Nyman, Emelie (2020). Relevansen av ett nationellt bedömningsstöd i matematikundervisningen – ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Interventionsstudien undersökte förståelse om månens faser i årskurs 2. Inom området finns det mycket forskning om digitala 3D-modeller som visar en positiv effekt på elevers förståelse om astronomiska fenomen. Däremot finns det inte lika mycket forskning om fysiska modeller, därav vill vi undersöka om en fysisk 3D-modell kan stödja eleverna i deras förståelse om månens faser och se om den hjälper till att förhindra elevers missuppfattningar som tidigare forskning nämner att elever kan ha. Studiens frågeställningar är: (1) Hur kan tillämpning av en fysisk 3D-modell stödja elevers förståelse av månens faser i åk F-3? samt (2) Vilka tecken på förståelse av månens faser visar elever före och efter en intervention? I interventionen arbetade eleverna med en 3D-modell som representerade solen, månen och jorden. Under genomförandet var de indelade i grupper om 3–4 personer där de demonstrera och diskutera frågor om månens faser. Det teoretiska ramverket för studien är conceptual change. Interventionen inkluderade ett för- och eftertest för att synliggöra kognitiva processer och elevers konceptuella förändring. Bearbetning och analys av datamaterialet har genomförts utifrån en tematisk analys samt conceptual change teorin. I studien visade eleverna flera tecken på förståelse för månens faser i tillämpningen av 3D-modellen. Exempelvis demonstrerade de olika månfaser och vart månen skulle vara placerad i förhållande till jorden och solen. Trots visad förståelse vid arbetet med 3D-modellen gick det att urskilja missuppfattningar i eftertestet.

Det finns lärare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den är i att komma till rätta med studenternas missuppfattningar. En lärare som vet vilka missuppfattningar som är vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen på ett sätt som får eleverna att göra sig av med sina missuppfattningar och därmed svara rätt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieelever i början av tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som användes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska gymnasieelever i sista året på det naturvetenskapliga programmet. Resultatet från de svenska eleverna jämfördes med resultatet från 85 gymnasieelever i USA. Resultaten från båda länderna visar att många elever väljer bort alternativ där biologiska processer innehåller slump och hellre väljer alternativ som innebär att den biologiska processen styrs av en drivkraft som till exempel det naturliga urvalet eller en koncentrationsgradient. Användningsområden och begränsningar hos BCI diskuteras. Förslag ges till förändrad undervisning och vidare forskning. / There are teachers who plan their teaching without examining its effectiveness in overcoming students’ misconceptions. I think that a teacher who knows what misconceptions are common and lead to wrong answers has a better chance to develop their teaching in a way that will allow students to get rid of their misconceptions and hence choose correct answers. The purpose of the present study was to examine concept understanding in biology of Swedish high school students at the beginning of the final year of the science program. The tool used to explore students’ concept understanding was the Biology Concept Inventory (BCI). The test was answered by 66 Swedish high school students in the final year of the science program. The results from the Swedish students were compared to the results from 85 high school students in the United States. The results from both countries show that many students avoid alternatives in which a biological process include randomness and prefer to choose alternatives which means that the biological process is controlled by a driving force, for instance natural selection or a concentration gradient. Applications and limitations of the BCI are discussed. Suggestions for changes in education and further research are given.

