Abstrakt Titel- Teknikdidaktikens vad och hur. En kvalitativ studie om hur förskolepedagoger synliggör teknik i förskolan. Title­ Technology educations what and how. A qualitive study about how preschool teachers visible technology in preschool.   Enligt tidigare studie har pedagoger svarat att teknikundervisning är svårt och komplicerat att göra. Ibland förväxlas teknik med andra ämnen på grund av att teknikintresset är litet bland pedagoger samtidigt står det i styrdokumentet Läroplanen för förskolan att barnen ska få möjlighet att urskilja teknik i vardagen och skapa med olika redskap och material.   Syftet med denna studie är att studera om hur förskolepedagoger synliggör teknik i förskolan. Studien genomfördes på två förskolor i samma kommun i Sverige. Empirin bygger på observationer som sträcker sig från planerade aktiviteter till barnens fria lek till rutinsituationer i förskolans vardag. Observationerna genomfördes på tre avdelningar: två med äldre barn och en med yngre barn. Resultatet analyserades med utgångpunkt från utvecklingspedagogikens lärandets objekt och lärandets akt. Resultatet visar att förskolepedagoger i förskolan synliggör användandet av artefakter, lösningars variationer, skapande i konstruktionslek och tekniska system genom att förklara ställa frågor och visa. Förskolepedagogernas teknikundervisning ägde rum i olika situationer under dagen såsom i planerade aktiviteter, fri lek och rutinsituationer.

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare. Med utgångspunkt i detta förs en diskussion kring skolans möjligheter och utmaningar på IKT-området.

<p>Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.</p>

<p>Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.</p>

Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.

Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.

Denna studie baseras på sex förskollärares beskrivningar av sin teknikundervisning tillsammans med de yngsta barnen i förskolan. För att uppfylla studiens syfte som är att, med hjälp av förskollärares beskrivningar, bidra med kunskap om vilka innehåll och undervisningsstrategier förskollärarna använder i sin teknikundervisning med de yngsta barnen, användes följande två frågeställningar. Vilka teknikinnehåll beskriver förskollärarna att de undervisar inom med de yngsta barnen i förskolan? Vilka olika undervisningsstrategier framkommer i förskollärarnas beskrivningar av hur teknikundervisningen genomförs? Studien har en kvalitativ ansats, och det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri har bearbetats och tolkats med stöd av den utvecklingspedagogiska teorin och de grundläggande begreppen lärandets objekt, vad frågan, och lärandets akt, hur-frågan. Resultatet har analyserats deduktivt med hjälp av kategorier som är empiriskt grundade i tidigare forskning. Sundqvists (2016) innehållskategorier för teknikundervisning, samt utvecklingspedagogikens tre undervisningsstrategier så som de beskrivs av Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) används. Resultatet visar att förskollärarna beskriver en bred och innehållsrik teknikundervisning med de yngsta barnen på förskolan. Det framkommer tre teman som beskriver, lärandets objekt i teknikundervisningen. Dessa är artefakter och system i barns närmiljö, skapandeprocessen samt att lära sig vad teknik är. Vidare visar resultatet att förskollärarna beskriver hur de använder sig av samtliga tre undervisningsstrategier i undervisningen med de yngsta barnen. Samtliga förskollärare beskriver hur de utgår från barnens perspektiv och erfarenheter i både planerad och spontan undervisning, vilken är den första av de tre undervisningsstrategierna. Den andra undervisningsstrategin behandlar urskiljning, variation och samtidighet, och det framkommer att förskollärarna i hög grad beskriver hur de använder sig av variation som en strategi i undervisningen. Slutligen framträder metakognitiva dialoger som den tredje undervisningsstrategin. Sammanfattningsvis visar studien att förskollärarna beskriver en bred teknikundervisning, både vad gäller innehåll och undervisningsstrategier, med de yngsta barnen.

