Syftet med studien var att undersöka hur det nya bedömningsstödet, som blir obligatoriskt för årskurs 1 hösten 2016, möjliggör att lärare kan upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Bakgrundsavsnittet presenterade det nya bedömningsstödet, olika specialpedagogiska perspektiv samt matematiksvårigheter. Enligt skollagen ska särskilt stöd skyndsamt sättas in då elever bedöms vara i behov av det. Forskningsöversikten presenterade hur forskningsläget om dyskalkyli ser ut och tematiserade resultaten. De teoretiska utgångspunkterna grundade sig framförallt i forskning av B. Butterworth, som är en central forskare inom området dyskalkyli och därmed även i denna studie. Bedömningsstödet analyserades utifrån ett perspektiv på dyskalkyli. Analysverktyget utgick då från de fem aspekterna av dyskalkyli samt faktorerna konkret material, ineffektiva strategier och tidsfaktorn. Den övergripande metoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visade att uppgifterna i bedömningsstödet ger förutsättningar för skolor och lärare att upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Det visade sig att de tecken som är mest talande för dyskalkyli är användning av ineffektiva strategier och därmed lång svarstid. Diskussionen lyfte forskning och bakgrund i relation till analysresultatet, bland annat att lärares kunskaper om dyskalkyli är en förutsättning för att se tecken på dyskalkyli hos elever. Specialpedagogiska perspektiv återkom även i diskussionen. Vi bedömde att bedömningsstödet kan vara ett sätt att synliggöra tecken på dyskalkyli hos elever eftersom uppgifterna behandlar taluppfattning, vilket är ett område inom matematiken där personer med dyskalkyli kan uppleva svårigheter.

No description available.

Uppsatsen undersöker om reformen från 2011 om betyg i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna för matematik i grundskolan. Särskilt studeras reformen påverkade dem att ändra innehållet i lärarhandledningar i matematik så som att lägga till eller utvidga avsnitten om bedömning och bedömningsstöd.   Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för att implementera läroplanen 2011 och då i synnerhet hur statens direktiv om betyg och bedömning tar sig i uttryck i lärarhandledningar. Uppsatsens urvalsbegränsningar är att materialet ska ha publicerats innan lagen om betyg i årskurs 6 samt innan läroplanen 2011 (10 kap. 15 § SFS 2010: 2022; Skollag, 2010:800). Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av bedömningsstöd i lärarhandledningar från perioden Lpo 94, som kombinerats med en fallstudie av vissa utvalda läroboksförfattares bedömningsstöd. Resultatet visade att lärarhandledningarna mellan 1994 till 2011 innehöll bedömningsstöd men i väldigt låg grad. Boken med mest bedömningsstöd var Matematikboken 6 (Undvall, 2007). I slutsatsen kom jag fram till att reformen från 2011 om betygsinförandet i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna till stor del och att det skedde en ökning när det kom till mängden bedömningsstöd i lärarhandledningar i matematik. Resultaten av analysen visade att om läromedelsförfattarna (transformeringsarenan) inte lyssnar på staten (formuleringsarenan) så kan skolan, klassrummet och lärarna (realiseringsarenan) påverkas. Detta kan i längden leda till att realiseringsarenan inte följer formaliseringsarenans riktlinjer. Betyg, bedömningsstöd, innehållsanalys, läroplansteori, reformer

Denna studie syftar till att ta reda på om införandet av läromedlet ”Favorit matematik” Grönroos, Haapaniemi, Maria & Merikanto (2012a) i förskoleklass under läsåret 17/18 har lett till förbättrad kunskap i taluppfattning och ökad motivation i matematik hos de elever som under läsåret 18/19 går i årskurs ett. Detta är en fenomenografisk studie som utgår från ett lärarperspektiv eftersom intresse ligger i att förstå lärarnas uppfattningar och deras sätt att resonera och reagera inom detta område samt utgå från vilka erfarenheter de har. Datainsamlingsmetoden för studien utgår bland annat från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer i en grupp med lärare som undervisar i matematik för lågstadiet. Studien utgår även från en kvantitativ datainsamlingsmetod eftersom data från det nationella bedömningsstödet i taluppfattning har samlats in för att därmed kunna besvara syftet med studien. När samtliga intervjuer var gjorda analyserades och tolkades dessa enligt den fenomenografiska analysmodellen i sju steg. Data från bedömningsstöden analyserades enligt en univariat analys. Efter tre gruppintervjuer visade studiens resultat att kunskapsnivån samt motivationsnivån i matematik hos eleverna förändrats till det bättre enligt lärarnas upplevelser. Även data från bedömningsstöden som samlats in visade sig peka åt samma håll som lärarnas uttalanden. Slutsatsen som dragits av resultatet är att effekterna av denna insats varit positiv och kan vara gynnsam för elevernas fortsatta kunskapsinhämtning i matematikämnet.

No description available.

