Syfte I dagsläget finns det forskning som ger underlag till evidens inom stretching och dess effekter på såväl prestation som skadeprevention. Det finns dock få studier som visar vilka uppfattningar löptränare och löpare har angående stretching. Syftet med studien var därför att beskriva vilka uppfattningar löptränare och elitlöpare har om stretching och dess eventuella effekter på såväl prestation som skadeprevention. Metod Undersökningen inkluderade fyra löptränare (män i åldrarna 30-60 år) och fyra elitlöpare (två kvinnliga respektive två manliga i 20-årsåldern) som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. De deltog i en halvstrukturerad intervju med primära frågor samt tilläggsfrågor enligt ett strukturerat intervjuprotokoll skapat av projektledarna. Varje intervju spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Resultat Löptränarnas och elitlöparnas uppfattningar om effekter av stretching var positiva angående såväl rörlighetsförmåga som skadeprevention. Deltagarna hade skilda uppfattningar vad gäller effekter på prestation, två löpare menade att stretching ger positiva effekter medan resterande deltagare uppfattade att stretching inte ger någon effekt. Slutsatser Löptränarna och elitlöparna hade överlag en positiv uppfattning om stretching i relation till skadeprevention vilket går helt emot den aktuella evidensen. Deltagarna uppfattade rörlighetsförmågan som viktig för långdistanslöpare vilket inte är bevisat i vetenskapliga studier. Det förelåg skillnader i uppfattningar om positiva effekter på prestationen vilket också indikerar kunskapsluckor angående stretching kopplat till prestationsförmågan. Det finns en tydlig kunskapsbrist inom området stretching trots att tränarna har en hög utbildningsnivå inom träning. / Purpose As of right now there is research that provides a foundation for evidence regarding stretching and its effects on performance as well as injury prevention. There is however few studies showing how running coaches and runners perceive stretching. The purpose of this study was therefore to describe how running coaches and elite runners perceive stretching and its potential effects on performance as well as injury prevention. Method The survey included four running coaches (men in the ages 30-60 years old) and four elite runners (two women and two men in their twenties) selected through a convenience survey. They participated in a semi-structured interview with primary questions and additional questions according to an organized interview protocol created by the project managers. Each interview was recorded, transcribed and analyzed with phenomenografic analyze method. Results The running coaches and the elite runners perceptions about stretching was positive regarding mobility as well as injury prevention. The participants had different perceptions regarding effects on performance, two runners and one coach suggested that stretching provides positive effects while the remaining participants perceived that stretching did not produce any effect. Conclusion The running coaches and the elite runners had an overall positive perception regarding stretching in relation to injury prevention which is completely opposite to the current evidence. The participants perceived mobility as something important for long-distance running which has not yet been proven in research studies. Positive effects on performance were perceived differently which also indicates a lack of knowledge regarding stretching and performance. There is a clear knowledge gap regarding stretching despite a high level of coaching education.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker.