Global ETD Search

1	Förbättrad balans hos kvinnliga innebandyspelare efter fem veckors balansträning i relation till skaderisk. : En kombinerad litteraturstudie och empirisk studie Olinder, Sandra January 2012 (has links) Introduction: Balance is a complicated term which includes a static, dynamic and functional part. These parts have, during a long period of time, been included into the existing training programs through several different balance exercises, which aim to prevent sports injuries mostly focused on the knee and ankle. In floorball these injuries are common and a sports injury prevention program is required. Purpose: The purpose is to explain the balance term and relate it to injury prevention training and the existing theories. A second purpose is to see whether five weeks of balance training increases the balance ability in female floorball players and thereby increase the test values in the two tests. Method: Twenty female floorball players participated in the study and were divided into a training group and a control group. They performed a Star excursion balance test (SEBT) and a Multiple single leg hop stabilization test (MSLHST) before and after a five week training period, containing exercises of balance. Results: The training group showed improvement after the training period, however only one significant result was found. The control group showed no improvements, rather the opposite in some parts of the tests. Conclusions: The results indicate that there could be an injury preventive effect coming from balance training, but the training program and the tests have to be customized to suit the training group. Nevertheless, balance training should be recommended as a compliment to the ordinary training session. innebandy skador balansträning balanstester kvinnor
2	Effekterna av nackkoordinationsträning och stående balansträning med instabila system vad gäller nackproprioception och postural kontroll. : En experimentell pilotstudie / The effects of neck-coordinationexercise and balance training with unstable systems regarding proprioception of the neck and postural control. Landin, Kasper, Ager, Atle January 2017 (has links) Inledning Muskuloskeletala besvär inklusive nackbesvär är vanligt förekommande. Besvären är associerade med neurofysiologiska förändringar som påverkar motoriska kontrollen genom förändrade neuromuskulära synergier mellan global och stabiliserande muskulatur. Försämrad sensomotorisk funktion i nacken kan även försämra balansförmågan. Motoriskt svåra uppgifter via instabila system som kräver anpassad kraft och/eller precision har potential att användas i behandling av nackbesvär. Syftet var att utvärdera två träningsmetoders effekt på nackens proprioception respektive balansfunktion i stående. Båda träningsmetoderna involverar instabila system, den ena via kontroll av en kula placerad på en platta på huvudet och den andra genom ståendes på ett instabilt underlag. Metod Åtta deltagare rekryterades, fyra slumpades till nackkoordinationsträningsgruppen (NT) och fyra till balansträningsgruppen (BT). Sju deltagare fullföljde hela studien. Tre tester utfördes före och efter träningsperioden – proprioception undersöktes med repositioneringstest av nacken och balans undersöktes med test av posturalt svaj i stillastående på stabilt respektive instabilt underlag. Resultat visade en förbättring hos NT i form av minskning i nackrepositioneringstestet på 20,43% och vid balanstesten sågs en minskning på 11,45% på hårt underlag och en minskning på 12,11% mjukt underlag i totalt svaj. I gruppen som utförde balansträning sågs en ökning med 21,19% i nackrepositioneringstestet men en förbättring vid balanstesten i form av minskning på 2,92% på hårt underlag och en minskning på 8,93% på mjukt underlag i totalt svaj. Konklusion Resultatet indikerar att NT med instabilit system kan ha positiva effekter på nackproprioception och balans. Fler studier med större deltagarantal krävs för att möjliggöra statistiska analyser. balansträning nackträning posturalt svaj proprioception Physiotherapy Sjukgymnastik
3	Effekten av enbensstående tandborstning på den posturala kontrollen hos friska vuxna kvinnor : en experimentell pilotstudie / The effect of unipedal toothbrushing on postural control in healthy adult women : an experimental pilot study Eriksson, Edvard, Nordberg, Karin January 2023 (has links) Bakgrund: Balans är en viktig del i all rörelse för oss människor och det krävs en väl fungerande samordning mellan flera mekanismer för att bibehålla balansen. En del av balansen är postural kontroll som innebär förmågan att kontrollera kroppen i förhållande till sig själv och omgivningen. Ett vanligt råd inom vården för att förbättra den posturala kontrollen är att borsta tänderna på ett ben, däremot saknas det evidens för denna typ av träning. Syfte: Syftet var att med hjälp av posturografi undersöka huruvida enbensstående tandborstning förbättrar den posturala kontrollen hos friska unga vuxna kvinnor. Metod: Ett bekvämlighetsurval användes. Fem deltagare rekryterades i åldrarna 21-33. Deltagarna borstade tänderna i enbensstående under två minuter, två gånger/dag under fyra veckor. Det posturala svajet mättes genom posturografi med kraftplatta innan och efter interventionen. Resultat: Resultaten visar en stor variation. På individnivå förbättrades medelhastigheten och maximala svajet anteroposteriort mer än maximala svajet mediolateralt. Höger ben och bipedalt förbättrades med än vänster ben. På gruppnivå förbättrades medelhastigheten bipedalt och monopedalt samt maximala svajet anteroposteriort bipedalt och höger ben. Däremot går det inte att se någon förbättring av det maximala svajet mediolateralt. Konklusion: Enbensstående tandborstning är säker att utföra då inga skador uppkom, tidseffektivt då träningen utförs under tandborstningen som redan ska utföras varje dag och lättillgängligt då det endast krävs en tandborste. Resultaten visar att delar av den posturala kontrollen kan förbättras vid denna träning. Framtida studier borde undersöka om svårare och progredierande träning under tandborstning ger större och ihållande förbättring av den posturala kontrollen. posturalt svaj posturografi unipedal balansträning Physiotherapy Sjukgymnastik
