En god taluppfattning är grundläggande för förståelsen i matematik och för att ha framgång iämnet visar forskning. Den pekar också på hur viktig barns tidiga matematiska medvetenhetär för senare skolframgångar och att tidiga insatser är av betydelse för att främja eleversmatematiska utveckling. Med utgångspunkt i detta har därför den här studien undersökt ivilken mån elevernas taluppfattning i en årskurs 1 och i en årskurs 2 har stärkts med stöd aven tidsbegränsad och strukturerad undervisningsinsats med fokus på taluppfattning. Detbedömningsstöd från Skolverket som från och med hösten 2016 är obligatoriskt att använda imatematik för årskurs 1, har legat som grund för att kartlägga elevernas kunskaper italuppfattning. Utformandet av undervisningen har tagit sin utgångspunkt i Jessica F.Shumways bok, Number Sense Routines (2011), McIntosh handbok, Förstå och använda tal(2008) samt Intensivundervisning med gott resultat (Lundqvist, Nilsson, Schentz & Sterner,2009). Undervisningen utformades som en daglig rutin med taluppfattningsövningar,begreppsutveckling och med konkret och visuellt material för att stödja elevernasmatematiska förståelse. Undervisningsinsatsen utgick ifrån att det är i det matematiskaresonemanget i gruppen som elevernas förmågor och kunskaper utvecklas. Kvalitativa ochkvantitativa metoder har använts för att mäta resultatet. Studiens resultat tyder på att enmedveten undervisningsinsats i klassrummet, med fokus på taluppfattning, i varierande gradfrämjar alla elevers matematiska färdigheter. Förmågan att föra matematiska resonemangutvecklades i grupperna liksom elevernas räkneförmågor. Elever uttryckte sig positivt omaktiviteten. Att förändra undervisningen och göra en fokuserad insats på ett område imatematiken upplevdes utvecklande av läraren.

År 2019 infördes en ny bestämmelse i skollagen; läsa-, skriva-, räknagarantin. Garantins syfte är att säkerställa att skolor tidigt sätter in stödinsatser för elever i behov av extra stöd. Då forskning visar att taluppfattning är grunden för att kunna utveckla vidare matematikkunskaper är det viktigt att tidigt identifiera elever med brister i taluppfattningen och som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att synliggöra vilka hinder och möjligheter bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 ger skolor i deras arbete med att stödja elever i matematiksvårigheter och öka andelen elever som når kunskapsmålen i matematik i årskurs 3. I studien har 13 nyckelpersoner från två olika kommuner, på olika nivåer i skolsystemet, intervjuats om deras uppfattningar om hinder och möjligheter med bedömningsstödet; genomförandet, analysarbetet och efterföljande åtgärder. Tolkningen av resultatet utgår från ett systemteoretiskt-, och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns flera faktorer i kommunernas skolsystem som kan påverka huruvida bedömningsstödet resulterar i adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. En viktig faktor är rutiner kring bedömningsstödets analyser, både när det gäller utformning och överföring i skolsystemet. Studien visar att bedömningsstödets resultat leder till få tidigt riktade stödinsatser på skolorna, att det finns brister i analysarbetet och att åtgärderna inte alltid följs upp. För att bedömningsstödet i matematik i årskurs 1 ska bli ett likvärdigt stöd som bidrar till att fler elever når kunskapskraven i matematik i årskurs 3 behöver kommunerna, på alla nivåer i skolsystemet, utveckla arbetet runt bedömningsstödet.

Inför läsåret 2019/2020 infördes en ny garanti i Skollagen (SFS 2010:800): Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser. Reformens syfte var att stärka skolornas arbete med att utveckla elevers kunskaper inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Garantin riktas mot skolans yngre elever och målet är att alla elever som är i behov av stödinsatser för sin språkliga och matematiska utveckling ska få rätt stöd i rätt tid. Enligt en delredovisning som gjorts av garantin (Skolinspektionen, 2020) har dock intentionerna inte uppnåtts. Det saknas bland annat rutiner för planering, genomförande och uppföljning av de obligatoriska kartläggningsmaterialen. I linje med detta lyfter även Skolverket i sin lägesbedömning av svensk skola (Skolverket, 2020) att huvudmän och rektorer behöver ge lärare bättre förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att eleverna får en undervisning av god kvalitet som möter deras behov. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om lärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter av att arbeta med elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i matematik i åk 3. I studien har 12 lärare och speciallärare intervjuats om vilka hinder och möjligheter de upplever i samband med arbetet att kartlägga elevers svårigheter i matematik, samt hur elever i behov av mer och särskilt stöd kan erbjudas en tillrättalagd undervisningssituation i matematik. Tolkningen av resultatet har utgått från tre specialpedagogiska perspektiv: individperspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att lärarna och speciallärarna anser att kartläggningsmaterialet bidrar till att upptäcka elever i matematiksvårigheter och att de ser möjligheter att tillrättalägga undervisningen på individ- och gruppnivå utifrån bedömning och analys av kartläggning. De hinder som lärarna och speciallärarna beskriver i samband med genomförandet av kartläggningarna rör till allra största delen organiseringen av arbetet.