Från hösten 2012 sätts betyg från årskurs sex i alla ämnen. Lärarna i grundskolans tidigare år kan tänkas sakna erfarenhet och utbildning för att sätta betyg. På grund av detta kan lärarna behöva ett bedömningsstöd för att få rätt förutsättningar i betygsättningen av elever. För att ta reda på hur bedömningsstödet ser ut i svenska matematiklärarhandledningar för grundskolans tidigare år har tio stycken lärarhandledningar undersökts. Fokus i bedömningsstödet har varit på betygssättning samt de två huvudgrenarna inom bedömning, formativ och summativ bedömning. Undersökningen bestod av en analys i två steg som använde sig av undersökningsmetoden innehållsanalys. Det första steget mätte förekomsten av fyra utvalda ord. Det andra steget var en systematisk sammanställning av de tio utvalda lärarhandledningarna. Därefter utfördes en friare tolkning av den systematiska sammanställningen. Undersökningen visade att lärarhandledningar i matematik delger läraren om vad formativ och summativ bedömning är och hur lärarna kan arbeta med dessa bedömningsmetoder i klassrummet. Bedömningsstödet i de tio lärarhandledningarna är inte uttryckligen utskrivet men finns tack vara de många matriserna, proven och elevexemplen med tillhörande instruktioner och förklaringar. Bedömningsstöd, betyg, formativ bedömning, lärarhandledningar, summativ bedömning.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

Utvecklingen inom ambulansverksamheten går ständigt framåt. Dagens ambulanssjuksköterskor behöver göra patientsäkra bedömningar på plats och anpassa vårdnivå efter patientens behov, vilket inte alltid innebär hänvisning till akutmottagning. Hos andra vårdgivare som exempelvis akutmottagningar eller vårdcentraler har vårdpersonalen möjlighet att läsa patientens tidigare journal för att få en god uppfattning om patientens anamnes och på så vis få en bättre helhet i bedömningen. Dokumentationen i en patientjournal är ett arbetsredskap som bör vara tillgängligt för all vårdpersonal som ansvarar för patientens olika delar i vården, för att möjliggöra en patientsäker vård. Då tillgången till patientjournal i ambulans är relativt nytt är ämnet sparsamt beforskat. Det är endast några få ambulansverksamheter i Sverige som har denna tillgång. Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor i ambulansen upplever att ha tillgång till patientens tidigare journaler. Med frågeställningar 1. Hur påverkas sjuksköterskans bedömning av tillgången till patientens tidigare journaler i ambulansen? 2. Hur patientsäkerheten påverkas av att sjuksköterskan i ambulansen har tillgång till patientens tidigare journaler? Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar inom en ambulansverksamhet som har tillgång till patientjournalen i ambulansen. Materialet analyserades sedan med en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan ser tillgången till patientjournalen som ytterligare ett verktyg i sin bedömning. Upplevelsen är att det blir lättare att få en helhetsbild kring patienten vilket ökar träffsäkerheten i bedömningen. Vid vilka tillfällen ambulanssjuksköterskan använde sig av tidigare journaler varierade något. Deltagarna i studie är nöjda över möjligheten att ha tillgång till patientjournaler. Tillgången bidrar till att de känner sig mer förberedda inför mötet med patienten och det ger stöd i bedömningen, vilket i sin tur ger en större trygghet för både dem själva och patienten samt bidrar till ökad patientsäkerhet.

No description available.

Forskningen är entydig och visar att taluppfattning är grunden för att utveckla matematikkunskaper och har därmed en stor betydelse för elevens fortsatta lärande i matematik. Därför är det viktigt att identifiera elever som inte har utvecklat en taluppfattning i tidig ålder. Skolverket har infört ett obligatoriskt bedömningsstöd i taluppfattning för årskurs 1. Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt några lärare upplever att de får stöd i att identifiera elever i matematiksvårigheter med hjälp av Skolverkets nationella bedömningsstöd och hur de sedan använder resultatet från bedömningsstödet för att planera den fortsatta undervisningen. Denna kvalitativ intervjustudie fokuserar på lärarnas uppfattningar om fördelar och nackdelar runt identifiering och organisation kring stöden. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med lärare som hade olika lång yrkeserfarenhet.  Intervjumaterialet transkriberades, analyserades och tolkades för att skapa en förståelse om lärarnas uppfattning av bedömningsstödet. Materialet har analyserats med inspiration av tematisk analys. Tolkningen av resultatet utgick från de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och det relationella perspektivet. Resultatet i vår studie visar att lärarna är positivt inställda till bedömningsstödet då de upplever att det är ett bra verktyg för identifiering av matematiksvårigheter. Genom att genomföra bedömningsstödet tycker de att de får en bra bild på både enskilda elevers och klassens kunskaper i matematik. Resultaten i bedömningsstödet har också använts för att försöka undanröja hinder i fortsatt undervisning. I vår studie kom både det kategoriska och relationella perspektivet fram men det relationella perspektivet var det som dominerade hos de intervjuade lärarna. Det alla lärare tog upp i studien var tidsåtgången som krävdes för att kunna genomföra den muntliga delen. Den organisatoriska frågan var en stor faktor som de flesta lärare ansåg var avgörande för att bedömningsstödet skulle kunna genomföras och följas upp på ett meningsfullt sätt.