Detta arbete undersöker huruvida sättet information i spel presenteras på, kan påverka en individs inlärning. Undersökningen fokuserar på två olika teorier inom inlärning, den ena är behaviorismen och den andra är lärandet som en social process eller sociokultur som den också kan kallas. Två versioner av ett spel har skapats där respektive lärandeteori har använts. Undersökningen har därefter gjorts på två urvalsgrupper som fått spela igenom spelen för att sedan svara på kunskapsfrågor. Resultatet från de två urvalsgrupperna var spridda, där den yngre målgruppen gynnades mer av ett behavioristiskt lärande, medan den äldre gruppen gynnades mer av det sociokulturella. Resultatet visade även att det fanns ålder- och könsskillnader mellan deltagarnas spelvana samt upplevelse av spelet. Arbetet skulle kunna vidareutvecklas för att skapa spel för ett lärandeändamål där respektive spelversion utvecklas mer. Det skulle dessutom kunna skapas en fortsatt studie kring hur olika lärandeteorier gynnar olika ålderskategorier.

Människan har genom tiderna använts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag är artefakterna otroligt avancerade. Datorn är ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och färdigheter för att utföra arbeten. Syftet med den föreliggande undersökningen är att bidra till förståelsen av hur de digitala artefakterna kan påverka dels människans tillägnande av nya kunskaper, dels människans utnyttjande av befintliga kunskaper i sin användning av artefakterna. Den teoretiska bakgrunden baserar sig på skolverkets kunskapsmodell. Denna delar upp kunskap i fyra kunskapsformer (fyra F) Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Med hjälp av denna modell analyseras elevens och artefaktens kunskap och förhållandet mellan dessa. En elev har undersökts vid hans studier med datorn som verktyg. Detta genom metoden stimulated recall. Genom videoupptagning stimuleras elevens tankar kring händelsen och dessa samlas in genom intervju. Resultatet visar på att det finns starka kopplingar mellan den analoga och digitala världen. Eleven översätter sina strategier för kunskapsinhämtning från skrivbordet till den digitala världen.   Till undersökningen följer också en visuellt gestaltande del. Med kopplingar till de digitala artefakterna har ett fotoreportage kring elevobservationen skapats. Detta presenteras genom en Powerpointredovisning.

Hur kan vi som musiklärare utveckla vår förmåga att bedöma formativt och summativt när det gäller musikskapande och musikaliskt uttryck? Föreliggande studie undersöker hur musiklärare beskriver sina uppfattningar om, och hur elever uttrycker sin förståelse för, olika delar av musikämnets kunskapskrav. Ett fokus är också hur musiklärare kan förbättra bedömningen av kunskapskrav om musikskapande och musikaliskt uttryck, särskilt i samband med att den nya läroplanen, Lgr22, införs. Metoden för insamling av data är en elevenkät samt intervjuer med andra musiklärare. Resultaten analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten av studien visar att eleverna i årskurs 8 och 9 svarade att de tycker att det är lättast att förstå delen av kunskapskravet om att skapa musik, och svårast att förstå delen av kunskapskravet om att tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck. Musiklärarna uttrycker att de tycker att det bästa sättet att öka bedömningens kvalitet är att samarbeta och diskutera med andra musiklärare, samtala med eleverna om uppgiften, samt rikta fokus mot elevens skapandeprocess.

Dagens förskola är resultat av lång historisk utveckling med början från 1800-talet. Från början inrättades institutioner för barnpassning som en slags välgörenhet till att i dag vara en mer välorganiserad förskola med skollag, läroplan och kommunen som huvudman. I mitt arbete har jag studerat läroplaner och tagit fram skillnaderna mellan de två senaste läroplanerna. De största skillnaderna är förskolechefens ansvar som beskrivs väldigt tydligt och förskollärarns tydligare roll och ansvar i verksamheten. Skollagen (SFS:2010:800) omfattar regler och anvisningar för förskolan och staten reglerar läroplanen. Utifrån läroplansanalys gjorde jag intervjuer med förskollärare från olika förskolor med minst två års och längre tids erfarenhet. Jag ville få fram hur de intervjuade tolkade och uppfattade skillnaderna i den reviderade läroplanen utifrån deras roll som förskollärare och hur de skiljer på omsorg och lärande. Av resultatet kom det fram tydligt att den nya läroplanen förtydligar förskollärarens och arbetslagets ansvar. Förskolechefen har fått ett särskilt ansvar för förskolans kvalitet, delegering och har det yttersta pedagogiska ansvaret. Det har blivit tydligare uppdelningr av arbetsuppgifter. Alla de intervjuvade ansåg att pedagogisk omsorg och lärande är två begrepp som hör ihop i förskolan. Efter den reviderade läroplanens implementering anser de flesta förskollärare att förskolan är strukturerad och kan närma sig skolvärlden.

Under mina VFU-perioder uppdagades elevernas, oavsett etnisk bakgrund eller annat modersmål än svenska, ovana med språkliga termer och begrepp inom tekniska ämnen. Frågan som väcktes var hur jag ska kunna möta elevernas lärande och förståelse av de ord och begrepp som används inom ämnet Teknik. I vardagen kommer elever inte i kontakt med de tekniska termer som används i skolan. Hajer & Meestringa (2014) beskriver att fackspråket eller skolspråket, oberoende av vilken utbildning, med tillhörande termer kan till en början vara svårt. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i gymnasiet kan återberätta med hjälp av två olika 3-dimensionella modeller, artefakter, vilka krafterna är med deras angreppspunkter och avstånd/längder samt beskriva den mekaniska funktionen i modellerna. Dessutom vill jag undersöka om interaktion och gruppdynamik ger ett bättre resultat genom att arbeta och resonera tillsammans. Studien genomfördes med elever som läst mekanik i ämnet Teknik drygt ett halvår tidigare. Analys av ord och begrepp tas inte med i studien utan det är förståelsen för hur modellerna påverkas. Metoden jag använde är deltagande observation genom att två grupper med tre elever i varje fick berätta om funktionen i modellerna. De två grupperna deltog efter varandra så jag fick två undersökningsgrupper.  Studien filmades och all kommunikation transkriberades vilket jag sedan använde i min resultatbeskrivning och analys. Resultatet visar sig att modellerna sätter igång resonemangen mellan eleverna och det sker utbyte av kunskap och lärande. Då det sker en interaktion i gruppen blir lärandet bättre med en mer tydlig beskrivning av funktionen än om enbart en elev för resonemangen. Relevanta ord och begrepp används inte i stor omfattning. Modellerna används flitigt av eleverna. De visar med händerna samtidigt som de beskriver vad som påverkar konstruktionen med avseende på krafter med deras angreppspunkter och avstånd mellan kraft och vridningspunkt i beskrivningen av moment.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur musiklärare beskriver sin undervisning och bedömning i musikskapande i grundskolan. Enligt tidigare forskning varierar undervisning och bedömning i musik beroende på flertalet faktorer. Studien tar avstamp i ett sociokulturellt perspektiv där lärande ses som något som sker i alla sociala sammanhang. Studiens empiri är insamlad genom kvalitativa intervjuer med verksamma musiklärare i grundskolan runt om i Sverige. Resultatet i studien visar på likheter och skillnader i både undervisning och bedömning av musikskapande. I resultatet nämns den muntliga interaktionen mellan lärare och elev som den största framgångsfaktorn både i undervisning och bedömning av musikskapande. Trots det visar resultatet att skriftlig interaktion används i stor utsträckning, dels för att synliggöra elevernas förmågor men likaså för att läraren ska få ett skriftligt underlag till sin bedömning. Resultatet diskuteras och problematiseras i relation till tidigare forskning där ett formativt förhållningssätt vid bedömning är framträdande och beskrivs både av deltagarna i studien och tidigare forskning som fördelaktigt vid musikskapande.

