjälp av kategorisering av dessa. Genom att fråga matematiklärare om de upplever att eleverna de undervisar ofta har missuppfattningar och om samma missuppfattningar är återkommande, kan vi få en bild av vilka delar av de matematiska begreppen som kan uppfattas svåra av eleverna. De missuppfattningar som tenderar att återkomma kan komma att behöva mer fokus på förklaring. Studien genomfördes genom en surveyundersökning i enkätform som publicerades i grupper som samlar matematiklärare på sociala medier, samt skickades till matematiklärare via mail. Det resulterade i 41 enkätsvar som analyserades genom beskrivande statistik i kombination med en induktiv innehållsanalys. Studien visar att orsaken till att missuppfattningar kopplade till matematiska begrepp kan bero på ett för stort fokus på procedurinriktad undervisning i de tidigare skolåren. Detta upplever lärarna medför att eleverna inte har tillräcklig begreppsförståelse när de börjar på gymnasiet. Det vanligaste åtgärdsförslaget är kopplat till undervisningsstrategier med mer sociokulturella inslag i undervisningen. De allra flesta av studiens deltagare upplever att begreppsförståelse är viktigt och utgör en förutsättning för att klara av både problemlösning och mer avancerad matematik. För att skapa förståelse för matematiska begrepp är det nyttigt för lärare att känna till vanliga missuppfattningar. Kategorisering av missuppfattningar kan därför vara till nytta för lärarna i undervisningen, som ett stöd i lektionsplanering och som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla elevernas matematiska kunskaper. / The purpose of this study is to investigate the teachers' experience of students' misconceptions when learning fractions and probability, and whether it is possible to reduce misconceptions by categorizing them. By asking mathematics teachers if they feel that the students they teach often have misconceptions and if the same misconceptions are repeated, we can get a picture of which parts of the mathematical concepts may be perceived as difficult by the students. The misconceptions that tend to recur may need more focus on explanation. The study was carried out through a survey in questionnaire form that was published in groups that bring together mathematics teachers on social media and was also sent to mathematics teachers via email. This resulted in 41 survey responses that were analysed through descriptive statistics in combination with an inductive content analysis. The study shows that the reason for misconceptions connected to mathematical concepts may be due to too much focus on procedure-oriented teaching in the earlier school years. The teachers feel that this means that the students do not have sufficient conceptual understanding when they start high school. The most common proposed measure is linked to teaching strategies with more socio-cultural elements in the teaching. The vast majority of the study's participants feel that conceptual understanding is important and constitutes an essentiality for being able to cope with both problem solving and mathematics at more advanced levels. In order to create an understanding of mathematical concepts, it is useful for teachers to know about common misconceptions. Categorization of misconceptions can therefore be useful for teachers in teaching, as a support in lesson planning and as a pedagogical tool to develop students' mathematical knowledge.

Studenter med ett icke-tonspråk som modersmål brukar ha svårigheter att lära sig de kinesiskatonerna när de börjar sina studier. Å ena sidan brukar kursböckerna på denna nivån användabara enstaviga ord och det har ansetts vara god pedagogik att läraren visar tonkonturerna medsina händer. Å andra sidan har forskningen om kinesiska länge varit koncentrerad på vilkavärden som grundtonen (F0) uppvisar i enstaviga ord. Det är många faktorer som tvärspråksforskningeninte har uppmärksammat, bl.a. det inflytande som konsonanterna har på F0 (vilketinfödda talare inte alltid är medvetna om).Det finns ingen samsyn när det gäller att förklara tonförväxlingsmönstren. Tidigare teorierinom ämnet andraspråksinlärning (Second Language Acquisition, SLA), som Perception AssimilationModel (PAM) och Speech Learning Model (SLM) har visat sig otillräckliga förstudiet av tonperception. På senare tid har PAM-Suprasegment försökt förklara hur den lärandesmodersmål antas närma sig kinesiskans tonsystem men modellen tar inte upp ordprosodin.Eftersom den moderna kinesiskans ordförråd till majoriteten består av tvåstaviga ord börforskningen lämna gamla spår för att finna andra kriterier – som duration och betoning – föratt förklara hur man lär sig höra kinesiskans toner, t.ex. vad som händer när två toner återfinnsi ett ord.Denna studie har som mål att ta reda på hur svenskar som studerar kinesiska som andraspråk/främmande språk uppfattar tonerna i kinesiska