Syfte I dagsläget finns det forskning som ger underlag till evidens inom stretching och dess effekter på såväl prestation som skadeprevention. Det finns dock få studier som visar vilka uppfattningar löptränare och löpare har angående stretching. Syftet med studien var därför att beskriva vilka uppfattningar löptränare och elitlöpare har om stretching och dess eventuella effekter på såväl prestation som skadeprevention. Metod Undersökningen inkluderade fyra löptränare (män i åldrarna 30-60 år) och fyra elitlöpare (två kvinnliga respektive två manliga i 20-årsåldern) som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. De deltog i en halvstrukturerad intervju med primära frågor samt tilläggsfrågor enligt ett strukturerat intervjuprotokoll skapat av projektledarna. Varje intervju spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Resultat Löptränarnas och elitlöparnas uppfattningar om effekter av stretching var positiva angående såväl rörlighetsförmåga som skadeprevention. Deltagarna hade skilda uppfattningar vad gäller effekter på prestation, två löpare menade att stretching ger positiva effekter medan resterande deltagare uppfattade att stretching inte ger någon effekt. Slutsatser Löptränarna och elitlöparna hade överlag en positiv uppfattning om stretching i relation till skadeprevention vilket går helt emot den aktuella evidensen. Deltagarna uppfattade rörlighetsförmågan som viktig för långdistanslöpare vilket inte är bevisat i vetenskapliga studier. Det förelåg skillnader i uppfattningar om positiva effekter på prestationen vilket också indikerar kunskapsluckor angående stretching kopplat till prestationsförmågan. Det finns en tydlig kunskapsbrist inom området stretching trots att tränarna har en hög utbildningsnivå inom träning. / Purpose As of right now there is research that provides a foundation for evidence regarding stretching and its effects on performance as well as injury prevention. There is however few studies showing how running coaches and runners perceive stretching. The purpose of this study was therefore to describe how running coaches and elite runners perceive stretching and its potential effects on performance as well as injury prevention. Method The survey included four running coaches (men in the ages 30-60 years old) and four elite runners (two women and two men in their twenties) selected through a convenience survey. They participated in a semi-structured interview with primary questions and additional questions according to an organized interview protocol created by the project managers. Each interview was recorded, transcribed and analyzed with phenomenografic analyze method. Results The running coaches and the elite runners perceptions about stretching was positive regarding mobility as well as injury prevention. The participants had different perceptions regarding effects on performance, two runners and one coach suggested that stretching provides positive effects while the remaining participants perceived that stretching did not produce any effect. Conclusion The running coaches and the elite runners had an overall positive perception regarding stretching in relation to injury prevention which is completely opposite to the current evidence. The participants perceived mobility as something important for long-distance running which has not yet been proven in research studies. Positive effects on performance were perceived differently which also indicates a lack of knowledge regarding stretching and performance. There is a clear knowledge gap regarding stretching despite a high level of coaching education.

Hållbar utveckling har blivit en oundviklig del av våra liv. Att arbeta med hållbar utveckling poängteras i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Rektorer i förskolan spelar stor roll i framgången av det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling. Studiens syfte var att undersöka hur rektorer uppfattar sin ledarroll och ämnet hållbar utveckling. Det empiriska materialet bestod av 14 semisturkturerade intervjuer med rektorer i förskolan från sju län i Sverige. En av deltagarna var biträdande rektor. Den teoretiska ansatsen som tillämpades i studien var av fenomenografiskt perspektiv. Kvalitativ dataanalys gjordes i programvaran NVivo. Uppfattningar som identifierades var verka för måluppfyllelse och vara tillgänglig som ledare. Visionen för hållbar utveckling uppfattades som hållbarhet i allt och möjlighet att påverka. Analys av rektorernas utsagor visade också att arbeta med hållbar utveckling är av stor vikt för vår framtid. Att arbeta med alla tre dimensioner av hållbar utveckling poängterades men även svårigheten i det uppdraget lyftes fram. Det fanns även uppfattning av att arbeta med fler ämnen än bara traditionellt innehåll som återvinning. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning. / Sustainable development has become an unavoidable part of our lives. To work with topics related to sustainability is highlighted in the Curriculum for the preschool (Skolverket, 2018). The preschool principals are playing a major role in making work with the questions related to sustainable development successful. The aim of this study was to examine how principals at the preschool perceive the role of their leadership and the sustainable development topic. The empirical material consisted of 14 semi-structured interviews with preschool principals from seven regions in Sweden. One of the participants was an assistant principal. The theoretical approach applied to the study is of phenomenografical perspective. Qualitative data analysis was made with the computer program NVivo. The perceptions which were identified were to work for goal fulfillment and to be available as a leader. The vision of sustainable development was perceived as sustainability in everything and the opportunity to influence. The analysis also showed that principals perceived working with sustainable development as crucial for our future. The importance of working with all the dimensions of sustainable development was pointed out but even the difficulty of the assignment was stressed. There was a perception of the desire to work with more topics than just traditional content like recycling. At the end suggestions for future research are presented.

