I dagens läroplan Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) finns inget som tydligt pekar på att eleverna i årskurs 4-6 ska arbeta med lokalhistoria eller närområdesstudier som ämnet även kan benämnas. Däremot kan undervisning kring det lokala bidra så att elevernas historiemedvetande och identitet stärks. Studiens syfte är att belysa fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria samt hur de har använt lokalhistoria i deras undervisning. Studien är gjord med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien bygger även på teoretiska utgångspunkter samt tidigare litteratur och forskning kring området. Datainsamlingen från de kvalitativa halvstrukturerade intervjuerna har sammanställts i ett resultat. Efter att resultatet har presenteras görs en analys av resultatet. Därefter diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. Den här studien presenterar fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria och hur de har använt lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Historia</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad tidigare historiedidaktisk forskning anser om hur närområdet kan användas som en resurs i historieundervisningen, med särskilt fokus på lokalhistoria. För- och nackdelar med att använda närområdet som komplement till traditionell klassrumsundervisning samt hur närområdesstudier kan påverka elevers lärande har också belysts i studien. Den metod som använts vid denna studie är en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har sökts i databaser för att sedan ligga till grund för denna studies resultat. Resultatet från litteraturstudien belyser att närområdesstudier förekommer i grundskola såväl som på gymnasium. När närområdet ligger till grund för undervisning är det elevernas egen närhet som undersöks och detta skapar konkretion i undervisningen. Ett antal fördelar framkommer i den granskade litteraturen, däribland tillgången till autentiskt material, samarbete med institutioner och studiebesök, elevers förkunskaper, men även att flera delar ur kursplaner för historia kan belysas ur ett lokalhistoriskt perspektiv. De nackdelar som främst framkommer är ekonomiska problem och att lärare finner det tidskrävande att plocka fram lokalhistoriskt material och att planera för undervisning utanför klassrummet. Tydligt är ändå att lokalhistoria och närområdesstudier genom sin konkretion och koppling till elevers egen verklighet skapar intresse och engagemang.

Syftet med den här studien är att ta del av hur historielärare i årskurserna 1 till 6arbetar med lokalhistoria, samt om de upplever att elevernas motivation skiljer sigåt när undervisningen handlar om dess hembygd. Metoden jag använde för attsamla min empiri var kvalitativa intervjuer som jag genomförde med sex styckenlärare. Intervjuerna var halvstrukturerade och metodansatsen var fenomenografidär jag inriktade mig på att se likheter och skillnader i det erhållna resultatet. Detresultat jag fick var att samtliga sex lärare ansåg att lokalhistoria var en viktig delav historieundervisningen. De hade samtidigt förståelse för att det i dagensläroplan ges mindre plats för lokalhistoria, men de menade att undervisning omhembygden ändå förekommer. Lokalhistoria tycktes ge en ökad motivation hoseleverna. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare på svenska skolor undervisar lokalhistoria i historieundervisningen för årskurs ett till tre. Inom ramen för detta syfte undersöktes om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen, vilka årskurser undervisningen sker i, hur ofta detta undervisas och vilka för- och nackdelar lärare kan se med denna undervisning. En nätbaserad enkät skickades ut till 525 rektorer som fick i uppdrag att skicka enkäten vidare till sina anställda. Det ledde till att 262 svar samlades in genom enkäten. Resultatet visar att majoriteten av alla lärare i årskurs ett till tre undervisar lokalhistoria och att det blir vanligare ju äldre eleverna blir. I undersökningen utgick jag från att det finns tre olika former av närområdesstudier inom lokalhistoria. Dessa är tillfällen där eleverna får ta del av lokalhistoriska fakta genom dokument och berättelser, besök vid historiska miljöer och till sist tillfällen där eleverna får prova äldre sysslor och redskap. Den första formen var den mest vanliga och den sista formen var relativt sällsynt gentemot de andra formerna. Lärarna lyfter fram många fördelar med den lokalhistoriska undervisningen. De främsta fördelarna var att det utgår från det som ligger nära eleverna och på så sätt konkretiseras stoffet. De nackdelar som lyfts fram är att många lärare anser att det är svårt att hitta lokalhistoriskt material, att det kostar för mycket och att det är tidskrävande.

I de samhällsorienterade ämnena i skolan arbetar elever med människors levnadsvillkor, alla människors lika värde och vikten av mångkulturalitet. Oavsett var i Sverige ska alla lärare arbeta mot samma mål i läroplanen. Det är inget nytt i dessa mångkulturella tider att skolorna ser olika ut beroende på vart du befinner dig i Sverige exempelvis i en mindre stad jämförelsevis mot en mindre by. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK) samt från pragmatiken. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som påverkar vad lärarna undervisar i de samhällsorienterade ämnena och om eleverna själva får möjlighet att påverka undervisningen. Denna studies underlag kommer från intervjuer med fyra olika lärare. Dessa intervjuer utfördes på deras arbetsplatser eller via mejl. Resultatet visade att majoriteten såg möjligheter med inkludering i de samhällsorienterade ämnena. De möjligheter som lärarna såg som möjligheter var om klasserna är flerspråkiga på grund av att det blir automatiskt ett mer inkluderande klimat.

