Denna studie försöker beskriva och förstå hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar ämnets hälsodel med en fenomenografisk utgångspunkt. Ämnet Idrott och hälsa är starkt präglat av traditioner som sträcker sig tillbaka till Linggymnastiken och på senare år föreningsidrotten. Detta har lett till att ämnet domineras av praktiska moment. I de två senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hälsoperspektiv, något som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt ställer högre teoretiska krav på lärarna.        Studien innefattar både observationer och intervjuer av sju lärare i Uppsalaområdet. Två metoder användes för att skapa en uppfattning om vad som sker på lektionerna för att sedan ta del av motiven till lärarnas val av aktiviteter. Teoretiska kopplingar till hälsa uteblev i princip helt. I de efterföljande intervjuerna uttryckte sig lärarna vagt och utan begreppsapparat om hälsa. Det framgick att lärarna uppfattar ämnet Idrott och hälsa som två olika moment. Idrott är något som utförs praktiskt, gärna med tävlingsmoment inblandat, medan hälsa är något teoretiskt som lärarna inte upplever att de bottnar i. Lärarna utnyttjade inte de chanser som uppstod att kombinera teoretiska och praktiska moment, utan upplevde snarare en dualism mellan idrott och hälsa. En förklaring till dualismen mellan teori och praktik beror antagligen till stor del på bristen på läromedel. Konsekvenser av detta blir att professionaliseringsprocessen inom ämnet Idrott och hälsa stannas upp, vilket leder till att ämnet ifrågasätts.  Vi tycker att Idrott och hälsa är ett ämne med fantastiska möjligheter som dessutom fyller en viktig funktion i dagens samhälle. Denna studie visar på problem inom ämnets hälsodel som bör undersökas vidare.

Denna intervjustudie undersöker klienters och terapeuters upplevelse, tankar om och värdering av relationens betydelse i symboldrama. Informanterna är fyra matchade par i symboldramaterapier, fyra klienter och fyra terapeuter. Intervjumaterialet är transkriberat och analyserat med hjälp av fenomenografisk metod. Samtliga informanter var nöjda med terapierna och med utfallet av dem. Terapeuter som tydligt förmedlade värme, empati och ”compassion” till sina klienter fick snabbare behandlingsframgångar. De terapeuterna var också mer aktiva, stödjande, friare gällande struktur samt mer flexibla under sessionerna. De andra terapeuterna byggde stegvis upp relationen till klienten, medan de mer aktiva terapeuterna inte fokuserade på relationen. Terapeuterna som var mer aktiva värderade metodens betydelse för behandlingsresultaten högst, deras klienter relationen. De andra terapeuterna värderade relationen högst, deras klienter metoden.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn.   Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin. Vårt syfte har varit att ta reda på hur pedagogerna uppfattar inkludering av autistiska barn i förskolan. Data som vi fick in från informanterna analyserades och resulterades i följande fyra kategorier: Visade stor kunskap av arbetet med autistiska barn, visade kunskap men hade ingen vana med autistiska barn, visade lite kunskap och hade ingen vana av arbetet med autistiska barn samt visade ingen vana och ingen kunskap av arbetet med autistiska barn. Kategorierna tydliggjorde hur arbetet såg ut med inkludering av autistiska barn i förskolorna.   Genom vår studie har vi kommit fram till att det var de pedagoger som hade arbetat med ett autistiskt barn som visste hur dessa barn skulle inkluderas i den övriga barngruppen samt även hade god kunskap inom ämnet. Det framkom också att ekonomin var styrande i vissa fall där det behövdes extraresurser.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vad svensklärare har för uppfattningar om demokratiuppdragets innebörd samt hur dessa lärare arbetar med detta i sin undervisning för att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. För att komma fram till detta har vi valt att använda oss av en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har inlett detta arbete med att i bakgrunden visa på demokratiuppdragets komplexitet utifrån aktuell forskning. Detta genom att belysa skolans dubbla uppdrag, värdegrunden och spänningar kring värden och ideal. Vi har även behandlat begrepp som jämställdhet och mångfald, som kan ha olika betydelser för olika människor. Utifrån de svar svensklärarna gett oss under våra intervjuer har vi fått fram ett antal beskrivningskategorier. Dessa kategorier visar hur lärarnas svar skiljer sig från varandra, men även