• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 96
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 100
  • 54
  • 25
  • 24
  • 20
  • 18
  • 15
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Våga göra sin röst hörd : Att som lågstadielärare bädda för ett dialogiskt klassrum

Johansson, Emelie January 2016 (has links)
This study has through observations and interviews studied how teachers work with classroom discourse in the lower ages. The focus has been on discussing teacher’s stance towards a dialogical classroom, as well as discovering how, and under which circumstances, the students communicate verbally. By contacting four different teachers and spending a day with each of them the study has found that most agree that a good verbal skill is beneficial for students. It helps them gain confidence as well as develop their understanding. However, the teachers do not reflect much about their own use of language. Through observations it was noticed that the way interactions are organized, as well as how the language is used, has impact on the student’s responses.
2

Historia utanför klassrummet : Historielärares tankar om villkor för historieundervisning i årskurserna f-3

Chapo, Carolina January 2015 (has links)
I den här studien undersöks vad lärare som undervisar i ämnet historia anser om historieundervisning som sker utanför klassrummet genom en empirisk studie där syftet är att få insikt i hur lärare i årskurserna f-3 ser på undervisning utanför klassrummet och vilken betydelse lärarna ser att den typen av undervisning kan ha för elevers lärande. Tidigare forskning visar på vikten av att eleverna ges möjlighet till dialog och uppmuntran till ett kritiskt förhållningssätt till det som presenteras på exemplevis ett museum. Därför är det relevant att ta reda på hur lärare anger att de kommunicerar med sina elever och om de ser att kommunikationen ser annorlunda ut då undervisningen sker utanför klassrummet. Under arbetets gång intervjuades tre lärare och deras utsagor analyserades samt diskuterades i relation till relevant litteratur inom området. Det huvudsakliga resultatet visade att samtliga lärares uppfattning är i huvudsak att historieundervisning som sker utanför klassrummet är kopplad till upplevelser och att det finns en didaktisk poäng med denna typ av lärande. Två av lärarna menar att då fler sinnen är involerade, befäster sig kunskapen lättare. Vad gäller kommunikationen menar två av tre lärare att då historiundervisningen sker utanför klassrummet blir eleverna mer engagerade, vilket de menar har koppling till att det ofta innebär en upplevelse att se ett historiskt föremål eller besöka en historisk plats. Lärarna uppger att elevernas engagemang i sin tur innebär fler tankar och funderingar, vilket resulterar i rikligare dialog mellan lärare och elever. / <p>SO</p>
3

”Alla säger fitta men inte i klassrummet” : Lärares och elevers syn på tabubelagt språk i klassrummet

Fallhagen, Camilla, Hellman Svanberg, Isabel January 2015 (has links)
Vi har i vårt arbete undersökt elevers och lärares attityder och förväntningar gällande användandet av tabubelagt språk i klassrummet. Undersökningen genomfördes på en kommunal gymnasieskola på en liten ort i Mellansverige där två lärare intervjuades och elever från två olika program svarade på enkäter och observerades i klassrummet. Eleverna verkar uppleva att det finns förväntningar på deras språk och agerande i klassrummet, främst från lärare och vårdnadshavare. Eleverna verkar ha tydligare och mer uttalade förväntningar på att läraren ska vårda sitt språk i högre utsträckning än andra elever i klassrumssituationen. Det finns inga absoluta tabun men det finns ändå tydliga skillnader mellan vad som oftast anses vara acceptabelt i klassrummet och vad som inte är det. Undersökningen visar att både elever och lärare anpassar sitt språk till mottagare och situation, ibland medvetet och ibland omedvetet. En ständig dialog bör hållas om hur språket används i olika situationer vilken troligen både är utvecklande och nödvändig för elevernas framtida liv som samhällsmedborgare.
4

Närområdesstudier i samband med lokalhistorisk undervisning : En systematisk litteraturstudie kring närområdesstudiers betydelse för lokalhistorisk undervisning i skolan.

Larsson, Nadja January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka vad tidigare historiedidaktisk forskning anser om hur närområdet kan användas som en resurs i historieundervisningen, med särskilt fokus på lokalhistoria. För- och nackdelar med att använda närområdet som komplement till traditionell klassrumsundervisning samt hur närområdesstudier kan påverka elevers lärande har också belysts i studien. Den metod som använts vid denna studie är en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har sökts i databaser för att sedan ligga till grund för denna studies resultat. Resultatet från litteraturstudien belyser att närområdesstudier förekommer i grundskola såväl som på gymnasium. När närområdet ligger till grund för undervisning är det elevernas egen närhet som undersöks och detta skapar konkretion i undervisningen. Ett antal fördelar framkommer i den granskade litteraturen, däribland tillgången till autentiskt material, samarbete med institutioner och studiebesök, elevers förkunskaper, men även att flera delar ur kursplaner för historia kan belysas ur ett lokalhistoriskt perspektiv. De nackdelar som främst framkommer är ekonomiska problem och att lärare finner det tidskrävande att plocka fram lokalhistoriskt material och att planera för undervisning utanför klassrummet. Tydligt är ändå att lokalhistoria och närområdesstudier genom sin konkretion och koppling till elevers egen verklighet skapar intresse och engagemang.
5