Undervisning är ett nygammalt begrepp inom förskolan, begreppet har funnits sedan förskolan startade i Sverige på 1800-talet. Efter revideringen av läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har begreppet fått en starkare framtoning, vilket medfört att förskollärare fått större krav på sig (Skolverket, 2018). Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om att bedriva undervisning. För att få svar på syftet har två forskningsfrågor formulerats. Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt med undervisning? Vilka utmaningar beskriver förskollärare att de ställs inför i sitt uppdrag som undervisande lärare? Datainsamlingen i studien gjordes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där färdigt frågeformulär med öppna frågor användes. Sex legitimerade förskollärare intervjuades från två olika kommuner.     Intervjusvaren har analyserats med hjälp av begreppen lärandets akt och lärandets objekt, vilka är hämtade från utvecklingspedagogiken. En teori som Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) beskriver med hur man lär sig, lärandets akt och vad man lär sig, lärandets objekt. Förskollärarna behöver enligt Thulin och Jonsson (2018) i sin planering av undervisning utifrån utvecklingspedagogiken inte bara förstå hur barn upplever sin omvärld utan också visa hur barns perspektiv kan tas tillvara och förstås i genomförandet av undervisningen.   Resultatet visar att förskollärarna talar om att bedriva undervisning med barnen i förskolan genom temaarbete, mellanrumsundervisning, lek och material och miljö. Dessa strategier beskriver både den planerade och spontana undervisningen. I studien framkom även vad barn lär sig, det vill säga innehållet i undervisningen relaterat till läroplanen. Resultatet lyfter också fram barns perspektiv och barns intresse, begrepp som förskollärarna i studien beskriver både som grunden till undervisningen men även som en utmaning. Studiens resultat belyser även stora barngrupper som en utmaning och att det är för stora krav på förskollärarna. Avslutningsvis visar resultatet att planerad undervisning sker under en liten del av dagen. Den spontana undervisningen upplevs enligt förskollärarna som den undervisning som blir bäst eftersom den sker här och nu.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares undervisning utomhus och i relation till covid-19. Förskolorna har fått restriktioner och den största delen av verksamheten ska äga rum utomhus. I studien besvaras forskningsfrågorna: Vad är enligt förskollärare i fokus för undervisning utomhus? Hur beskriver förskollärare att de iscensätter undervisningen utomhus? Hur uttrycker förskollärare att de anpassat sin undervisning efter covid-19 utbrott? Genom att använda semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor och i olika kommuner har vi kunnat få fram ett resultat kring denna studie. Förskollärarna fick i intervjuerna berätta hur deras verksamhet har förändrats sedan covid-19 startade och hur utomhusundervisningen har fått sig ett lyft. Utemiljön bidrar till att barnen övar sin grovmotorik och deras sociala utveckling påverkas.   Analys av data har skett med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt, vilka är hämtade från utvecklingspedagogisk teori. Resultatet av studien visar att förskollärarna har förändrat undervisningen utomhus efter covid-19 utbrott. Förskollärarna inspirerar barnen mer med både spontana och planerade undervisningssituationer utomhus. Då undervisningen har flyttats ut på grund av covid-19 pandemin.

Förskollärares syn på utomhusmiljön kan påverkas av flera aspekter. Tidigare forskning inom området samt vårt egna intresse har gett oss motiv till att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar barns lärande i utomhusmiljön.  Syftet med denna studie var  att genom det utvecklingspedagogiska perspektivet undersöka förskollärares syn på utomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande. Utifrån vår metod och det teoretiska perspektiv som denna studie baserats på  klassas detta som en kvalitativ studie. I genomförandet av vår studien deltog sex stycken förskollärare från kommunala förskolor i norra Sverige. I vårt resultat framkommer det att förskollärarna anser att utomhusmiljön har betydelse för barns lärande. Förskollärarna anser att deras roll för att främja barns lärande innefattar att inta en aktiv roll som innebär att stötta, vara lyhörd samt medforskande tillsammans med barnen. Diskussionen  lyfter de väsentliga delarna ur resultatet som  innebär att synen på utomhusmiljön kan vara avgörande för hur förskollärare väljer att använda den. Om utomhusmiljön ses som ett komplement till inomhusmiljön kan förutsättningarna för barns lärande vidgas. De slutsatser som har framkommit är att förskolans utomhusmiljö kan vara komplex, eftersom att det är många olika faktorer som förskollärarna bör ta hänsyn till vilket påverkar hur förskollärare ser på lärandet i utomhusmiljön. / <p>2019-12-20</p>