I följande studie förklaras och motiverars intresset utifrån ett visst samhälleligt perspektiv, undervisning i läsinlärning i årskurs 1 med en didaktisk aspekt. En uppfattning beskrivs att det har skett en svag utveckling av läsundervisningen och att denna skett först de senaste åren då skolan brottats med mångåriga traditioner och vanor. Därefter beskrivs en övergripande bakgrund med litteratur och tidigare forskning. Inledningsvis beskrivs didaktiken som kunskapsområde och forskningsfält och de teoretiska grunderna förklaras utifrån både ett allmändidaktiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Betydelsen av en didaktisk kompetens hos lärare förs även fram. Bedömningens syfte och funktion i skolan beskrivs därefter då den ligger som grund för den efterföljande analysen av elevresultat.  Där framförs grundtankar kring vad ett systematiskt kvalitetsarbete med en resultatanalys har för betydelse i skolan idag. Här problematiseras även lärares förmåga att arbeta med analys. Bakgrunden kring införandet av ett obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1 redovisas. Den studie som följde utgick ifrån en kvalitativ forskningsansats med en fenomenografisk utgångspunkt då fokus låg i att söka kunskap om lärares uppfattningar om analys som skolfenomen. Kunskap om detta samlades in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer med undervisande lärare i årskurs 1. Resultatet analyserades och redovisas i fem olika kategorier och lärare visade tydliga uppfattningar om bedömningsstödets syfte. Lärarna kunde även redogöra för en betydelse av resultatanalys men studien fann brister i hur arbetet med detta organiserats på skolorna. Stödet visade sig vara otillräckligt och lärarna berättade om en stor osäkerhet i sitt arbete med resultatanalys. Slutsatsen är att ett påbörjat arbete finns på skolorna men att det finns en hel del kvar att göra och för att nå framgång krävs kollegialt samarbete och ett större engagemang från rektorer och huvudmän.

Detta är en studie på Skolverkets bedömningsstöd och kartläggningsmaterials korrelation till Läroplanens (Lgr11) centrala innehåll och kunskapskrav i ämnet svenska för förskoleklass och årskurs 1 – 3. För att göra denna undersökning används de komparativa och funktionella analysmetoderna som stöd. Resultatet visar på bedömningsstödet och kartläggningsmaterialets koppling till Läroplanen. Slutsatsen som dras är att Läroplanens innehåll tydligt kan kopplas till bedömningsstödet och kartläggningsmaterialet, dock finns det centralt innehåll och kunskapskrav som inte testas i materialen. Läraren kan genom användningen av materialet få syn på svårigheter hos elever, men inte vad de beror på.

Nyman, Emelie (2020). Relevansen av ett nationellt bedömningsstöd i matematikundervisningen – ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Det här arbetet vill bidra med att belysa vikten av samverkan mellan lärare, speciallärare och rektorer kring det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Syftet med texten är att beskriva på vilka olika sätt rektorer och pedagoger upplever att analysen efter genomförande av det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling kan vara ett användbart verktyg i årskurs 2. Frågeställningarna utgår ifrån vilka hinder och möjligheter lärare och rektorer upplever i att genomföra en analys efter att ha genomfört det nationella bedömningsstödet, samt vad analysen leder till. Studiens teoretiska perspektiv är baserat på ramfaktorteorin vilken behandlar de ramfaktorer som påverkar lärare och rektorer i deras arbete med bland annat bedömning, undervisning och systematiskt kvalitetsarbete. Studien är kvalitativ och grundar sig på semistrukturerade intervjuer av sex lärare och sex rektorer. Resultatet visar att lärarnas och rektorernas erfarenheter av att genomföra bedömningsstödet och efterföljande analys kan kopplas till samtliga ramfaktorer. En slutsats är att om det finns en organisation för att genomföra en analys av elevernas resultat i bedömningsstödet, kan analysen resultera i möjligheter för utveckling av läs- och skrivundervisning. Lärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer kan samverka för att använda resultatet som bedömningsstödet visar, till att utveckla undervisningen i klassrummet samt utveckla elevhälsans förebyggande arbete bland eleverna.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för år 1-3 fungerar på skolor där det är obligatoriskt att användas. I studien redogörs också för hur lärare använder resultaten från bedömningsstödet för att hitta åtgärder för elever i behov av stöd eller mer stimulans. Den teoretiska utgångspunkten utgick från en fenomenografisk teori, sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sju legitimerade lärare i studien. Empirin från intervjuerna delades in i olika teman och koder. Resultatet visade att det nationella bedömningsstödet hjälper lärarna att bygga relationer till sina elever, bedöma elevernas kunskaper och bidrar till en likvärdig bedömning. Nackdelar som lärarna upplevde var att arbetet med bedömningsstödet var tidskrävande och kvaliteten på ordinarie undervisning blev lidande. Lärarna upplevde att bedömningsstödet var överflödigt eftersom lärarna redan visste hur deras elever låg till kunskapsmässigt samt att materialet enligt dem var på en låg nivå. Anpassningar som lärarna använde efter att ha fått resultaten från bedömningsstödet var intensiv lästräning samt olika anpassningar och extra stöd i klassrummet. Den övergripande slutsatsen av studien blev att Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling ger störst nytta i årskurs 1.