Statistik från Skolverket (2023) visar att matematik är det skolämne där flest antal elever i årskurs 9 inte uppnår målen för godkänt. Detta är olyckligt eftersom ett godkänt betyg i matematik är ett krav för att komma in på ett yrkes- eller högskoleförberedande gymnasieprogram. En central aspekt för att lyckas inom matematikämnet är att förstå innebörden av matematiska symboler, där ibland likhetstecknet. Syftet med kunskapsöversikten är tudelat. För det första undersöks vad som karaktäriserar forskning om elevers förståelse för likhetstecknets funktion. För det andra undersöks vilka resultat som forskning funnit om hur missuppfattningar kring likhetstecknets funktion påverkar den fortsatta matematikinlärningen. Frågeställningarna som denna kunskapsöversikt utgår från är således: ● Vad karaktäriserar forskning kring elevers förståelse för likhetstecknets funktion? ● Vilka resultat har forskningen kommit fram till när det gäller hur elevers missuppfattningar av likhetstecknet påverkar deras fortsatta matematikinlärning? För att besvara frågeställningarna användes fem steg ur Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess. Dessa steg var vägledande i genomförandet av denna systematiska litteraturstudie. Databaserna PRIMO och ERIC ProQuest användes i sökprocessen efter vetenskapliga artiklar. Slutligen valdes 12 artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades utifrån syfte och frågeställningar, metod och urval samt resultat/slutsatser. Slutligen diskuterades resultat, metod, styrkor och svagheter i forskningen, behov av ytterligare forskning och praktisk tillämpning. Avsnittet avslutades med en slutsats. Resultatet karaktäriseras av forskning som visar att elever tenderar att missuppfatta likhetstecknet. Främst bygger missuppfattningarna på att elever ser likhetstecknet som en operationell symbol vilket betyder att de ser likhetstecknet som en symbol för att göra något. Forskningen tyder på att elever missgynnas av denna tolkning och att det har stor betydelse att lärare förmedlar att likhetstecknet är en relationell symbol, en symbol för ett ekvivalent förhållande mellan två uttryck. I flera studier påtalas vikten av att elever ska bekanta sig med olika typer av ekvationer för att förstå likhetstecknets relationella funktion. Forskningen tyder på att risken med elevers missuppfattning kring likhetstecknet är att de får svårare att lära sig algebra. Intressant är att missuppfattningar av likhetstecknet verkar vara ett globalt fenomen som varit ett problem under en längre tid.

Att stå inför utmaningar med att förstå likhetstecknets innebörd och räkna med ekvationer kan utgöra missuppfattningar i en elevs förståelse och fortsatt utveckling i matematikämnet. Syftet med denna studie är att granska hur ekvationer och likhetstecknet behandlas i forskning inom matematikämnet, utifrån ett elevperspektiv. Detta syfte kommer att uppfyllas genom följande frågeställningar: Vilka missuppfattningar uppstår hos elever i samband med ekvationer och hur beskrivs elevers uppfattning av likhetstecknet? För att samla in litteratur för studien utfördes sökningar i två databaser (Education Collection och SwePub) och två sökmotorer (Primo och Google Scholar). Det analyserade materialet består av 15 vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella studier. Litteraturstudiens artiklar från urvalet, innehåller något av följande begrepp: mathematical equations, misconceptions, knowledge, understanding. Vår studie pekar på att elevers missuppfattningar med ekvationer har en underliggande faktor i undervisningens matematiska arbetsprocess, såsom bristande begreppsförståelse och grundläggande regler. Vidare belyser studien behovet av att främja en mer djupgående förståelse för likhetstecknet hos eleverna. Genom att eleverna ser likhetstecknet som en indikator på jämvikt mellan uttryck kan deras prestationer förbättras i ämnet matematik.

Detta är en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i årskurs två har använt när de löst öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har även syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes på två olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer. Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstådd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av såväl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskälla i vår undersökning. Vidare har vi genom vår studie visat att de strategier som elever använder när de löser slutna utsagor till stora delar även används när eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat på en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgår att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt använder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna. Istället använder de bland annat en strategi som ger upphov till flera missuppfattningar. Det visade sig även att samtliga elever hade svårt att relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang.

Den här studien var en del av projektet ”Är jag normal?”, drivet av design- och forskningsinstitutet RISE Interactive. Syftet med deras projekt är att genom att webbplattform skapa en mer representativ visualisering av det kvinnliga könsorganet. Den här studiens syfte var att genom en målgruppsundersökning inriktad mot kvinnor undersöka vilka känslor kvinnor har för sina underliv, vilka de vanligaste missuppfattningarna kring underlivet är och hur de känslorna och missuppfattningarna påverkar kvinnor i olika aspekter av livet. Studien ämnade att bidra till projektet genom att skapa ett underlag för vilken typ av information webbplattformen kan ha för att visa en mer verklighetstrogen bild av det kvinnliga könsorganet och därmed motverka missuppfattningar. För att få information om målgruppen intervjuades en gynekolog och en barnmorska. Data från målgruppen samlades därefter in via en enkätundersökning. Deltagarna var 146 kvinnor i åldern 17-66 år (M= 27.3, SD = 8). Resultatet visade att kvinnor hyser många olika starka känslor för underlivet, både positiva och negativa. Många missuppfattningar identifierades, främst kring underlivets utseende. Både känslor och missuppfattningar har en stor påverkan på psykologiska, sociala och biologiska aspekter av kvinnors liv, särskilt vad gäller psykiskt välmående och interaktionen med en partner i sexuella sammanhang. Studien visar att ”Är jag normal?” är ett projekt med ett både viktigt och nödvändigt syfte. / ”Är jag normal?”