Dagens läroplan, LGR11, lyfter inga tydliga centrala mål med att eleverna skall arbeta med lokalhistoria. Däremot kan lokalhistorisk undervisning bidra till att eleven både utvecklar ett historiemedvetande och utvecklar en historisk empati samtidigt som eleven tar del av det historiekulturella och historiebruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SO-lärarna i åk 4–6 i Vilhelmina kommun nyttjar det lokala museet i sin historieundervisning samt hur de relaterar till lokalhistoria. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med en före detta museiintendent och enkäter till tio lärare sammanställs ett resultat som sedan analyseras. Sedan diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. I den här uppsatsen presenteras tio lärares användning av lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13</p>

Om eleverna ska få rätt bild av geografiämnets delar i närområdet, behöver de få genomföra fältstudier. De kan inte få all geografisk kunskap ur det den fakta som förmedlas i klassrummet, eftersom ämnet är komplext. Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare kompletterar den klassrumsbaserade undervisningen med utomhuspedagogiska fältstudier och vad dessa bidrar med. Samt om det finns begränsningar kring att genomföra dessa. En kvalitativ metod tillämpades, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem respondenter. Resultatet som framkommer i studien visar att lärare använder fältstudier som komplement och att de tycker de är viktiga, både för kunskapsinhämtning och elevernas minnesbilder. Detta då eleverna får förståelse för de mönster och samband som finns i utomhusmiljön. Det framkommer även att det finns en del begränsningar i form av ekonomi och elevgruppssammansättningar. Slutsatsen av detta tillsammans med relevant forskning, visar att det är gynnsamt att använda både klassrumsbaserat lärande och fältstudier i geografiundervisningen som genomförs i F-3. Dock skulle de intervjuade lärarna önskat att de kunde genomföra dessa oftare. / <p>2024-01-12</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i årskurserna 4‑5 använder sig av närområdet i sin geografiundervisning, med fokus på varför geografilärare använder sig av detta samt hur de via närområdet ger eleverna en känsla av plats och identitet. Metoden som valdes var att göra intervjuer med lärare via semistrukturerade frågor och sedan analysera lärarnas svar gentemot litteraturförfattarnas syn angående närområdesstudier i geografiundervisningen. Resultatet för studien är att lärarna som jag intervjuade använder sig mestadels av närområdet i undervisningen för att förändring över tid av natur- och kulturlandskapen. Men att de kunde göra det på olika arbetsmetoder som ämnesöverskridande uppgifter till hemläxor eller genom studiebesök. Lärarna var också positiva till att göra fältstudier i området när de hade lärt känna sina elever då det finns många faktorer som ställs på spel, som elevernas egna ansvar och resurser.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilken betydelse närområdesstudier ochutomhuspedagogisk undervisning knuten till lokalsamhället har för lärare i samhällskunskap,att skapa variation i undervisningen och om samt hur lärare använder närområdet i sinundervisning i årskurs 4–6. Det finns tidigare forskning kring främst natur- och äventyrsinriktadutomhuspedagogik som fokuserar på yngre elever, men mindre kring närområdesstudier,studiebesök och besök från samhället, för ämnet samhällskunskap.De teoretiska utgångspunkterna var Vygotskijs sociokulturella perspektiv och pragmatismenenligt Dewey, som användes för att analysera empirin. Undersökningen genomfördes med hjälpav kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter från fem skolor deltogi undersökningen. I analysen av resultatet framkommer att lärarna ger många exempel påmöjligheter till undervisning utomhus och i närområdet men att det finns hinder att övervinnainnan man kommer ut ur klassrummet.En slutsats som kan dras utifrån undersökningens engagerade lärare och tidigare forskning äratt vi kan drista oss till att konstatera, att utomhuspedagogiken och närområdesstudierna görstor nytta för de flesta elever. Det som återstår att göra är, att ”kavla upp ärmarna”, utmanahindren och ta med eleverna på deras livsresa både i klassrum och utomhus, för att ge demminnen och kunskaper för livet. / The purpose of this master thesis has been to examine which meaning neighborhood studiesand outdoor education attached to local society has to teachers in the subject of civics, to createvariation in teaching and if and how teachers use the local area in their teaching in classes 4–6.There is earlier research mainly around nature and adventure oriented outdoor educationfocusing on younger pupils, but with less focus on neighborhood studies, study visits and visitsfrom society, in the subject of civics.The theoretical starting points was Vygotskijs sociocultural perspective and pragmatismaccording to Dewey, that was used to analyze the empirics. The survey was conducted by usingqualitative method and semi-structured interviews. Six respondents from five schoolsparticipated in the survey. In the analysis of the result, it emerges that the teachers give manyexamples of outdoor and neighborhood teaching, but there are obstacles to overcome beforegetting out of the classroom.A conclusion, that can be drawn based on dedicated teachers of this survey and former researchis, that we dare to note, that outdoor teaching and neighborhood studies do great good to mostpupils. What remains to be done, is to “roll up the sleeves”, challenge the hindrances and bringthe pupils on their journey of a lifetime in both classrooms and outdoors, to give them memoriesand knowledge for life.