Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige och i övriga världen. Det diskuteras om att de största anledningarna till denna ökning bland annat skulle kunna vara de ökade kraven på arbetsplatsen samt andra arbetsrelaterade orsaker så som omorganisationer och nedskärningar. Ett flertal studier har gjorts som visar positiva samband mellan människors fysiska aktivitet och deras självupplevda stress genom att sänka stressnivåerna i kroppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och utövande av fysisk aktivitet för att se om det finns några skillnader i ålder, typ av fysisk aktivitet samt frekvensen av denna aktivitet. Studien som utfördes var kvantitativ och genomfördes i form av en enkätundersökning som innehöll frågor angående personens bakgrund, fysiska aktivitet samt självupplevda stress. Genom studien framkom det att en högre frekvens av fysisk aktivitet visar samband med lägre upplevelse av stress. Studien visade också att det inte var någon större skillnad i självupplevd stress mellan de respondenterna som utövade konditionsträning och de som utövade styrketräning samt att de respondenterna med lägst upplevd stress tillhörde åldersgruppen 36-58 år.

<p>Det är svårt att mäta friskvården i konkreta siffror hur mycket företag sparar in på en friskvårds- eller hälsoinvestering. Däremot går det att motivera företag att satsa på personalen genom friskvårdens alla positiva effekter, som ökad effektivitet, vilket torde leda till ökad produktivitet, lägre kortlångtidsfrånvaro som även kan leda till färre arbets- och belastningsskador.</p>

Det är svårt att mäta friskvården i konkreta siffror hur mycket företag sparar in på en friskvårds- eller hälsoinvestering. Däremot går det att motivera företag att satsa på personalen genom friskvårdens alla positiva effekter, som ökad effektivitet, vilket torde leda till ökad produktivitet, lägre kortlångtidsfrånvaro som även kan leda till färre arbets- och belastningsskador.

Den fysiska inaktiviteten är något som ständigt ökar bland människor världen över. Därför har många nya innovationer tagits fram, bland annat mobila applikationer i syfte att främja hälsa och fysisk aktivitet genom att uppmuntra människor till rörelse. Syftet med studien var att öka förståelsen för varför personer från 18 år och uppåt väljer att använda sig av sociala träningsapplikationer i samband med konditionsträning, samt hur de upplever att användandet påverkar deras motivation till träning. Studien genomfördes med en kvantitativ metod, där datainsamlingen skedde genom en webbaserad enkät för att finna ytlig kunskap från en större population. Enkäten besvarades av 103 respondenter som uppfyllde inklusionskriterierna och nåddes av den genom delning via författarnas privata Facebook-profiler eller i en forumtråd på hemsidan Jogg.se. Sammanställningen av resultatet visade att användandet av sociala träningsapplikationer huvudsakligen grundade sig i att användarna loggar och för statistik över sin träning samt håller bättre koll på hur mycket de rör sig. Att logga sin träning var också den fördel som flest respondenter upplevde följt av att kunna tävla mot sig själv. Förekomsten av upplevda nackdelar var få, men bland de som upplevde nackdelar handlade det om att respondenterna kände sig stressade eller dåliga när de presterade sämre än tidigare eller när andra presterade bättre. Avslutningsvis visade resultatet att majoriteten upplever att deras motivation till träning har påverkats av användandet av sociala träningsapplikationer, där merparten av dessa har svarat att motivationen mer eller mindre har ökat. Av detta har slutsatsen dragits att de sociala aspekterna av applikationsanvändandet är mindre viktigt. Det skulle också kunna dras paralleller mellan att logga sin träning och att behålla eller öka sin motivation till träning. Vilket på sikt skulle kunna hjälpa personer att motivera sig till rörelse, hålla igång med sin träning eller att sätta upp utmanande målsättningar.