Bråktal och decimaltal är ofta ett område inom matematik som är onaturligt för en del elever i grundskolan. Detta kan bero på otillräckliga baskunskaper eller missuppfattningar som förekommer i undervisningen. Därför är syftet med den här kunskapsöversikten att beskriva vad forskning säger om vilka svårigheter elever i årskurs 4–6 har gällande bråktal och decimaltal. Utifrån detta ställer vi oss frågorna vilka missuppfattningar som kan förekomma i elevers förståelse av bråktal och decimaltal samt vilka anledningarna är. Vi har använt oss av 12 studier, framtagna genom systematiska sökningar, där vi kommit fram till ett resultat som visar att en del elever, lärarstudenter och lärare missuppfattar eftersom de har en ytlig kunskap och inte en djup förståelse. Slutsatsen vi drar är att genom lärares förståelse kan elevers missuppfattningar identifieras. Vi drar även slutsatsen att om elever har en förståelse för bråktal och decimaltal skapas möjligheten att avlägsna de missuppfattningar som finns. Vidare forskning av intresse är att undersöka om även missuppfattningar grundar sig i kognitiv förmåga, undervisningsmiljö, motivationsproblem, ångest eller dålig självkänsla. Intressant är även vidare forskning om otillräckliga kunskaper kan skapa en stress för lärare i deras undervisning.

Swedish education needs to change in order to reverse the negative trend in PISA and TIMSS. At the same time digital artifacts are increasingly present in the classroom and commercial applications more available. It is difficult to determine which technical tool that provide real results and it is not yet clear what role technology should have in the classroom. This study examines how visualisation and technology can be used to promote deeper understanding of algebra by addressing the misconception that frequently occurs among students. Observation and interviews were held with students from two schools, one in Norrköping and one in Östersund. Theory regarding algebraic misconceptions have been studied and compiled into two categories. In addition, three prototypes were developed with and later evaluated by a focus group. This work has resulted in suggestions on what technical and interactive activities could be used in algebraic education. The study shows that more research is needed to determine how technology best can be implemented and used effectively in teaching. The work also shows that such research and development needs to be implemented with a user-centered approach with the involvement of relevant target groups. / Svensk undervisning är i behov att förändras för att vända den negativa trenden i PISA och TIMSS. Samtidigt är digitala artefakter alltmer närvarande i klassrummet och kommersiella applikationer alltmer tillgängliga. Det är svårt att avgöra vilka tekniska verktyg som ger faktiska resultat och det är ännu inte klarlagt vilken roll tekniken bör spela i en klassrumssituation. I detta arbete undersöks hur visualiseringar och teknik kan användas för att främja djupare förståelse inom algebra genom att adressera missuppfattningar som ofta förekommer hos elever. Observation och intervjuer genomfördes med elever på två skolor, en i Norrköping och en i Östersund. Teori om algebraiska missuppfattningar har studerats och sammanställts i två kategorier. Dessutom har tre prototyper utvecklats tillsammans med, och utvärderats av, en fokusgrupp. Arbetet har resulterat i förslag på vad tekniska och interaktiva aktiviteter skulle kunna innebära i algebraisk matematikundervisning. Det visar att mer forskning behövs för att avgöra hur teknik på bästa sätt kan implementeras och utnyttjas effektivt inom undervisning. Arbetet visar också att sådan forskning och utveckling behöver genomföras med en användarcentrerad ansats med delaktighet från berörda målgrupper.

Syftet med denna konsumtionsuppsats var att genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vad forskningen har att säga om problematik och lösningar med avseende på undervisning inom astronomi i skolan, med inriktning på årskurs 4–6. Vi använde oss av såväl databassökningar som manuella sökningar. Vi utgick från två frågeställningar:  1) Vilka problem kan uppstå när man undervisar inom astronomi?  2) Hur löser man dessa problem? Resultaten visade att ett stort hinder vid undervisningen inom astronomi beror på missuppfattningar och bristande kunskaper, både hos elever och lärare. Därför är det viktigt att kunna synliggöra och hantera missuppfattningar, genom olika metoder och strategier till exempel genom att gå från mindre delar till helhet. Detta är enligt forskningen något vi som lärare bör ha i åtanke när vi planerar vår undervisning i astronomi.