Studiens syfte är att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva där, samt samspelet mellan lärande, individer och kulturen där. Med hjälp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva på platsen belyser studien hur de ser på Gastes kultur och de lärosituationer som uppstår på platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lärandesituationer som uppstår till vardags är för utveckling och lärande, både på kollektiv och individuell nivå. / This study aims to examine how the phenomenon Gaste is perceived by the actives there, and the interaction between learning, individuals and the culture there. Using what Vygotsky called socio-cultural perspective, we highlight how these categories interact and is created by another. Through qualitative interviews of the active on-site the study highlights how they see the culture of Gaste and the learning situations on the spot. The study reveals how important the informal learning situations that arise in everyday life is for learning and development, both on a collective and individual level.

Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.

I rapporten undersöks om det på kort sikt blir någon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende på om de arbetar utifrån ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlärningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i årskurs 5 där den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfälle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jämfördes genom att låta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. Efteråt genomfördes också intervjuer för att få fram elevernas syn på arbetssätten. Det fanns ingen större skillnad mellan de båda klassernas resultat. Av intervjuerna framkom dock att den sociokulturella arbetsmetoden ansågs mer engagerande och lustfylld än den behavioristiska. Vi tror att en enstaka lektion är för lite för att kunna hitta signifikanta skillnader mellan olika inlärningsmetoder. Det skulle vara intressant att göra samma undersökning under en längre tidsperiod i framtiden för att få fram ett resultat med högre grad av reliabilitet och validitet. Den här studien är intressant för den belyser skillnader i hur man som lärare kan arbeta i klassrummet och att kunskapstillägnande kan ske på olika sätt. / This study examine during a short period of time, if there is a difference in students knowledge development depending on whether the teaching method is based on a behavioral or sociocultural learning theory.  In addition, positive and negative aspects of each method are highlighted. The study was conducted in parallel classes in grades 5, where one class worked sociocultural and the other behavioral during the length of one lesson. Students' knowledge was visualized and compared by having them do a pre- and post-lesson diagnosis. Afterwards, interviews were also conducted to obtain students' views on working methods. There was no significant difference between the two classes' results. The interviews revealed that the sociocultural working method was more engaging and enjoyable than the behavioral. We believe that a single lesson is too little to be able to find significant differences between different learning theories, it would be interesting to do the same study for a long time in the future to get a result with more reliability and validity. This study is interesting for highlighting differences in how teachers can work in the classroom and that knowledge development can be achieved in different ways.

Olika miljöer inbjuder till vissa sätt att föra sig, vissa sätt att välja sina ord och sina samtalsämnen. Det grundläggande syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse för hur en plats påverkar det som är och bildas där: människor, möten och kunskap. Undersökningen är en etnografisk studie som handlar om vad det är som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att få en större insikt i förutsättningar för lärande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar på allt detta. Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material består av intervjuer, fältobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. Utgångspunkten i arbetet är att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten. Den gestaltande delen av uppsatsen är en undersökning av vad det är som är ett möte och vad dess förutsättningar är. Detta har jag gjort genom att filma elever då de möter mig och jag försöker möta dem. Jag har också undersökt rörelsen i bildsalen med skisser och film. Detta ligger till grund för ett tredimensionellt nät av rörelse som ställdes ut på konstfacks vårutställning 2010. Intentionen med installationen var att betraktaren skulle få möjlighet att känna de rörelser och osynliga gränser som finns i rummet bildsalen, samt själva få möta och reflektera över mötets villkor. Studien behandlar frågeställningarna: Vilka aktiviteter, samspel och handlingar är möjliga i bildsalen? samt: Hur upplever och använder det lärande subjektet rummet? Elevernas egna reflektioner samt mina observationer ger en inblick i vilka diskurser som råder i ett klassrum för bildundervisning, vad för handlingar som upplevs som möjliga och inte möjliga, samt vilka former av möten som äger rum där.