Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet. Det framkommer av resultaten att det finns få svårigheter i förskoleklassen, och att dessa ofta är kopplade till läs- och skrivsvårigheter. I tredjeklassen har eleverna andra sorters svårigheter och dessa behöver inte vara kopplade till andra problem i skolan.

Detta examensarbete tar sin utgångspunkt internationella undersökningar och forskning om matematikundervisningen i Sverige. En nedåtgående trend har beskrivits parallellt med att svensk skola har kritiserats för en undervisning med alltför stort fokus på procedurer, enskilt räknande samt utantillkunskap och för lite utrymme för bland annat problemlösning och kreativt matematisk tänkande. I dagens läroplan har betydelsen av fler matematiska förmågor framhävts och ett ramverk för matematisk kunskap används för att visa på olika typer av kunskap. Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om varför vissa lärare väljer att fokusera på procedurförmågan i sådan utsträckning att möjligheterna att utveckla övriga förmågor begränsas. Studien har en kvalitativ ansats och innefattar intervjuer med fem yrkesverksamma gymnasielärare i matematik. Dessa berättar hur de arbetar med läroplanens matematiska förmågor och vilka utmaningar de har upplevt i arbetet med detta. Resultatet visar på ett antal utmaningar som skulle kunna leda till en procedurfokuserande undervisning. Undervisning som tar upp en bredd av matematiska förmågor kräver mer tid, speciellt i grupper med svaga eller spridda förkunskaper. Vissa menar att begrepp och procedurer behöver behandlas innan övriga förmågor kan utvecklas. Lärarna berättar också att det är enklare att arbeta med begrepp och procedurer. I klasser där lärarna kämpar för att eleverna ska nå godkänt påverkas undervisningen av att de matematiska förmågorna tycks svårare att särskilja på E-nivå och att poängen på det nationella provet är viktade mot begrepps- och procedurförmågan. Ur resultaten framkommer även att det upplevs som svårare att arbeta med de matematiska förmågorna i högre kurser och att det verkar finnas specifika utmaningar i att träna elevernas relevans- och modelleringsförmåga.

Vårt syfte har varit att undersöka hur lärare tar sig an bedömning och betygsättning i årskurs 6. Våra frågeställningar har varit följande:•Vilka erfarenheter har lärare kring betygsättning i årskurs 6? •Hur påverkas lärares pedagogiska arbetssätt av betygsättning i årkurs 6?För att besvara våra frågor har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem lärare, som undervisar i bl.a. svenska och har olika lång erfarenhet inom läraryrket, och som kommer från tre olika skolor och två olika kommuner i Skåne. Resultatet i vår undersökning visar inte ett allmänt sätt att ta sig an bedömning och betygsättning utan det vi har kommit fram till är bara utifrån det material vi har samlat in.Vårt resultat visar att lärare har både positiva och negativa erfarenheter av betygsättning i årskurs 6.Vårt resultat visar även att det pedagogiska arbetssättet har förändrats sedan betygsättningen i årskurs 6 infördes hos många lärare genom att planeringen har blivit mer strukturerad, målinriktad, noggrann och tydligare. Vår slutsats är att lärare har blivit ”street-level bureaucrats” som slits mellan olika roller. Läraren står mellan elever och föräldrar samt styrdokumenten som har bestämts av politiker. Vidare ser vi att det både finns positiva och negativa erfarenheter bland lärare. Man kan inte säga att det bara finns det ena eller det andra. Vi ser att antalet arbetade år inte har så stor betydelse utan det finns både lärare med längre och mindre erfarenhet som känner sig stressade och som inte känner sig stressade angående att sätta betyg.Vår slutsats är också att det pedagogiska arbetet har förändrats genom att det har blivit mer strukturerat, målinriktat, tydligt och mer noggrant men att detta kan bero på lgr 11 och inte införandet av betygen i årskurs 6. Vi anser även att det är viktigt att planera sin undervisning så att man kan arbeta formativt samt kunna samla in ett allsidigt underlag för att slutligen kunna sätta ett rättvist betyg.

