Undersökningens syfte var att ta reda på vilka motiv och målsättningar en förskollärare hade inför en naturvetenskaplig aktivitet, samt hur dessa kom till uttryck i aktiviteten.  Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats. Inför aktiviteten intervjuades en förskollärare. Syftet med intervjun var att synliggöra de motiv och målsättningar som fanns inför aktiviteten. Intervjun dokumenterades med hjälp av ljudupptagning och papper och penna. I den aktivitet vi observerade deltog två barn och en förskollärare. För att kunna synliggöra hur motiv och målsättningar kom till uttryck under aktiviteten videofilmades aktiviteten. Resultatet av vår undersökning visade att barns intresse var centralt i de motiv som låg till grund för aktiviteten. Resultatet visade också att förskollärarens sätt att rikta barnens uppmärksamhet mot olika fenomen var avgörande på vilket sätt barnen erövrade kunskap.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning i samband med förskolans utomhusvistelse. I takt med att undervisningsbegreppet förstärkts i Läroplanen för förskolan (2018) anses det betydelsefullt att diskutera förskollärares uppfattningar om undervisning i samband med förskolans utomhusvistelse. För att uppnå syftet har studien utgått från tre centrala frågeställningar som berör utomhusvistelsen som undervisningsarena utifrån planerad och spontan undervisning. Genom intervjuer med sex verksamma förskollärare har deras uppfattningar och erfarenheter om undervisning i samband med utomhusvistelsen synliggjorts. Studiens resultat har analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån studiens grundläggande teoretiska perspektiv utvecklingspedagogiken och dess teoretiska begrepp lärandets objekt och lärandets akt. Studiens resultat visar att förskollärarna ser på utomhusvistelsen främst utifrån aspekterna andningspaus och undervisningstillfälle. Aspekten andningspaus lyfts mestadels som något negativt. Dock lyfts genom resultatet även ett positivt perspektiv på andningspausen, vilket påvisar att förskollärarnas syn på andningspausen påverkar både i vilken utsträckning som utomhusvistelsen kan bli ett undervisningstillfälle och om lärandets objekt blir synligt utomhus.  Resultatet pekar på att både planerad och spontan undervisning bedrivs utomhus, även om spontan undervisning är mest framträdande. Studiens slutsats är att undervisning bedrivs i stor utsträckning under förskolans utomhusvistelse och att utomhusvistelsen möjliggör en mångfald av lärande. / The purpose of this study is to contribute to knowledge, on how preschool teachers perceive teaching during the preschool outdoor activities. The teaching concept has been further strengthened in the latest Swedish preschool curriculum (Läroplanen för Förskolan, 2018). This, reinforces the importance of a deeper understanding of preschool teachers’ view on teaching during the preschool outdoor activities. Fulfilling its purpose, the present study departs from three main question areas: 1. related to outdoor activities as an arena for teaching, 2. planned verses, 3. spontaneous perspective. Through a series of interviews with six active preschool teachers, their view on teaching during preschool outdoor activities have been explored. The results of the study have been analyzed in conjunction with previous research, the theoretical perspective of the study, development pedagogics and its theoretical concepts as well as the object of learning and the acts of teaching. The results of this study suggest that preschool teachers perceive outdoor activities mainly as a break and an extra opportunity to teaching. The aspect of having a break is mainly expressed with a negative connotation, although further results also indicates a positive perspective on taking a break. On the notion of teaching during outdoor activities; the result point to that preschool teachers perception of having a break affects to what extent the outdoor activity becomes a teaching opportunity and if the objects of learning shine through in outdoor activities. Although both planned and spontaneous teachings are conducted, spontaneous teaching is more prominent. The conclusion of the study suggests that teaching is to a larger extent taking place during the preschool outdoor activities and that the outdoor activities provides an opportunity for diversity in teaching.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus, med särskilt fokus på vad barn lär och hur undervisningen bedrivs. Studiens syfte har konkretiserats till två forskningsfrågor som lyder: ”Hur motiverar förskollärare undervisning utomhus i förhållande till barns lärande och utveckling?” och ”Hur använder förskollärare utomhusmiljön för att bedriva undervisning utomhus?”. Tidigare forskning visar att utomhusvistelse bidrar till barns utveckling av motoriska, matematiska, språkliga och sociala färdigheter genom både planerade och spontana aktiviteter, som ska utgå från barns intresse. Tidigare forskning visar även på de möjligheter och begränsningar som finns med undervisning utomhus, till exempel rörelsefriheten, arbetslagets inställning och vädrets påverkan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer tillsammans med fyra förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet, där de givit svar på frågor om ämnet. Därtill analyseras datainsamlingen och resultatet utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, med begreppen lärandets objekt och lärandets akt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2014) i fokus samt barns perspektiv och barnperspektiv (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide 2014). Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till undervisning utomhus. Förskollärarna belyser att de undervisar i flertalet ämnen utomhus, där barn får möjlighet att utveckla motoriska, matematiska och språkliga färdigheter. Det här genomför de genom såväl planerade som spontana aktiviteter, både på förskolegården och i närområdet. Vår förhoppning med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus i förskola.

Barns inflytande i den planerade undervisningen på förskolan är det ämne som studien syftade till att undersöka. Studien riktade sig mot att ta del av både barns och förskollärares perspektiv på detta ämne, då det kan tolkas vara en viktig aspekt för förskollärares arbetssätt att synliggöra barns perspektiv. Studien genomfördes med intervju som metod där barn intervjuades i grupp och förskollärare enskilt. Samtliga barn och förskollärare som deltagit är verksamma på samma förskola. Analysen och bearbetningen av den insamlade empirin genomfördes utifrån en kvalitativ bearbetningsmetod. Empirin kategoriserades och analyserades utifrån utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning. I resultatet framkom det att förskollärarna ställde sig positiva till barns inflytande i planerad undervisning samt att förskollärarna använde sig av flera arbetssätt för att möjliggöra detta. Barnens perspektiv på deras inflytande framkom i mer varierande svar i resultatet, men det gick att urskilja att majoriteten av barnen var medvetna om deras möjlighet till delaktighet. Resultatet visade en medvetenhet hos förskollärarna i studien gällande arbetssätt för att möjliggöra barns inflytande. En implikation för pedagogisk verksamhet skulle därför kunna vara att bidra till inspiration för andra verksamma inom förskolan.