<p>Motivationsarbete är viktigt i skolans värld, särskilt i Idrott och hälsa, då många elever aldrig</p><p>är fysiskt aktiva på fritiden, enligt litteraturen. Elevers inställning till fysisk aktivitet är en</p><p>viktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hälsa. Syftet med examensarbetet var</p><p>att få djupare kunskap om lärares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivt</p><p>deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Syftet har även varit att belysa lärarnas erfarenheter av att</p><p>stärka elever med dålig självtillit samt hur de förhåller sig till elevernas olika intressen och</p><p>behov.</p><p>Metoden som använts var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, på</p><p>grundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visade</p><p>att samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motivera</p><p>elever eller öka deras självförtroende i undervisningen. Tvång i undervisningen är inte någon</p><p>lösning, utan istället låta eleverna göra någonting annat. För de elever som behöver stärka</p><p>självkänslan är det av vikt att låta dem hamna i situationer som de känner att de klarar av.</p><p>Olika stationer i undervisningen kan underlätta för att bemöta elevernas olika intressen i</p><p>undervisningen. En ökning av motivationen skulle även kunna uppnås om eleverna själva får</p><p>erfarenhet av de positiva effekter fysisk aktivitet för med sig. Entusiasm, tålamod och</p><p>förstärkning av olika slag är viktigt för att stärka och motivera elever. Resurser i form av mer</p><p>undervisningstid, extra lärare samt mindre elevgrupper skulle behövas i ämnet.</p>

<p>The aim of this investigation was to study first to third grade teachers’ experiences of working with pupils integrated into a regular school class from special school. The research questions guiding the study focused on the teachers’ experiences of possibilities and difficulties in this work.</p><p> </p><p>Through phone contact with different principals I got in contact with four teachers working in first to third grade classes in compulsory schools in Karlstad municipality. Qualitative interviews were conducted in which I used a semi-structured interview guide focusing on the individual teacher’s unique experiences.</p><p> </p><p>The result from the study shows that the teachers had overall positive experiences from working with integrated students from special school. Their different experiences dealt with during the interviews dealt with different aspects of the work that they all lifted up as important in their experiences; Work with “värdegrundsfrågor”, Cooperation with the integrates pupils’ parents, The pupils’ diagnosis and Confidence and help from colleagues.  Their experiences of possibilities were for example the fact that the students behaviour came to change to the better, when they spent time with the integrated student. The teachers also talked about difficulties with the integrated student taking time away from the other students and also with the integrated student being treated badly by the other students. But in the end the teachers pointed out that the possibilities were much stronger than the difficulties.  </p><p> </p><p>Keyword: Pupils from special school, integration, teachers’ experiences, possibilities and difficulties.</p>

The aim of this investigation was to study first to third grade teachers’ experiences of working with pupils integrated into a regular school class from special school. The research questions guiding the study focused on the teachers’ experiences of possibilities and difficulties in this work.   Through phone contact with different principals I got in contact with four teachers working in first to third grade classes in compulsory schools in Karlstad municipality. Qualitative interviews were conducted in which I used a semi-structured interview guide focusing on the individual teacher’s unique experiences.   The result from the study shows that the teachers had overall positive experiences from working with integrated students from special school. Their different experiences dealt with during the interviews dealt with different aspects of the work that they all lifted up as important in their experiences; Work with “värdegrundsfrågor”, Cooperation with the integrates pupils’ parents, The pupils’ diagnosis and Confidence and help from colleagues.  Their experiences of possibilities were for example the fact that the students behaviour came to change to the better, when they spent time with the integrated student. The teachers also talked about difficulties with the integrated student taking time away from the other students and also with the integrated student being treated badly by the other students. But in the end the teachers pointed out that the possibilities were much stronger than the difficulties.     Keyword: Pupils from special school, integration, teachers’ experiences, possibilities and difficulties.

Motivationsarbete är viktigt i skolans värld, särskilt i Idrott och hälsa, då många elever aldrig är fysiskt aktiva på fritiden, enligt litteraturen. Elevers inställning till fysisk aktivitet är en viktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hälsa. Syftet med examensarbetet var att få djupare kunskap om lärares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Syftet har även varit att belysa lärarnas erfarenheter av att stärka elever med dålig självtillit samt hur de förhåller sig till elevernas olika intressen och behov. Metoden som använts var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, på grundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visade att samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motivera elever eller öka deras självförtroende i undervisningen. Tvång i undervisningen är inte någon lösning, utan istället låta eleverna göra någonting annat. För de elever som behöver stärka självkänslan är det av vikt att låta dem hamna i situationer som de känner att de klarar av. Olika stationer i undervisningen kan underlätta för att bemöta elevernas olika intressen i undervisningen. En ökning av motivationen skulle även kunna uppnås om eleverna själva får erfarenhet av de positiva effekter fysisk aktivitet för med sig. Entusiasm, tålamod och förstärkning av olika slag är viktigt för att stärka och motivera elever. Resurser i form av mer undervisningstid, extra lärare samt mindre elevgrupper skulle behövas i ämnet.