Tidigare forskning framhåller undervisning utifrån samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) som ett verktyg för att främja naturvetenskaplig allmänbildning, medborgarbildning och elevers förmåga att delta i praktiker utanför skolan där argumentation och diskussion lyfts som centrala undervisningsformer. Även i styrdokument kan incitament för att bedriva en SNI-undervisning med inslag av diskussion och argumentation urskiljas. Dock visar tidigare studier att lärare ställs inför flertalet olika utmaningar vid implementering av SNI-undervisning bland annat kopplat till diskussioner inom denna undervisning. Den egna studien syftar till att undersöka och kartlägga lärares upplevelser kring arbetet med diskussioner och argumentation i SNI-undervisningen. Arbetet avgränsar sig till att undersöka erfarenheter hos biologilärare på gymnasiet. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av ljudinspelning. Urvalet av deltagare i studien var målstyrt med avseende på att biologilärare som indikerades arbeta med SNI i sin undervisning efterfrågades. Deltagarna utgjordes av tre lärare från olika skolor i Stockholm med omnejd. Deltagarna fick ta del av ett informations- och samtyckesbrev som formulerades utifrån samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, informationskravet och nyttjandekravet. Insamlad data transkriberades och analyserades enligt ramverket för tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman Vad kan SNI-undervisning ge eleverna?, Utmaningar med SNIundervisning och Förutsättningar för en givande SNI-undervisning som beskriver lärares erfarenheter kring SNI-undervisningen i allmänhet. Under respektive huvudtema kunde även underteman urskiljas som berörde lärares erfarenheter kring diskussion och argumentation i SNI-undervisningen. Resultaten visar bland annat på lärares erfarenheter att elever genom diskussion och argumentation kring SNI kan erhålla en vidgad repertoar av perspektiv samt en ökad förmåga att ta ställning och agera i en samhällskontext, där bland annat skilda åsikter och elevers utbyten beskrivs som viktiga faktorer i detta. Analysen visade även på olika förutsättningar för att bedriva SNI-undervisning med inslag av diskussion och argumentation. Resultaten visar bland annat på vikten av ett tryggt klassrumsklimat och att ge eleverna en struktur i och verktyg för diskussion kring komplexa frågor. Studien visar både direkta utmaningar som lärare ställs inför i diskursiva aktiviteter i SNI-undervisningen men även potentiella utmaningar för elever där bland annat komplexiteten i SNI beskrivs.

Denna kvalitativa studie ämnar beskriva lärares erfarenheter av utforskande helklassamtal i matematik samt vilka utmaningar lärare möter med aktiviteten. Matematikdidaktisk forskning pekar på vikten av att undervisa matematik genom utforskande samtal, samtidigt som den framställer en bild av hur komplext arbetet med utforskande samtal är för lärare. Denna bild har också synliggjorts i granskningar av klassrumsinteraktion, där det konstateras att utforskande helklassamtal sällan förekommer. Studien har en kvalitativ ansats med datainsamling via enskilda intervjuer med fem erfarna matematiklärare. Datamaterialet har bearbetats och analyserats genom en kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys med två studier som teoretisk grund. I lärarnas beskrivningar av sitt arbete inför utforskande helklassamtal framkommer att de lägger störst fokus på att välja ut lämpliga uppgifter, förutse troliga elevsvar, övervaka elevsvar och välja ut elevsvar, även om de understryker att ett deltagande sedan måste följa frivilligt. Att ordna elevsvar är mindre betydande i deras arbete och är den aspekt som visar på störst spridning. En stor del av lärarnas arbete under utforskande helklassamtal handlar om att utmana elevernas matematiska tänkande och hjälpa eleverna att göra matematiska kopplingar. Detta samtidigt som lärarna understryker hur viktigt det är att vara medveten om elevernas affektiva utveckling. Lärarna arbetar för att överföra ansvar från sig själv till eleverna, men ser fortfarande sig själva ha ett övergripande ansvar för det matematiska innehållet i diskussionen. Detta med hänseende till elevernas mognad samt emotionella och sociala utveckling. Lärarnas beskrivningar av utmaningar med undervisning genom utforskande helklassamtal inkluderar att samtalet inte förblir utforskande, att de måste hantera en heterogen elevgrupp, att bristande erfarenhet kan bidra till att det är utmanande, samt att en viktig aspekt är hur man lyckas med sitt arbete med att etablera fungerande klassrumsnormer. Avslutningsvis bidrar studiens resultat med en djupare förståelse av några matematiklärares erfarenheter från sitt arbete med undervisningsaktiviteten. Det framkommer ett perspektiv på att utmaningarna behöver bemötas, inte negligeras. På så sätt ökar möjligheterna för alla elevers delaktighet i utforskande helklassamtal.