tvåstaviga ord. Experimentet bygger intepå tillrättalagda testord. Resultaten visar att tonerna först och främst påverkas av den initialakonsonanten och sedan av de omgivande tonerna. Vidare visas att det svenska systemet medaccent I och II i sin tur kan åstadkomma tonförväxlingar eftersom kinesiska tvåstaviga orddelvis uppvisar samma mönster.Resultaten illustrerar att tonidentifiering är en dynamisk och komplex process. Det krävsfortsatt forskning om tonerna för att få grepp om dem men det kan inte stanna där: interaktionenmellan ljud och ordprosodi behöver belysas bättre för att uppnå god behärskning avprosodin i språkundervisningen. / Foreign adult students with atonal language usually have, in the beginning of their Chinesestudy, difficulties to identify the Chinese tones. On one side, only monosyllabic tones arementioned in course books during this earlier stage and to illustrate the tone contours withhands has been treated as an effective pedagogy. On the other side, research on Chinese hasfor long been solely concentrated upon the values of the fundamental frequency (F0) of thevowels in monosyllabic words. In cross-linguistic studies many factors, among others the effectsof consonants on F0 that native speakers are not aware of, have still not been paidspecial attention to.There is no consensus regarding the explanation to tone confusion patterns. Earlier theoriesof Second Language Acquisition (SLA) like Perception Assimilation Model (PAM) andSpeech Learning Model (SLM) are no longer suited for tone perception. Recently, PAMSuprasegmenthas tried to approach that the intonation of the learners’ native language is assumedto be assimilated to the Chinese tone system. However, this model ignores the wordprosody. Nowadays, when the modern Chinese vocabulary consists of a majority of disyllabicwords, research has to be re-directed to find other criteria e.g. temporal and stress for explainingthe complexity of Chinese tone perception, i.e. how two tones behave when they arecombined in one word.The purpose of this essay is to explore how native Swedish speakers learning Chinese assecond/foreign language perceive the Chinese tones of disyllabic words. The experiment isnot based on elaborated test words. The results show that tones are first of all affected by theinitial consonants and sequentially influenced by the surrounding tones with accordance toChinese. It further reveals that Swedish accent I/II patterns might be a reasonable explanationfor the Chinese tone confusion patterns since partially acoustic properties of Chinese disyllabicwords overlap the Swedish accents.These results mean that tone perception is a dynamic and complex process. Further researchon tone perception should explore profoundly and widen interaction between sounds andword prosody, which paves the way for more effective prosodic practice in language education.

Det är allmänt accepterat att lärare bör använda sig av evolutionsteorin som ett sätt att binda ihop undervisningen i biologi. Åtskilliga studier har dock påvisat att flertalet elever har missuppfattningar och föreställningar inom evolution som motverkar deras inlärning av evolutionsteorin. Det samma gäller för begreppsförståelse och konflikten mellan betydelsen av ett ord i vardagsspråket och i ämnesspråket. Tidigare forskning har också kartlagt att biologilärare inte alltid är medvetna om elevers svårigheter eller utformar en evolutionsundervisning som utmanar elevers begreppsförståelse. Denna kvalitativa studie som genomfördes med hjälp av intervjuer med sex olika lärare visar på samma mönster och pekar på några möjliga lösningar för att förbättra elevers förståelse för de evolutionära mekanismerna.  Samtidigt som det finns en stor samstämmighet bland de intervjuade biologilärarna kring begreppsförståelse, precis som i många andra ämnen, resonerar de olika om vilka delar som är viktiga i evolutionsundervisningen och varför. En del fokuserar mer på att lära ut innehållet enligt den lärobok som används medan en del förklarar mer om varför eleverna ska lära sig om evolution.  Som ett resultat av denna studie föreslås bland annat att undervisningen om evolution borde inledas så tidigt som möjligt för att i största möjliga mån minimera risken för att olika missuppfattningar och föreställningar kring evolution inte ska cementeras tidigt. I detta sammanhang bör också information kring ämneskunskap förmedlas vid överlämningarna från ett stadium till ett annat i grundskolan. Vidare föreslås att användandet av CoRe-verktyget implementeras i planeringen av undervisningen och att det införs som ett moment under VFU- arbetet för blivande ämneslärare. Det faktum att tid är en bristvara för lärare innebär att det sällan finns tid för egen reflektion. Därför måste arbetet med CoRe-verktyget schemaläggas på samma sätt som många skolor idag arbetar med kooperativt lärande.