Sammanfattning Denna kvalitativa studie har en fenomenografisk ansats där vi avser att beskriva hur lärare och speciallärare uppfattar de centrala begreppen i Läsa, skriva, räkna garantin samt deras uppfattningar kring hur implementeringen genomförts. Samarbetet mellan lärare och speciallärare vid särskild bedömning av resultaten av de nationella proven i svenska i årskurs 3 har studerats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra speciallärare på fyra skolor. För att förstå skolornas arbete med implementering tar studien stöd i Ball et al´s (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk har till syfte att synliggöra vad som krävs för att förverkliga implementering av policy. Vi har även använt oss av en kommunikationsteori (Fiske, 1997) för att studera vad som krävs för att muntlig och skriftlig kommunikation ska få ett bra utfall. Det blev synligt att det råder en otydlighet i vad som förväntas av lärare och speciallärare i verkställandet av garantin. Lärarna och speciallärarna som deltog i denna studie har alla erfarenhet av att ha deltagit i genomförande av de nationella proven i årskurs 3. Detta för att säkerställa att de hade erfarenhet av att hantera minst en del av garantin. Denna studie visar att implementeringen i dessa skolor inte fullt lyckats, dels råder det osäkerhet kring garantins innehåll dels att centrala begrepp inte är befästa. Det blir även synligt att den del i Läsa, skriva, räkna – garantin som handlar om särskild bedömning och samråd där specialpedagogisk kompetens är en central del, inte fått fäste i skolorna som det var tänkt.

De flesta läromedel som används i svensk skola tar sin utgångspunkt från det centrala innehållet och kunskapskraven som står i läroplanen för ämnet matematik. När läromedlet i matematikundervisningen utgör en stor del av elevers kunskapsutveckling uppstår frågan om läromedlen skapar rätt förutsättningar och utgör en grundläggande kunskapsutveckling för eleverna. Skolverkets nationella bedömningsstöd (2019) är ett material som utgår ifrån forskning och föreskriver att en god taluppfattning är grundläggande för elevers fortsatta matematikinlärning. Det nationella bedömningsstödet i årskurs 1–3 ska ge lärare stöd för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling samt ge indikationer på om elever kommer kunna nå kunskapsmålen under de första skolåren i grundskolan. Det är viktigt att elever i de första skolåren får en grundläggande taluppfattning och kunskapsutveckling i en varierad matematikundervisning. I och med att läromedelsundervisning är så framträdande i ämnet matematik finns det ett behov av att undersöka om läromedel berör alla kunskapsområden i det nationella bedömningsstödet samt om läromedlen framställer olika matematiska områden med hjälp av olika representationer. Representationer innefattar ett varierat arbetssätt i undervisningen där elever får möjlighet att uttrycka sig på olika sätt. Syftet med studien är att studera om och hur två centrala läromedel i matematik framställer kunskapsområden som finns i det nationella bedömningsstödet för årskurs 1. Ett vidare syfte är att identifiera vilka representationer som läromedlen framställer och möjliggör ur ett elevperspektiv. Studien har ej för avsikt att studera huruvida enskilda elever uppfyller målen i det nationella bedömningsstödet. Den metod som har använts i studien är en komparativ läromedelsanalys med både kvantitativa och kvalitativa intressen utifrån studiens syfte. Vi skapade en egen modell för att strukturerat analysera läromedlen samt för att kunna uppfylla syftet med studien och besvara studiens frågeställningar. Modellen är dels konstruerad utifrån kunskapsområdena i det nationella bedömningsstödet (Skolverket 2019) samt utifrån McIntosh representationsmodell (McIntosh 2022). Resultatet visar att det finns skillnader mellan vilka kunskapsområden som förekommer på höst- och vårtermin i Favorit- och Rik matematiks läromedel för årskurs 1. Utifrån både kunskapsområden och representationer visar resultatet att lärarhandledning och elevbok kompletterar varandra. Representationerna; symbol, föremål, ord och bild kan identifieras i båda läromedlen. Symbol är den dominerande representationen i elevboken medan ord är den dominerande representationen i lärarhandledningen. Resultatet indikerar att Rik matematik framställer fler kunskapsområden än Favorit matematik för hela läromedlet utifrån det nationella bedömningsstödet och framställer dessa med en större variation av representationer.