No description available.

My point of origin concerning this thesis was an interest for how school may develop students’ reading comprehension. International surveys show that the results for Swedish students’ performance regarding reading comprehension have declined and the current curriculum, Lgr-11, emphasizes the importance of incorporating this into all school subjects. The special teacher education programme has raised the awareness concerning the importance of including the students and that learning is achieved in an interactive setting. A special teacher must therefore work proactively alongside with teachers in order to find methods that may enable inclusion of all the students regardless of their need. The purpose of this study is therefore to take part of teachers’ experiences with developing reading comprehension. The study is based on interviews with eight teachers that have extensive experience from working with reading comprehension. The sociocultural perspective has been chosen as a starting point. The collected results show that the teachers teach in full classes to a higher extent, they teach in full classes by using structured methods and communal book talks that focuses on reading comprehension strategies. The teachers have a central role in this form of co-learning and acts as a support. Assessment within a sociocultural perspective should be conducted in an authentic situation and together with the students. My result shows that the teachers use different tests and mappings as decided by each school. However, some teaches emphasizes the importance of assessing in authentic situations and provides some examples of that. / Utgångspunkten för detta arbete var intresset för hur skolan kan utveckla elevers läsförståelse. Internationella mätningar visar att svenska elever har försämrade resultat i läsförståelse och nuvarande läroplan, Lgr 11, betonar betydelsen av att arbeta med detta i samtliga ämnen. Speciallärarutbildningen har ökat medvetenheten om vikten av att elever ska inkluderas och att lärande sker i ett interaktivt samspel. En speciallärare bör därför arbeta förebyggande tillsammans med lärare för att hitta metoder som kan möjliggöra inkludering för samtliga elever oavsett behov. Studiens syfte är därför att ta del av lärares erfarenheter av att arbeta med att utveckla elevers läsförståelse. Studien bygger på intervjuer med åtta lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsförståelse. Det sociokulturella perspektivet har valts som utgångspunkt. Det sammantagna resultatet visar att lärarna undervisar i helklass med strukturerade metoder, i en större utsträckning än tidigare, med gemensamma textsamtal där man arbetar med läsförståelsestrategier. Lärarna har en central roll i detta samlärande och agerar som stöd. I ett sociokulturellt perspektiv ska bedömning genomföras i autentiska situationer i ett samspel med eleverna. Mitt resultat visar att de använder olika test och kartläggningar som respektive skola har bestämt ska genomföras. Några lärare betonar dock betydelsen av att bedöma i autentiska situationer och ger exempel på detta.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av nyanlända elever i ämnet idrott och hälsa och lärares kunskaper om inkludering.   Två frågeställningar som studien undersökte var: 1. Hur lärare i idrott och hälsa arbetar med nyanlända elever och att inkludera nyanlända i ordinarie undervisning? 2. Vilka påverkansfaktorer lärarna i idrott och hälsa uppfattar är avgörande för att lyckas med att få eleverna inkluderade i undervisningen? Metod: Studien är kvalitativ och intervjuerna i studien var semistrukturerade. Urvalsprocessen skedde genom ett handplockat urval där informanterna valdes efter vissa kriterier. Informanterna skulle vara lärare i idrott och hälsa på en grundskola och ha erfarenhet av att ha arbetat med nyanlända i idrott och hälsa. Det teoretiska ramverket i studien utgår ifrån Nilholms och Göranssons (2013) definition av inkludering och inkluderingsarbete Resultat: Informanterna betonar vikten av att ha kunskaper