Studenter vid högskolor och universitet ska utveckla informationskompetens. Syftet med den här studien är utifrån såväl campus- som distansstudenters upplevelser undersöka vilka kunskaper som anses viktiga för att kunna söka, finna och kritiskt använda sig av information. Studiens teoretiska ramverk utgörs av fenomenografisk variationsteori, sociokulturell teori och filosofisk hermeneutik. Det empiriska materialet inleds med fem semi-strukturerade intervjuer med studenter. Därefter har en kvalitativ innehållsanalys av fyra kursers kursplaner och studiehandledningar i ämnena kriminologi och pedagogik, relaterat till informationskompetens genomförts. Studiens resultat visar att studenterna har varierande erfarenheter av informationskompetens, samt att de utvalda kursplanerna och studiehandledningarnas innehåll relaterat till informationskompetens utgår från olika perspektiv. I den kunskap som studenterna utvecklar i samband med författandet av inlämningsuppgifter och uppsatser fokuserar de på att bli godkända på respektive kurs. I studiens resultat problematiseras därmed hur den kunskap studenterna har förvärvat kan användas i deras framtida yrkesliv. Studien är en del av ett utbildningsprojekt som sker i samverkan mellan Universitetsbiblioteket och Lärande- och resurscentrum vid Mittuniversitetet gällande studenters informationskompetens. / Students at colleges and universities are to develop information literacy. The purpose of this study is to examine, based on experiences from both campus- as well as distance students, what kind of knowledge is important in order to search for, find and critically use information. The theoretical framework of the study constitutes of sociocultural theory, phenomenographic variation theory and philosophical hermeneutics. The empirical material starts with five semi-structured interviews with students. Following that, a qualitative analysis of content of four selected courses’ syllabus and study guidelines in relation to information literacy was carried out. The result of the study show that students have various degrees of experience of information literacy and also the contents of the chosen syllabus and study guides in relation to information literacy emanates from different perspectives. The knowledge which students develop in connection with the writing of essays and reports is the focus for students to pass their respective course. Therefore, the result of the study problemizes how the knowledge that the students have acquired can be used in their future professional life. This study is a part of an educational project in co-operation with the University Library and the Learning and Resource Centre at the Mid Sweden University regarding the students’ information literacy. / <p>Godkännandedatum: 2016-05-17</p>

No description available.

