Den här studien har undersökt vilka fördelar och nackdelar lågstadielärare uppfattar kring användningen av digitala verktyg i elevernas skrivinlärning i svenska och om det finns skillnader i lärares uppfattningar beroende på yrkeserfarenheten. Undersökningen består av kvalitativa ostrukturerade intervjuer som har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där sju lärare med två uppdelningar utifrån erfarenhet medverkat. Tidigare forskning visar att tillgången på digitala verktyg fortfarande är bristfällig i skolor runt om i landet och att lärares kompetens och inställning till användandet av digitala verktyg skiljer sig åt (Skolverket 2022b). Trots att det står framskrivet i läroplanen att digitala verktyg ska användas i skrivundervisning är användningen av digitala verktyg bristande i lågstadiet, vilket gör att elevers likvärdiga utbildning hotas. Arbetet har synliggjort att det fortfarande finns skillnader i elevernas tillgång till digitala verktyg, vilket inte bidrar till en likvärdig utbildning. Men studien belyser att där tillgång finns används digitala verktyg och resultatet visar att lärares kunskaper är relativt goda när det kommer till att undervisa yngre eleverna i skrivinlärning med digitala verktyg. Gällande lärares erfarenhet visar undersökningen på viss skillnad där framför allt lärare med lång erfarenhet besitter både kunskap om och erfarenhet av hur olika metoder påverkar elevernas skrivinlärning, vilket inte lärare med kort erfarenhet upplevs ha utan de besitter endast kunskapen.

Sammanfattning Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en praktisk utgångspunkt där matlagning är centralt. Under våren 2020 nåddes Sverige av Covid-19-pandemin. Smittspridningen ökade snabbt och många skolor ställde delvis om sin verksamhet till distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärares undervisning anpassats och förändrats under Covid-19-pandemin samt vilka erfarenheter de hade av det. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem hem- och konsumentkunskapslärare, i olika åldrar, från olika delar av Sverige, med olika lång undervisningserfarenhet i ämnet. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys av materialet genomfördes. Resultatet presenteras i fyra teman som identifierats under analysarbetet. Flertalet anpassningar och förändringar synliggörs i resultatet, och samtidigt blir det tydligt att undervisning i hem- och konsumentkunskap under Covid-19-pandemin medfört en ökad arbetsbelastning för lärarna. Den mest uppenbara förändringen var att praktiska och teoretiska moment i undervisningen delades upp. Nya undervisningssätt innebar att lärarna behövde skapa nya uppgifter som krävde skriftlig återkoppling istället för muntlig. Detta var mer tidskrävande. Under de praktiska lektionerna uppstod merarbete kring att upprätthålla god hygien i undervisningssalen. Lärarna behövde ofta undervisa elever på distans och elever i klassrummet samtidigt, vilket var en svår och krävande uppgift. Skolledningens organisatoriska beslut, samt ledningens stöd inom verksamheten, var avgörande för lärarnas arbetsbelastning och deras erfarenheter av att undervisa under Covid-19-pandemin. Sammanfattningsvis gjorde de intervjuade hem- och konsumentkunskapslärarna under Covid-19-pandemin flera olika anpassningar och förändringar i sin undervisning som i sin tur ledde till ökad arbetsbelastning.

Vår uppsats handlar om grundskollärares erfarenheter av att genomföra summativa bedömningar med elever i behov av stöd. Syftet med vår studie är att få en fördjupad förståelse av vilka erfarenheter grundskollärare för de tidiga skolåren har kring hur summativa bedömningar kan påverka motivation och självbild hos elever i behov av stöd. Bakgrunden till studien är införandet av allt fler obligatoriska summativa bedömningar i skolans yngre åldrar och hur dessa kan påverka de elever som redan är i behov av stöd i negativ riktning. Tidigare forskning tyder på att summativa bedömningar kan påverka såväl motivation samt elevers självbild negativt och de elever som påverkas mest är elever i behov av stöd. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamling har skett genom enskilda intervjuer med åtta lärare som undervisar i grundskolans tidiga skolår. Data har analyserats genom tematisk analys där vi i analysen slutit oss till en relationell teori. Genom analysen har vi funnit sju teman som presenteras i resultatet: hur elevernas motivation bli synlig, hur summativa bedömningar påverkar elevers självbild, framgångsfaktorer i genomförandet av summativa bedömningar, att återge resultatet av summativa bedömningar, att skapa motiverande undervisning, lärares upplevelser av autonomi gällande sina bedömningar samt specialpedagogiskt stöd - lärares erfarenheter och önskningar. Analysen tyder på att lärarna har ett relationellt perspektiv när de kommer till att bedöma elever i behov av stöds kunskaper genom summativa bedömningar, där man i hela lärprocessen från undervisningssituation fram till slutbedömning lägger fokus på de faktorer runt eleven som kan hindra deras lärande och förmåga att visa kunskap. Lärarna arbetar aktivt för att anpassa såväl bedömningssituation samt återgivning av bedömning för att dessa inte ska påverka elevers motivation eller självbild negativt. Resultatet visar att det råder en stor ambivalens hos lärarna gällande summativa bedömningar. Studien kunskapsbidrag handlar om att lyfta fram lärares erfarenheter av bedömningens påverkan, något som inte framträtt i den tidigare forskning som vi har tagit del av.