om de nyanlända eleverna samt svårigheter som uppstår när de nyanlända kommer med begränsade kunskaper i idrott och hälsa, och/eller där kulturella/religiösa normer begränsar elevens förhållningssätt till exempelvis dans, simning. Detta påverkar lärarnas arbete med att utforma undervisningen och deras förhållningssätt till inkludering. I studien framkommer det stor skillnad avseende vilka skolerfarenheter nyanlända elever har, ett hjälpmedel på en skola kanske inte är rätt för en annan skola. Vidare framträder en liten förståelse från skolledningen kring vikten av information om eleverna till idrottsläraren. Slutsats: För att lyckas med inkludering av nyanlända i idrott och hälsa behöver skolor genom systematiska förhållningssätt ge resurser, skapa lyhördhet och aktivt arbeta för gemenskap, olikhet och deltagande. Dessa begrepp som också var studiens analysverktyg kan utgöra en grund för hur skolor kan arbeta med inkludering. Ett sådant systematiskt arbete kräver att alla på skolan står bakom arbetet och att skolor, utifrån sina egna förutsättningar, kan skapa en handlingsplan för hur arbetet med inkludering av nyanlända ska gå till. / Abstract Aim: The purpose of the study was to investigate teachers experiences of newly arrived pupils in the subject of sport and health and teacher's knowledge of inclusion. Issues that the study investigated were to find out how teachers in sports and health work with newly arrived pupils and to include new arrivals in regular teaching, as well as which influence factors the teachers perceive are crucial for succeeding in getting the pupils included in teaching and learning. Method: The study is qualitative and the interviews in the study were semi-structured. The selection process happened was made by a hand-picked selection where the informants were selected according to certain criteria. The informants should be teachers in physical education on an elementary school and have experience of working with newly arrived pupils in physical education. The theoretical framework in the study was based on Nilholm’s and Göransson's (2013) definition of inclusion and inclusion work. Results: The informants emphasize the importance of having knowledge of the newly arrived pupils as well as difficulties that arise when the pupils come with limited knowledge in physical education, and / or where cultural / religious norms limit the pupil's approach to dance, swimming, for example. This affects the teachers' work and the designing of the teaching and their approach to inclusion. In the study, there is a great difference as to what school experiences newcomers have, one tool at a school may not be right for another school. Furthermore, little understanding emerges from the school management regarding the importance of the communication of information to the PE teacher about the newly arrived pupil. Conclusions: In order to succeed with the inclusion of new arrivals in physical education, schools need to provide resources through systematic approaches and create responsiveness and actively work for the feeling of community (fellowship), inequality and participation. These concepts can be a basis for how schools can discuss and work with inclusion. Such a systematic work requires that everyone at the school is behind the work and that, based on the local conditions, schools can create an action plan for how the work with inclusion of newly arrived pupils can be planned and implemented.

<p>Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om. Alla lärare är dock överens om att förbättringar behövs i skolan för att arbetet ska kunna effektiviseras för eleverna och i vissa fall anser lärarna att byte av undervisningsmetod är en del av den förbättringen.</p>

Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby &amp; Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om. Alla lärare är dock överens om att förbättringar behövs i skolan för att arbetet ska kunna effektiviseras för eleverna och i vissa fall anser lärarna att byte av undervisningsmetod är en del av den förbättringen.