Vid matchspel i lagidrott uppstår akut trötthet som drabbar muskelfunktionen hos deltagarna. Tidigare studier inom lagidrotter har visat skillnader mellan fysiska egenskaper och akut trötthet. Hur dessa skillnader visar sig hos bandyspelare är i dagsläget outforskat. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka hur aerob förmåga och muskelstyrka påverkar akut trötthet efter avslutad bandymatch bland bandyspelare i åldern 16-19 år. För att besvara studiens syfte utarbetades följande frågeställningar; Vilka skillnader finns det i akut trötthet hos bandyspelare i åldern 16-19 år med hög fysisk kapacitet och låg fysisk kapacitet sett till aerob förmåga och muskelstyrka? Vilka samband finns det mellan akut trötthet och aerob förmåga samt muskelstyrka hos bandyspelare i åldern 16-19 år? Metod: 15 stycken bandyspelare i åldrarna 16–19 år hemmahörande i två olika bandyföreningar i Sverige deltog i studien. Syfte och frågeställningar besvarades genom mätningar av fysiska egenskaperna, aerob förmåga och muskelstyrka. Fysiska egenskaperna analyserades genom skillnader och samband till studiens trötthetsmarkörer, som innefattade CMJ, laktat, upplevt mående och muskeltrötthet. Dessa markörer användes för att studera den akuta trötthet som uppstod efter en simulerad bandymatch. Resultat: Studien visade inte på någon skillnad mellan hög och låg fysisk kapacitet på deltagarnas akuta trötthet. Studien fann inte heller något signifikant samband mellan akut trötthet och aerob förmåga samt muskelstyrka. Något som antyder att aerob förmåga och muskelstyrka inte påverkar akut trötthet hos bandyspelare i åldrarna 16-19 år efter avslutad bandymatch.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som sprider sig alltmer i samhället. Vida diskuterat och efterforskat så uppstår nya metoder konstant för att förhindra denna spridning. Den mängd med olika träningsformer och dieter som finns kan anses vara oändlig. I denna litteraturöversikt undersöks en träningsform, styrketräning, om denna kan vara en metod att hjälpa förhindra ytterligare spridning av övervikt och fetma. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva effekten av styrketräning som medel för viktminskning. Effekten av både styrketräning som enskild faktor och styrketräning i kombination med förbättrade kostvanor och konditionsträning kommer beskrivas. Metod: Metoden är en litteraturöversikt där tidigare forskning används för att uppnå syftet med studien. 10 artiklar har analyserats och sammanställts för att uppnå syftet.Resultat: I enstaka studier visade styrketräning ingen effekt alls i syftet att uppnå viktminskning, dock i majoriteten av artiklarna påvisades positiva resultat, ofta jämlika med andra populära träningsformer såsom konditionsträning. Bästa resultaten i syfte att uppnå viktminskning uppnåddes då styrketräning kombinerades med konditionsträning och ändrade kostvanor. Dessa resultat var dock oftast endast marginellt bättre än när de olika träningsmetoderna utfördes enskilt.Slutsats: Styrketräning som medel för viktminskning är ofta jämlikt med konditionsträning som är en av de vanligare träningsformerna för att uppnå viktminskning. Större effekt uppstår om dessa träningsmetoder kombineras med varandra och med ändrade kostvanor. Att kombinera konditionsträning med styrketräning kan vara ett starkt komplement för bryta ett monotont träningsmönster och öka motivationen. / Background: Overweight and obesity is a public health problem that is spreading in our society. Being greatly discussed and researched there is new methods being developed constantly in an attempt to hinder the spreading. The vast amount of different training programs and diets can seem endless. In this literature review a form of training, resistance training, is examined if it can be a method of hindering the spread of overweight and obesity. Aim: The aim of this literature review is to describe the effect of resistance training as a mean to achieve weight loss. The effect of both resistance training alone and resistance training combined with aerobic training and changed dietary habits will be described. Method: The method is a literature review where previous research is examined to achieve the aim of this literature review. Results: In some few articles there was no sign of any effect on weight loss using resistance training, although, in the majority of the articles there were positive results, often equal those of the more popular forms of training such as aerobic training. The best results for the cause of achieving weight loss were shown when resistance training was combined with aerobic training and changed dietary habits. These results were however only marginally better than when the different methods of training were performed individually. Conclusion: Resistance training as a mean to achieve weight loss is often equal to theuse of aerobic training, which is one of the more popular methods of training to achieve weight loss.The greatest effect is given if these training methods are combined with each other and with changed dietary habits. Combining aerobic training with resistance training can be a strong complement to break a monotonous training habit and increasing the motivation.