att lärarna i vissa frågor svarar på liknande sätt. Lärarna menar att demokratiuppdraget innebär att eleverna får möjlighet till elevinflytande, deltagande och påverkan. De lyfter även värdegrunden och allas lika värde samt att förmågorna att läsa och skriva bör ses som demokratiska rättigheter. Detta i och med att dessa ses som en förutsättning för eleverna att kunna påverka samhället. Av den anledningen får läsförståelse och samtal en stor del i undervisningen hos några av lärarna. Svensklärarna lyfter elevernas möjlighet att vara med och påverka undervisningen, men i vissa fall tvingas lärarna att förklara för eleverna varför deras förslag inte går att genomföra. Detta lyfter de som en svårighet med att arbeta med demokratiuppdraget. Även möjligheter lyfts och då betonas det av lärarna att det är ett mycket roligare sätt att jobba och att eleverna lär sig bättre om de får delta och påverka.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor?Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen. / The aim with this project is to examine how an independent school to be started and independent school entrepreneurs' experiences and experiences concerning the opening. The entrepreneurs that already have started up berries on infinite amount knowledge and experiences that are interesting to elucidate and perhaps to deduct lesson. In order to capture the knowledge if this area the following issues have been formulated: How to start an independent school? Which driving forces were behind the opening of these independent schools? Which different forms of a limited company occur and what is, pre- and the disadvantages with these according to the entrepreneurs'? Which experiences does the entrepreneurs’ give express for? In the study showed that the driving force behind the opening of the independent school based itself in dissatisfaction. The entrepreneurs’ gave expressions for divided conditions vis-à-vis the municipality.

Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna själva anser att de ska arbeta för att försöka bibehålla elevernas motivation och väcka deras intresse för skolämnet matematik under skolåren ett till fem samt vad de anser om sina förutsättningar att bedriva den undervisning de vill bedriva för att lyckas med detta. Fem lärare svarade på min enkät. Deras svar analyserades med hjälp av fenomenografisk metod då jag ville beskriva hur de uppfattar att deras arbete ökar motivationen hos eleverna. Jag letade efter likheter och skillnader i utsagorna som sedan låg till grund för mina resultat.Resultaten som framkommit från enkätsvaren tyder på att lärarna behöver utvidga sina kunskaper om hur de ska lära ut sitt ämne. De behöver ta del av den senaste forskningen, läsa rapporter, gå kurser eller Lärarlyftet. De behöver få mer tid till att sätta sig in i Lgr 11 för att kunna lägga upp en bra och tydlig undervisning. Det behövs också mer undervisningstid för att kunna uppfylla alla krav som ställs på lärarna. Både krav från Skolverket men också krav från eleverna som vill ha roliga, intressanta och lärofyllda lektioner. Om detta uppfylls kommer framtidens elever känna ett större intresse och en större motivation för ämnet matematik. / The purpose of this study is to find out how teachers think that they should work to maintain students´ interest and motivation for school mathematics in the early years of elementary school, and what they think about their ability to conduct the education they want to pursue in order to achieve this. Five teachers responded to my questionnaire. Their answers were analyzed using phenografic method because I wanted to describe how teachers perceive their actions with the purpose of increased student motivation. In the analysis I was looking for similarities and differences which then formed the basis of my results. Of the results that emerged from the survey responses indicates that the teachers need to expand their knowledge on how to teach their subject. They need access to the latest research, reading reports, attending courses or Lärarlyftet. They need more time to understand the curriculum of the compulsory school to be able to put up a good and distinct teaching. The teachers also need more instructional time to meet all the demands placed on them. Both the requirements of the Swedish National Agency of Education (Skolverket) but also demands from students who want to have lessons that are fun, interesting and educative. If this is met, future students will feel a greater interest and a greater motivation for mathematics.