Entreprenöriellt lärande finns inskrivet i styrdokumenten för den svenska skolan, vilket innebär att begreppet givits en stärkt ställning, både i Sverige samt i övriga europeiska länder. Att vara entreprenöriell kan omfatta att vara nyfiken, kreativ, innovativ, hitta lösningar, våga tro på sig själv, samverka, uppleva tilltro till sin egen förmåga samt att uppleva lust till sitt eget lärande. Denna studie har för avsikt att studera pedagogers samt skolledares varierade uppfattningar av begreppet entreprenöriellt lärande meden fenomenografisk ansats. Fenomenografin söker ej efter en viss sanning utan strävar efter att se variationer av uppfattningar kring ett begrepp. Studien avser även studera uppfattningar kopplat till bedömningar i samband med begreppet entreprenöriellt lärande. 17 pedagoger, samt 2 skolledare har intervjuats genom fenomenografiska intervjuer. I analysarbetet har olika beskrivningskategorier tagits fram och presenterats och studien visar att begreppet entreprenöriellt lärande kan vara utvecklande för eleverna, bidra till ett lustfyllt lärande, vara utvecklande ur ett didaktiskt perspektiv och kan vara ett sätt att knyta ihop undervisningens allmänna delar med de ämnesspecifika. Begreppet kan även bidra till en vidgad syn på bedömning samt vara en ingång till skolutveckling.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ett avgörande ansvar gällande patientsäkerheten eftersom arbetet fokuserar på aseptik, samt att förebygga postoperativa infektioner och tryckskador. Den omvårdande yrkesrollen upplevs åsidosatt på grund av mer avancerad teknik. Hinder som tidsbrist, bristande respekt och kommunikation kan försvåra samarbetet på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård uppfattar sin omvårdande yrkesroll vid omhändertagandet av patienter perioperativt.  Metod: En kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer utfördes med 11 operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Dataanalysen genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats. Resultat: Genom den fenomenografiska textanalysen framkom fem uppfattningar om operationssjuksköterskans omvårdande yrkesroll. Uppfattningarna var: skydda patienten från vårdskador, övervaka andra personers agerande, ett fungerande interprofessionellt samarbete, en kritisk granskning av utförda omvårdnadsåtgärder, samt hinder som skapar en otillräcklig omvårdnad. De fyra första uppfattningarna var påbyggande kategorier utifrån kompetens och erfarenhetsbaserad kunskap, medan den femte kategorin innefattar olika faktorer som hindrar utförandet av en god perioperativ omvårdnad.  Slutsats: Studien visade att operationssjuksköterskorna främst uppfattade sin omvårdande yrkesroll som patientens beskyddare. Ansvaret kring att upprätthålla steriliteten och övervaka operationssalen var en väsentlig funktion. Även det interprofessionella samarbetet var betydelsefullt för patientens omvårdnad. Yrkeskunnandet utvecklades genom en utvärdering av omvårdnadsåtgärderna. Olika hinder kunde dock orsaka att kvaliteten på omvårdnaden varierade. / Background: The operating theatre nurse (OTN) has a crucial responsibility regarding patient safety, since the work centers around aseptics, and to prevent postoperative infections and pressure injuries. The OTN might experience that nursing care has to be put aside in order to prioritise operating technical equipment. Other hindrances to an optimal collaboration include time pressure, intercollegial disrespectfulness and a lack of communication. Aim: The aim of the study was to describe OTNs’ perceptions of perioperative caring as part of their profession. Method: The study had a qualitative approach consisting of semi-structured interviews with 11 OTNs at a hospital in central Sweden. The data analysis was carried out using a phenomenographic approach. Results: The phenomenographic text analysis resulted in five perceptions. These perceptions were: to prevent adverse events, to oversee the actions of other people, a working interprofessional collaboration, a critical examination of carried out nursing care and obstacles which create an inadequate care. The first four perceptions were expanding categories building on competence and experience-based knowledge, whilst the fifth category included factors which are a hindrance in the carrying out of good perioperative care.  Conclusion: OTNs perceived their caring role as protecting the patient undergoing surgery. In addition, responsibility for maintaining a sterile environment and monitoring of the operating theatre were seen as important. The interprofessional teamwork was significant for patient care. Part of the caring role was to evaluate nursing care and develop professionally. Several hindrances could result in reduced quality of care.

Sloyd is related to craft knowing, making traditions and materiality. The meaning of knowing in sloyd is vaguely articulated and thereby can be interpreted by teachers in different ways. This study aims at contributing to an articulation of craft knowing within sloyd education. The study was carried out in the form of two learning studies, each one focusing on a specific object of learning. The knowing of sawing straight was studied through phenomenographic analysis of video recordings of students’ work with handsaws in wood. Different ways of knowing this capability have been described. The second study focused on the knowing of interpreting symbols in sloyd objects. Different ways of perceiving this capability have been described through the learning study’s three iterative lesson interventions. The two objects of learning are discussed as pointing out different aspects of craft knowing in sloyd education. Craft knowing has been recognized as embodied thinking and interaction with tools and materials in order to achieve certain intentions (Dormer, 1994; Illum, 2004). It is often described as embedded in our actions (Polanyi, 1966) and manifested in specific actions: as knowing-in-action (Schön, 1983). Furthermore, it is multimodal and derives from practical knowledge traditions where dexterity, visuality and materiality are central modes of communication (Kress &amp; van Leeuwen, 2006). When engaging in sloyd activities one engages in different communal shared craft techniques and strives to obtain and express intended shapes, functions, lines, patterns and affiliations. To be able to say and make something in a ‘right way’ can be understood as a specific literacy (Gee, 2015). Some aspects of craft knowing are presented and discussed in terms of craft literacy: as embodied interactions with materials and tools in specific ways. These descriptions can contribute to our shared understanding of the meaning of craft knowing as well as the meaning of sloyd knowing.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.