Främjande för andraspråksinlärning : Hur lärare anser att de bedriver undervisningen i klassrummet / Furtherance of second language acquisition : How teachers believe that they pursue education in the classroom

Kindgren, Charmaine January 2016 (has links)
I denna undersökning beskrivs hur lärare anser att de bedriver undervisning för att främja andraspråksinlärning i klassrummet. På grund av den invandring som idag sker är andraspråksinlärning ett aktuellt ämne i skolan. Hur ska man göra, vad ska man tänka på är tankar som rör sig i huvudet för många verksamma lärare.Syftet med studien är att undersöka hur lärare anser att de bedriver undervisningen för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever i klassrummet.- Vilka arbetssätt används i klassrummet?- Hur utformas undervisningen?- Vilken betydelse har modersmålet för andraspråksinlärning?Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden och för att undersökningen ska nå de svar som önskas använde jag intervju som verktyg. Informanterna i undersökningen är verksamma lärare som idag arbetar med årskurs 1-3 där en lärare även har tidigare erfarenhet av årskurs 4-6.Resultatet i undersökningen visar att andraspråksinlärning är ett aktuellt ämne med många utmaningar i skolan. Det är en utmaning för lärarna där tid, material, resurser och framförallt kunskapen har brister. Lärarna i undersökningen har idag tillgång till en modersmålslärare i arabiska på skolan och detta upplevs som ett stort steg i utvecklingen för att lyckas med språkinlärningen. Att ha tillgång till en modersmålslärare ökar även kontakten med föräldrarna som vidare ger eleverna motivation till inlärning. Lärarna i studie lyfter att material till andraspråkseleverna ska anpassas efter nivå och förutsättningar men att eleverna hela tiden ska utmanas. Rasterna och den spontana interaktionen mellan eleverna visar sig vara mycket språkutvecklande, det är även där man ser tydliga resultat av utvecklingen. Trots okunskapen och de övriga brister som finns upplever lärarna att det är givande att få lära ut och möta andraspråkselever.
6

Formativ bedömning i matematikundervisning : fallstudie i en studieförberedande gymnasieklass

Marainen, Helen January 2015 (has links)
I föreliggande arbete studeras hur formativ bedömning har införts i matematik-undervisningen i en studieförberedande gymnasieklass. Vid formativ bedömning kartlägger man vad eleverna redan kan för att sedan använda denna information för att förbättra undervisningen och lärandet. Frågeställningarna har varit hur läraren anpassar undervisningen för elevers olika behov, hur matematikundervisningen upplevs ur ett elevperspektiv samt vilken uppfattning läraren har om elevernas måluppfyllelse. Webbaserade genomgångar som hemläxa och webbverktyg används vid undervisningen. Studien är en fallstudie som består av deltagande observationer, intervjuer och en enkät. Resultatet visar att eleverna vid lärande använder metakognitiva strategier samt är väl medvetna om mål och kriterier. Eleverna är i stort sett nöjda med återkopplingen. När det gäller elevernas måluppfyllelse går det inte att dra generella slutsatser, men undervisningen blir enligt läraren mer likvärdig då alla elever kan se de webbaserade genomgångarna och inte är beroende av föräldrarnas stöd.
7

Jag brukar spara mitt prat till på rasten : En kvalitativ studie om barns uppfattning om talutrymme i klassrummet

Nobrant, Jenny, Carlholt, Petra January 2008 (has links)
I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet. Resultatet visar att barnen upplever att de främst ges talutrymme då läraren fördelar ordet. Barnen tar talutrymme när det är något de upplever att de kan eller när det är något de tycker är roligt och i samverkan med kamraterna. De upplever att miljön i klassrummet är ”stökig” och finner egna strategier för att lösa detta. Barnen lägger större vikt vid skillnader i ålder än i genus. Deras upplevelser av hur mycket läraren pratar är att det är lagom.
8

Texten och filmen i klassrummet : Att arbeta med skönlitteratur och film i skolan

Söder, Mattias January 2012 (has links)
No description available.
9

”Jag brukar spara mitt prat till på rasten” : En kvalitativ studie om barns uppfattning om talutrymme i klassrummet

Nobrant, Jenny, Carlholt, Petra January 2008 (has links)
I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet. Resultatet visar att barnen upplever att de främst ges talutrymme då läraren fördelar ordet. Barnen tar talutrymme när det är något de upplever att de kan eller när det är något de tycker är roligt och i samverkan med kamraterna. De upplever att miljön i klassrummet är ”stökig” och finner egna strategier för att lösa detta. Barnen lägger större vikt vid skillnader i ålder än i genus. Deras upplevelser av hur mycket läraren pratar är att det är lagom.
10

Jag brukar spara mitt prat till på rasten : En kvalitativ studie om barns uppfattning om talutrymme i klassrummet

Nobrant, Jenny, Carlholt, Petra January 2008 (has links)
<p>I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet. Resultatet visar att barnen upplever att de främst ges talutrymme då läraren fördelar ordet. Barnen tar talutrymme när det är något de upplever att de kan eller när det är något de tycker är roligt och i samverkan med kamraterna. De upplever att miljön i klassrummet är ”stökig” och finner egna strategier för att lösa detta. Barnen lägger större vikt vid skillnader i ålder än i genus. Deras upplevelser av hur mycket läraren pratar är att det är lagom.</p>

Page generated in 0.0727 seconds