Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de skapar gynnsamma och främjande miljöer utifrån olika storlekar på barngruppen. Vidare är syftet att ta reda på uppfattningarna från förskollärarna och ställa det mot tidigare forskning. Den metod som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i fem olika kommuner. Studiens resultat visar på att det finns både likheter och skillnader i arbetssätten med olika stora barngrupper. Vi kan dra slutsatsen att det är fördelningen mellan antalet barn och antalet pedagoger som styr arbetet och indelningen av barngruppen, men även hur miljön är utformad. Detta belyser vilka konsekvenser det kan bli för barns lärande och utveckling i förskolan.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur matematiklärare somarbetar utifrån den didaktiska modellen flippat klassrum inom högstadiet respektivegymnasiet uppfattar modellen. För att identifiera kvalitativt skilda beskrivningar avlärares erfarenheter av denna modell använde jag mig av kvalitativ forskningsmetodmed en fenomenografiskt inspirerad ansats. Fem matematiklärare med erfarenhet av attundervisa med flippat klassrum på högstadium respektive gymnasium intervjuades, ochderas svar analyserades med en av fenomenografi inspirerad analysmetod. Dettaresulterade i en beskrivning av lärarnas arbetssätt, och fem beskrivningskategorier - femolika sätt att beskriva lärarerfarenheten av modellen flippat klassrum. Det framkom attflippat klassrum enligt de intervjuade lärarna kan bidra till mer variation iundervisningen. Vidare kan modellen främja matematiska samtal och kommunikationmellan elever och lärare, samt bidra med mer tid till enskilt elevstöd från läraren.Slutligen uppgav lärarna att flippat klassrum ofta ökar elevinflytandet överundervisningens innehåll.En förutsättning lärarna angav för att uppnå ovan nämnda fördelar var att de lyckades”få med eleverna på tåget” så att de verkligen tittade på de videoföreläsningar de får iläxa, något som de intervjuade lärarna uppgav som en utmaning med att använda flippatklassrum. Även om många elever snart brukar upptäcka fördelar medundervisningsmodellen, så ansåg informanterna att det ofta krävs att de påminnereleverna att se videoläxan för att en acceptabelt stor andel av eleverna faktiskt ska göradetta, i alla fall innan man hunnit etablera en vana och en kultur av flippat klassrum.

Denna studie berör sexualundervisningen och belyser den utifrån ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka uppfattningarna som elever i årskurs 7 har kring den sexualundervisning som de fått på mellanstadiet. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever från två olika skolor i Sverige. Denna data transkriberades i första hand för att sedan tolkas och analyseras, vilket gjordes genom två olika analyser. Den första analysen gjordes utifrån en av studiens teoretiska utgångspunkter, fenomenografi, för att tolka det empiriska materialet. Den andra analysen gjordes utifrån studiens andra teoretiska utgångspunkt, fenomenografisk didaktik, för att analysera resultatet av det empiriska materialet. Detta med syfte att motivera resultatets mening och didaktiska relevans. Elevernas uppfattningar har i resultatet kategoriserats i tre beskrivningskategorier, ”meningsfullt”, ”betydelselöst” och ”avsaknad av”. Förbättringsområden som uppkom kategoriserades i fem teman: tid, läraren, undervisningsinnehåll, undervisningsstruktur samt sociala medier och internet. Informanternas utsagor i kategoriserad kontext utgör studiens utfallsrum, vilket är av didaktisk relevans då dessa utsagor bidrar till kunskap kring hur undervisningsämnet uppfattas utifrån ett elevperspektiv. Det empiriska materialet framställs i resultatet och analysen, där ”avsaknad av” var den mest framträdande beskrivningskategorin inom samtliga teman, även om ”meningsfullt” och ”betydelselöst” var framträdande i vissa av studiens teman.

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat. För lärare vars tolkning av genus inte överensstämmer med en genusteori kan användandet av samma genusteori vara svårt och lärarna ifråga kan uppvisa motstånd mot ett användande. För andra lärare kan tillämpandet av en genusteori vara ett verktyg för att argumentera för de val de gör i sina svar på falluppgiften.

Hur högstadieelever uppfattar fem begrepp inom energiteknik har undersökts. Dessa är, energiformer, energiomvandlingar, ”energiförluster”, energins oförstörbarhet och energins nedväxling till lägre tekniskt värde. Underlaget för den empiriska undersökningen var ett system med en bostad som försörjs med el och fjärrvärme från ett kraftvärmeverk. Utifrån detta system fick fokusgrupper med 3-4 personer försöka svara på frågor som på olika sätt täcker de fem begreppen.  För fenomenen värmeöverföring och energiomvandling genomfördes fenomenografiska analyser av transkriptioner från fokusgruppsamtalen. Energi i olika former hör till de begrepp som är svårast att hantera t.o.m. för ingenjörsstudenter. Flera svårigheter och missuppfattningar som beskrivs i litteraturen förekommer i fokusgruppsamtalen. Kvalitativt olika sätt att förstå värmeöverföring och energiomvandling kunde kartläggas.

No description available.

Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas. Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen. Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen. Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

<p>Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser.</p>

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur patienter och behandlare ser på vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; Samhälle, Uppväxt, Socialt umgänge, Psykologiska sårbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt. Det omfattande resultatet kan anses visa på en komplexitet i förklaringen till vad som leder till att en individ börjar bruka eller missbruka AAS. / This study aims to examine how patients and clinicians look at what leads to the use or abuse of anabolic androgenic steroids, AAS. The study uses a qualitative phenomenographic method. The research data was collected with unstructured interviews with five patients and three clinicians at Beroendecentrum in Örebro. The research data was analyzed through the use of a thematic analysis. The results were the seven themes that emerged; Society, Childhood, Social relations, Psychological vulnerabilities, Attitudes, Body image and Other. The extensive results can be looked upon as showing the complexity in the explanation of what leads to an individuals use or abuse of AAS.