Formativ bedömning har identifierats som en nyckel-strategi i lärande och undervisning, men lite har forskats på hur formativ bedömning är förstådd av elever. Syftet med den här studien är att skapa en insyn i högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av olika aspekter av formativ bedömning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien utgår från intervjuer med sju elever i högstadiet (årskurs 8 och 9). I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt essensen i elevernas uttalanden. Resultat synliggör tre beskrivningskategorier viktiga för formativ bedömning: relation, aktivitet och vägen framåt samt elevers uttalanden om dessa.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka språkundervisningen av flerspråkiga barn i förskolan. Den metodologiska utgångspunkten för intervjuerna var att fenomenografiskt undersöka förskollärarnas uppfattning av sina didaktiska val. Observationerna uppmärksammade delar av förskolans fysiska miljö. Empirin analyserades utifrån didaktisk teoribildning och undervisningsstrategier. Materialet presenterades i två delstudier där den ena undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i svenskundervisningen för flerspråkiga barn, medan den andra undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i nyttjandet av det vidgade textbegreppet i förskolans fysiska miljö i relation till flerspråkiga barn. De huvudsakliga resultaten var att förskollärarna inte använder specifika metoder eller material riktade mot flerspråkiga barn, men att de anpassade undervisningen utifrån barnens kompetenser i det svenska språket. Det kunde handla om att välja enklare barnlitteratur och att läsa i mindre grupper. Förskollärarna ansåg att barnen genom språkundervisning förbereddes inför skolan och att bli en samhällsmedborgare. Barnlitteratur på andra språk än svenska saknades fysiskt, men detta verkade delvis kompenseras av digital litteratur.

I följande studie förklaras och motiverars intresset utifrån ett visst samhälleligt perspektiv, undervisning i läsinlärning i årskurs 1 med en didaktisk aspekt. En uppfattning beskrivs att det har skett en svag utveckling av läsundervisningen och att denna skett först de senaste åren då skolan brottats med mångåriga traditioner och vanor. Därefter beskrivs en övergripande bakgrund med litteratur och tidigare forskning. Inledningsvis beskrivs didaktiken som kunskapsområde och forskningsfält och de teoretiska grunderna förklaras utifrån både ett allmändidaktiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Betydelsen av en didaktisk kompetens hos lärare förs även fram. Bedömningens syfte och funktion i skolan beskrivs därefter då den ligger som grund för den efterföljande analysen av elevresultat.  Där framförs grundtankar kring vad ett systematiskt kvalitetsarbete med en resultatanalys har för betydelse i skolan idag. Här problematiseras även lärares förmåga att arbeta med analys. Bakgrunden kring införandet av ett obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1 redovisas. Den studie som följde utgick ifrån en kvalitativ forskningsansats med en fenomenografisk utgångspunkt då fokus låg i att söka kunskap om lärares uppfattningar om analys som skolfenomen. Kunskap om detta samlades in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer med undervisande lärare i årskurs 1. Resultatet analyserades och redovisas i fem olika kategorier och lärare visade tydliga uppfattningar om bedömningsstödets syfte. Lärarna kunde även redogöra för en betydelse av resultatanalys men studien fann brister i hur arbetet med detta organiserats på skolorna. Stödet visade sig vara otillräckligt och lärarna berättade om en stor osäkerhet i sitt arbete med resultatanalys. Slutsatsen är att ett påbörjat arbete finns på skolorna men att det finns en hel del kvar att göra och för att nå framgång krävs kollegialt samarbete och ett större engagemang från rektorer och huvudmän.