Thesis (Ed.D.)--University of Tulsa, 1987. / Bibliography: leaves 87-105.

Submitted in partial fulfilment of the requirements for the degree of Master of Arts (Clinical Psychology) in the Department of Psychology University of Zululand, 2005. / There is an increasing international need for additional interventions to be established that prevent mental illness and promote mental health. This study set out to investigate the impact of exercise as a treatment option for depression and low levels of psychological well-being over a two-month period. A comprehensive literature review examining previous studies using exercise as a treatment approach for depression and psychological well-being formed a foundation from which this study could be based. The design of this study used both a quantitative and qualitative approach. Data was collected through standardized questionnaires and completed pre and post-test by forty participants randomly assigned to an experimental and control group. Additional data was attained through two open-ended questions given to participants in the experimental group. The quantitative results were not statistically significant however did indicate clear trends towards positive changes in certain variables. These results in conjunction with the qualitative findings suggested that exercise does have a positive impact on depression and psychological well-being.

Jag har under projektet studerat två klassiska stycken för klassisk piano och utforskat hur mental övning upplevs när det sker parallellt med fysisk övning. I arbetet fokuserade jag på att under- söka följande mentala övningsmetoder: analysera musiken, visualisera att jag spelade instru- mentet, auditivt att jag kunde höra musiken samt att kinestetiskt känna när jag själv spelade musiken. Syftet har varit att finna flera sätt att instudera musik som inte är beroende av instru- mentet. Forskningen utgick från ett fenomenologiskt perspektiv där jag förde loggbok över pro- cessen. I resultatet ställer jag de olika övningsmodellerna mot varandra och diskuterar upple- velsen. Jag påvisar där en positiv inställning till att analysera musiken samt att visualisera den. I diskussionen problematiseras resultatet mot tidigare forskning på området. / During the project, I have studied two classical pieces for classical piano and explored how mental practice is experienced when it happens in parallel with physical practice. In this work, I focused on investigating the following mental practice methods: analyzing the music, visual- izing that I was playing the instrument, auditorily that I could hear the music, and kinesthetically feel when I played the music without the instrument. The aim has been to find several ways to practice music that are not dependent on the instrument. The research was based on a phenom- enological perspective where I kept a logbook of the process. In the result, I put the different exercise models against each other and discuss the experience. I demonstrate there a positive attitude towards analyzing the music and visualizing it. In the discussion, the results are prob- lematized against previous research in the area.

No description available.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i samhället ökar samtidigt som depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Nuvarande evidens visar på att fysisk aktivitet har en lika stor positiv påverkan på mild till måttlig grad depression som antidepressiva läkemedel. Syfte: Syftet med studien är att utforska fysioterapeuters beskrivning av hur de stöttar patienter med depression till fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med sju fysioterapeuter som har rekryterats genom bekvämlighets- och ändamålsenligt urval. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer och dataanalysen genom manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Resultatet visar på att fysioterapeuter använder sig av både fysisk aktivitet och träning, såväl som mental träning vid behandling. Informanterna beskriver att patientgruppen behöver en längre behandlingsperiod med mer närvaro, stöttning och uppföljning jämfört med andra patientgrupper.  Slutsats: Stöttning av en fysioterapeut vid depression kan leda till att patienten blir fysiskt aktiv och vidmakthåller den. För att lyckas med stöttningen beskrivs beteendemedicinska strategier som en viktig del. Även bemötande av patienten beskrivs som en nyckelfaktor. Med sin kunskap om fysisk aktivitet och hur det påverkar personer har fysioterapeuter en viktig roll vid behandling av depression.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt. De båda delstudierna utgör sedan grunden för vårt resultat och analys. Vi presenterar resultat som skildrar hur undervisning inom området mental träning och spänningsreglering uppfattas utifrån ett lärar - respektive elevperspektiv på tre  skolor inom samma kommun. Resultatet tematiseras utifrån följande centrala begrepp, mentala träningsmetoder, motivation, spänningsreglering/avslappning, där vi jämför respondenternas svar emot varandra. Resultatet visar att undervisning inom mental träning är relativt okänt för eleverna medan lärarna menar att den sker kontinuerligt. Slutdiskussionen handlar vidare om hur undervisningen uppfattas och genomförs. / Mental training has been given a bigger space in schools and in society, where organizations in different parts denounce good health. Results of several studies show that students can improve their well-being and their school performance through mental training techniques. The purpose of this study is to find out what concepts and methods that are frequently used and relevant in the area of mental training and stress control within the subject Sports and Health 1. The study was divided into two sub-studies. The first sub-study is an analysis of this thesis literature. Study number two consists of several interviews that is connected with the content analysis we made. The two sub-studies form the basis of our results and analysis. We present results depicting how education in the field of mental training and stress control is perceived by the teacher - or student perspective on the three schools within the same municipality. The result is thematized by the central concepts, mental training techniques, motivation, stress control/relaxation where we also compare respondents’ answers to each other. The result shows that teaching about mental training is relatively unknown to the students while the teachers believe that it is continuously used. The final discussion is on how education is perceived and implemented.