<p>Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förståelse och bättre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och räknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lär sig bättre genom samspel och kommunikation. Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv.</p><p>Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad måluppfyllelse och på vilket sätt laborativt arbete påverkar elever som är i matematiksvårigheter. Undersökningen av lärares erfarenheter gjorde jag genom en enkätstudie, intervjuer och observationer. Måluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.</p><p>Resultatet visar att lärares erfarenhet av att arbeta laborativt är att det ger en ökad förståelse och konkretisering av matematiska begrepp. Eleverna blir kreativa och ges möjlighet att samarbeta och kommunicera på lektionerna, trots hinder som stora undervisningsgrupper och att arbetssättet är tids- och energikrävande. Lärarna anser att det är lättare att se vad eleverna kan när de arbetar i matematikverkstaden jämfört med när de arbetar i en lärobok. Mina observationer visar att elever som är i matematiksvårigheter är mindre engagerade än övriga elever men att de prövar sig fram för att lösa matematikuppgifterna och är duktiga på att samarbeta när de arbetar laborativt. Statistiken över nationella proven visar att en av de undersökta skolornas resultat förbättrades mer än riket i helhet sedan de införde matematikverkstad.</p>

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förståelse och bättre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och räknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lär sig bättre genom samspel och kommunikation. Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad måluppfyllelse och på vilket sätt laborativt arbete påverkar elever som är i matematiksvårigheter. Undersökningen av lärares erfarenheter gjorde jag genom en enkätstudie, intervjuer och observationer. Måluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov. Resultatet visar att lärares erfarenhet av att arbeta laborativt är att det ger en ökad förståelse och konkretisering av matematiska begrepp. Eleverna blir kreativa och ges möjlighet att samarbeta och kommunicera på lektionerna, trots hinder som stora undervisningsgrupper och att arbetssättet är tids- och energikrävande. Lärarna anser att det är lättare att se vad eleverna kan när de arbetar i matematikverkstaden jämfört med när de arbetar i en lärobok. Mina observationer visar att elever som är i matematiksvårigheter är mindre engagerade än övriga elever men att de prövar sig fram för att lösa matematikuppgifterna och är duktiga på att samarbeta när de arbetar laborativt. Statistiken över nationella proven visar att en av de undersökta skolornas resultat förbättrades mer än riket i helhet sedan de införde matematikverkstad.

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare. Med utgångspunkt i detta förs en diskussion kring skolans möjligheter och utmaningar på IKT-området.

Lärares högläsning är betydelsefull i den grundläggande läsundervisningen och används mycket i de tidiga skolåren. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om högläsning samt hur lärare arbetar med högläsning i sina klassrum. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i lågstadiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärares högläsning är ett frekvent inslag i skolvardagen och högläsning kan ske i någon form i samtliga skolämnen. Lärarna i denna studie har olika syften med sin högläsning, de två främsta är lärandesyfte och avslappningssyfte. Vidare framkom det genom analysen att läraren och hens modellering har en betydande roll i högläsningen, lärarna menade att de har möjlighet att påverka elevernas läsförståelse, ordförråd och deras motivation att vilja delta i högläsningen. Resultatet visade även att fördelarna med lärares högläsning är många och studiens deltagare beskrev inga nackdelar.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares erfarenheter av att arbeta med abakus i undervisningen och ställa det mot tidigare forskning. I denna studie undersöktes sex lärares erfarenheter utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Forskningens resultat och denna studies resultat från lärare är överens om att abakus ger positiva effekter på elevers inlärning. Båda visar att abakusen utvecklar elevers aritmetiska färdigheter, som att deras beräkningar blir säkrare och snabbare samt att abakusen konkretiserar det abstrakta i matematiken. Lärarna lyfter andra viktiga aspekter som forskningen inte tar upp, så som lustfyllt lärande och vikten av lärarnas roll när abakusen appliceras i klassrummet. Lärarna önskar att de använde abakus mer i sin undervisning än vad de gör idag.

Syftet med studien är att undersöka verksamma lågstadielärares upplevelser och erfarenheter av utomhuspedagogik i naturvetenskap och dess betydelse för elevers lärande i årskurs 1-3. Studien syftar även till att undersöka vilka strategier som används av verksamma lågstadielärare vid användning av utomhuspedagogik i naturvetenskap för årskurs 1-3. Studien utgår därmed från följande frågeställningar: I vilken kontext använder lågstadielärare utomhuspedagogik i naturvetenskap?; Hur beskrivs syftet med att genomföra utomhuspedagogik i naturvetenskap av lågstadielärare?; Vilka möjligheter och hinder upplever lågstadielärare med användningen av utomhuspedagogik i naturvetenskap för elevers lärande?; Vilka strategier används av lågstadielärare vid utomhuspedagogik i naturvetenskap? Studien utgår från en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatismen. Insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer där sju verksamma lågstadielärare som arbetar på olika skolor i mellanstor stad i södra Sverige har intervjuats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och vidaregenomfördes en tematisk innehållsanalys utifrån lärarnas utsagor. Vid kodning identifierades framträdande teman i lärarnas beskrivningar som vidare presenteras i studiens resultat. Studiens resultat visar på både likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar och erfarenheter gällande utomhuspedagogik i naturvetenskap. Lärare upplever många möjligheter med arbetssättet och förklarar bland annat hur utomhusundervisning möjliggör konkreta upplevelser och att elever får lära genom flera sinnen. Även hinder för elevers lärande beskrivs av lärarna, dock betonar majoriteten av lärarna att de inte upplever några större hinder med utomhusundervisning i naturvetenskap. Slutligen ges flera beskrivningar av lärarna gällande betydande anpassningar som kan behöva tas i beaktning när utomhusundervisning ska genomföras. Dels beskrivs förberedelser, såsom att förbereda elevgruppen, som viktigt av flertalet lärare. Även att göra vissa praktiska anpassningar för att möta elevers behov förklaras som betydande.