Bakgrund: Fotboll är en sport som präglas av knäskador, muskelbristningar och stukningar. Mycket fokus ligger kring hur man på bästa sätt kan undvika och förebygga att ens främsta resurs, spelarna, undviker att bli skadade och på bästa sätt kan producera resultat för klubben de tillhör. Studier har visat på att skadeprevalens är något som ökar i och med en ökad träningsmängd och att många skador är en följd av både muskelsvaghet och fel sorts träning. Många av dessa undersökningar menar på att man i dagsläget tränar fel och att träningen mer måste fokuseras på de fysiska krav som ställs inom den idrott man utövar, i detta fall fotboll. Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att se om det finns någon korrelation mellan typ av träning, träningsmängd och skadeprevalens inom herrfotboll. Metod: Studiens syfte har besvarats med hjälp av en strukturerad enkät som skickats ut via en web-länk till aktivt fotbollspelande män. Undersökningen har involverat 100 respondenter från olika divisioner. All data som samlats in har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Resultatet som framkom visade på att det enbart fanns en signifikant korrelation mellan hur mycket respondenterna tränade styrketräning på egen hand och hur ofta de var skadade (P = 0,02). Diskussion/Slutsats: Det spelar ingen roll hur mycket man tränar kollektivt samt hur pass mycket man tränar kondition på egen hand när det handlar om skadeprevention. Det som visade sig signifikant var att skadeprevalensen minskade linjärt med en förhöjd individuell styrketräningsdos. / Background: Soccer is a sport that´s characterized by knee-injuries, muscle-strains and sprains. There´s a lot of time and energy being spent on preventing your most important resource, the players, from being injured and keeping them on the field, so that they can produce results for the club.  Previous studies have shown that injuries occur more often due to an increased training-dosage and that most of the injuries occur due to muscle-weakness and improper training. Many of these studies are arguing that teams need to change how they conduct their training and that they need to be more specific to the sport, in this case soccer. Objective: The purpose of this survey was to see if there´s a correlation between what you´re training, how much you´re training and the prevalence of injury in male soccer. Method: This has been done using a structured questionnaire (survey) that’s been shared using a web-link that’s been sent out to active soccer-playing men. The study has consisted of 100 soccer-players from different divisions. All the data has been processed in the statistical program SPSS. Results: The results only showed significant correlations between how often the players trained individual strength-training and the prevalence of injury (P = 0,02). Discussion/conclusion: The results showed that there wasn’t any significant correlation between how often you train collectively ore how often you train cardio by yourself. The only significant result showed that there was a linear correlation between the prevalence of injury and how often you do individual resistance training.