4	Utvärdering av patienters balansförmåga efter 8 veckors träningsintervention samt efter 4 månader med egenträning Göras Stenberg, Anki January 2019 (has links) Inledning: En Hälsocentral i Region Gävleborg har sedan februari 2016 bedrivit gruppverksamhet med syfte balansträning för patienter med olika grundsjukdomar. Träningsgruppen kallas Balansgruppen. Detta är en utvärdering av verksamheten från februari 2016 till oktober 2018. Bakgrund: Balansträning hos äldre kan vara viktig för upplevelsen av säkerhet i vardagen och för att förebygga fall. Träningen bör utmana balansen och kan inkludera gång, funktionella övningar och koordinationsövningar. När balansträning kombineras så att flera sinnen används samtidigt så förbättras balansförmågan mer. Syfte: Syftet var att undersöka patienters balansförmåga före och efter en träningsintervention på 8 veckor (Fas 1) och efter en påföljande hemträningsperiod på 4 månader (Fas 2). Metod: Den svenska versionen av balanstestet Short Physical Balance Battery (SPPB-S) har använts i verksamheten för att utvärdera balansträningen. Berörda patienter och verksamhetschef har godkänt att resultat inhämtats från journalsystemet. Resultat: 56 patienter ingick i utvärderingen. För hela gruppen uppnåddes en förbättring efter Fas 1 från 7,1 till 9,0 poäng på SPPB-S. Hälften, 29 personer, genomförde enbart Fas 1. Resultatet för dessa var vid start 7,1 och vid träningsinterventionens avslut 8,4 poäng. För de 27 personer som kom tillbaka för uppföljande mätning efter hemträning i Fas 2 var medelvärdet vid start 8,9 och vid träningsinterventionens avslut 9,6 poäng. Vid uppföljning efter Fas 2 kvarstod förbättringen på 9,6 poäng. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att en träningsintervention på 8 veckor med riktad balansträning ger ett positivt resultat och att resultatet kvarstår efter 4 månader. Klinisk reflektion: Utvärdering av befintlig verksamhet ger en ”bild av verkligheten”, men resultaten kan påverkas av många faktorer. Balansträning fysioterapi postural balans primärvård SPPB-S Physiotherapy Sjukgymnastik
5	Går det att förbättra postural kontroll och ankelproprioception genom balansträning på stabilt respektive instabilt underlag hos friska unga vuxna? : En randomiserad kontrollerad pilotstudie / Is it possible to improve postural control and ankle proprioception in healthy young adults through balance training on stable and unstable surfaces? : A randomized controlled pilot study Oscarsson, Gustav, Johansson, Patric January 2019 (has links) Inledning: Balans eller postural kontroll är en fundamental sensomotorisk funktion för att kunna hålla sig upprätt. Ett viktigt sensoriskt system för den posturala kontrollen är proprioceptionen, vilken bidrar till god precision, ledstabilitet, koordination och balans vid rörelse. Den mekanoreceptor som anses ha störst betydelse för proprioceptionen är muskelspolen, vilken har till uppgift att registrera och reglera längd och förändring av längd hos en muskel. Det går att träna upp sin balans genom träning på instabilt underlag men det är oklart huruvida ankelproprioception påverkas. Syfte: Studiens syfte var att genomföra en initial pilotstudie för att undersöka eventuella indikationer på effekter på dels postural kontroll generellt och dels mer specifikt ankelproprioception. Detta mättes i stillastående balanstest efter balansträning på instabilt jämfört med stabilt underlag med och utan lokal muskelvibration på en grupp unga friska män och kvinnor. Metod: Nio deltagare rekryterades varav fyra stycken slumpades till den grupp som tränade på stabilt underlag (SG) och fem stycken till den grupp som tränade på instabilt underlag (IG). Fyra balanstester utfördes innan och efter träningsperioden genom test av postural svaj mätt med Wii Balance Board (WBB). Resultat: För IG sågs en sänkning av Velocity under och efter vibration av vaderna. Inga tydliga skillnader framkom gällande Anterio-Posterior amplitud inom eller mellan grupperna.Konklusion:Resultatet indikerar att träning på instabilt underlag kan ha påverkan på proprioceptionen i anklarna vad gäller att minska svajets hastighet under och efter vadmuskelvibration. Dessa resultat motiverar större studie med fler deltagare för statistiska analyser av eventuella skillnader inom och mellan grupperna. Balansträning Instabilt underlag Posturalt svaj Proprioception Stabilt underlag. Physiotherapy Sjukgymnastik
6	Fysiologiska tester som motivator? : en studie som visar förändring av fysisk kapacitet hos äldre som genomgått fysiologiska tester Sandlund, Moa, Ryhed, Anna January 2013 (has links) Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker. old adults instructor-led training cardiorespiratory fitness elderly health physical activity physical fitness condition strength maximal aerobic power cost-effectiveness fysiological tests body measurement Äldre fysisk aktivitet fysisk kapacitet styrka kondition hälsotester tester fysiologiska tester fystester motivation V02max kroppsmätning gruppträning ledarledd träning hälsa rådgivning rörlighet balans utthållighet träning för äldre metoder riskfaktorer styrketräning konditionsträning rörlighetsträning balansträning hemmaträning fysisk hälsa signifikant

1

Page generated in 0.0997 seconds