Konditionsmaskiner används i relativt stor utsträckning på gym och det varierar mellan människor. Idag tränas mer kondition på gym, men frågan är i vilken utsträckning på maskiner? Studiens syfte är att studera vilken syn gymmedlemmar har på konditionsmaskiner och vilka motiv som finns till att använda dessa. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket utgår från det samarbete och samspel som finns mellan människor och som är avgörande för allt lärande. Detta perspektiv grundar sig i Säljö (2000) och är den teori som arbetet utgår från, med fokus på utbildning och även till viss del tidigare idrotter; med en koppling till val och smak av motivation som kan påverka träningen. En kvantitativ enkätundersökning ligger till grund för arbetet, där 125 medlemmar har besvarat enkäten med ett visst bortfall, med hänsyn till tre gym i en mellanstor stad i västra Sverige. Resultatet visar att konditionsmaskiner brukar användas, mest i syfte för att värma upp på och/eller för att variera sin träning mellan kondition- och styrketräning. Majoriteten av medlemmarna har en god relation till konditionsmaskiner, med en god vetskap om vilka de är och där löpband är den maskin som används mest. Anledningen till varför de inte används i väldigt hög utsträckning är för att många finner det roligare att träna kondition ute och att motiven till träning är för både fysiskt utseende, som att gå ned i vikt eller bli mer stark, samt ett bra välbefinnande som att må bra. Diskussionen visar att tidigare erfarenheter påverkar de val man gör på gym och att konditionsmaskiner används för olika syften för att medlemmar ska kunna värma upp och variera sin träning. / Cardio machines are used to a relatively large extent at the gym and it varies between people. Today more cardio is being trained at gyms, but the question is in what extent on machines? The purpose of the study is to investigate what view members of the gym have on cardio machines and what motives are used to use them. The study takes a socioculturally perspective on learning that is based on cooperation and interaction between human beings; and that is crucial for all learning. This perspective is based from Säljö (2000) and is the theory that this work is based on, with focus on education and also to some extent previous sports, with a connection to choices and taste of motivation that can influence training. A quantitative survey examines the work, where 125 members have answered the questionnaire with a certain drop, considering three gyms in a medium-sized city in western Sweden. The results show that cardio machines are usually used, mostly for the purpose of warming up and/or varying their training between endurance and weight training. The majority of the members have a good relationship with the cardio machines, with a good knowledge of who they are and where the treadmill is the most used machine. The reason why they are not used to a very large extent is because many people find it more fun to do cardio outside and that the motives for exercise are for both physical appearance, like losing weight or getting stronger, as well as good well-being like feeling good. The discussion shows that earlier experiences influences the choices one does at the gym and that cardio machines are being used by different purposes, so that members can warm up and variate their training.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i samhället ökar samtidigt som depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Nuvarande evidens visar på att fysisk aktivitet har en lika stor positiv påverkan på mild till måttlig grad depression som antidepressiva läkemedel. Syfte: Syftet med studien är att utforska fysioterapeuters beskrivning av hur de stöttar patienter med depression till fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med sju fysioterapeuter som har rekryterats genom bekvämlighets- och ändamålsenligt urval. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer och dataanalysen genom manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Resultatet visar på att fysioterapeuter använder sig av både fysisk aktivitet och träning, såväl som mental träning vid behandling. Informanterna beskriver att patientgruppen behöver en längre behandlingsperiod med mer närvaro, stöttning och uppföljning jämfört med andra patientgrupper.  Slutsats: Stöttning av en fysioterapeut vid depression kan leda till att patienten blir fysiskt aktiv och vidmakthåller den. För att lyckas med stöttningen beskrivs beteendemedicinska strategier som en viktig del. Även bemötande av patienten beskrivs som en nyckelfaktor. Med sin kunskap om fysisk aktivitet och hur det påverkar personer har fysioterapeuter en viktig roll vid behandling av depression.

Inledning: Kronisk inflammation är ett gemensamt symptom för inflammatoriska systemsjukdomar så som reumatisk artrit, systemisk lupus erytematosus, Sjögrens syndrom och idiopatiska inflammatoriska myopatier. Behandlingsstrategin för inflammatoriska systemsjukdomar handlar om att begränsa den primärt hälsoskadliga faktorn, som i detta fall är inflammation. Fysisk aktivitet och träning har länge ingått i den kliniska rehabiliteringsplanen för inflammatoriska systemsjukdomar för att bibehålla funktion och fysisk kapacitet, men har under senare tid uppmärksammats för sina inflammationsdämpande egenskaper.  Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att fastställa evidensen för aerob träning avseende inflammation jämfört med placebo, ingen behandling, farmaka eller annan typ av fysisk aktivitet vid inflammatoriska systemsjukdomar.  Metod: Litteraturstudien följerPreferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-analyses (PRISMA) riktlinjer för inklusionskriterier och använder Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) mall för kvalitetsgranskning samt Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation (GRADE) för evidensgradering. Resultat: Artikelsökningen genererade totalt 384 studier varav sju studier uppfyllde alla inklusionskriterier. Studier var fördelat på två olika sjukdomsdiagnoser med tre utfallsmått. Låg vetenskaplig evidens som pekar för att aerob träning ger liten till ingen effekt på CRP/CPK samt ett väldigt lågt vetenskapligt underlag för att aerob träning ger liten till ingen effekt på IL-8 i jämförelse med råd om fysisk aktivitet/ingen aktiv behandling Slutsats:Denna systematiska litteraturstudie fann en låg vetenskaplig evidens som pekar mot att aerob träning ger liten till ingen effekt på CRP/CPK i jämförelse med råd om fysisk aktivitet/ingen aktiv behandling. En väldigt låg grad av evidens indikerar att aerob träning ger liten till ingen effekt på IL-8 i jämförelse med råd om fysisk aktivitet/ingen aktiv behandling.