Det här arbetet behandlar läromedel och resonemangsförmågan och på vilket sätt de hör ihop med varandra. Arbetet utgår från aktiva lärares erfarenhet av läromedlets möjlighet att utveckla elevernas matematiska förmågor, specifikt resonemangsförmågan. Lärarna som deltagit i undersökningen arbetar alla i norra Sverige och de har kontaktats via rektorer för att delta i undersökningen. Detta för att med säkerhet kunna säga att de som svarar på frågorna är aktiva lärare. Studien utgår från tidigare forskning och vad det säger om läromedel, resonemangsförmåga och matematikundervisningen. Den teoretiska utgångspunkt som använts är Big ideas. Metoden som använts är en enkätundersökning, för att få in många lärares svar kring ämnet. Efter lärarna hade svarat på enkäten så har svaren analyserats och ett resultat har framkommit. Studien visar att lärarna tycker undervisningen behöver gå utanför läromedlet för att resonemangsförmågan ska utvecklas hos eleverna. Lärarna lyfter att samarbetsuppgifter, problemlösningsuppgifter och uppgifter där eleverna tar ställning till olika lösningar och resultat, som arbetssätt där resonemangsförmågan kan utvecklas. Den förmåga som lärarna ser utvecklas mest genom läromedel är metodförmågan. Resultatet visar även att samtliga lärare använder sig av läromedel i deras matematikundervisning, samtidigt som de är medvetna om att det krävs kompletterande inslag i deras lektioner.

Detta arbete har sin utgångspunkt i den ökade digitaliseringen inom skolväsendet, den reviderade läroplanen och regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Arbetet syftade till att undersöka hur lärare uppfattar begreppet digital kompetens samt hur de uppfattar sin egen digitala kompetens. Arbetet avsåg också att undersöka om lärarna känner sig redo att möta de utmaningar digitaliseringen av skolväsendet kan innebära. Detta undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen syftade till att ge ett större omfång i såväl uppfattningen av digital kompetens som attityder till digitaliseringen av skolan. Resultaten visar att digital kompetens är ett mångfacetterat begrepp som upplevs svårt att beskriva och att många lärare saknar en tydlig förklaring till begreppet. Vidare visade resultaten att många lärare är positivt inställda till digitaliseringen av skolan men att många lärare upplever ett behov av mer fortbildning för att möta  krav som digitaliseringen innebär. Undersökningarna visar även att tillgången till digitala resurser vaierar i landet. / This essay is based on the increased digitalization of the Swedish school system, the revised curriculum and the government’s digitalization strategy for the school system. This essay aims to explore teachers’ perspectives on the concept of digital competence and how they perceive their own digital competence. The essay also aims to investigate if teachers feel equipped to meet the changes posed by the digitalization of the school system. The aim was addressed through qualitative interviews and a survey. The results show that the concept of digital competence is a multi-faceted term that is difficult to describe. Many teachers express that they lack a distinct explanation of the term. Furthermore, the results show that many teachers have a positive attitude towards the digitalization of schools, but many teachers experience a need for further education to meet the demands that digitalization entails.

The purpose of this study is to investigate how teachers assess their students in the technology subject based on formative assessment. As a method, semi-structured interviews were used and conducted with six middle school technology teachers. The result shows that the teachers have a common understanding of the concepts within assessment and that all teachers use formative assessment in their teaching. The results also show that teachers are bound by the frame factors that limit and influence their opportunities for teaching and assessment. The subject does not have a stable didactic core content and there is uncertainty regarding how the curriculum should be interpreted while the teachers lack collegial support. Formative assessment is described as an important tool in relation to the nature of the technology subject and the interest in formative assessment can be supported given the right conditions.

The policy and mission of the Swedish upper secondary school highlight the importance of developing students’ learning. Formative assessment is commonly used for this purpose. However, a prerequisite for formative assessment is a consensus between the student and the teacher. As a result, there are challenges regarding students enrolled into the introductory programmes due to these students’ lack of motivation. The aim of this study is to examine English teachers’ experiences of formative assessment in the Swedish introductory programmes IMS and IMA. The study took a qualitative approach and was conducted by semi-structured interviews with 5 teachers. The results show that the experience differs among the teachers, but all participants recognize the benefits of formative assessment for making the students’ learning process visible. Moreover, the effects of formative assessment are particularly evident when the students receive feedback during the writing process. However, a prominent challenge regards when students lack motivation to take an active part in their own learning process. The results of this study are of importance because teachers continue to teach unmotivated students in a formative manner despite the limited effects and students’ expressed need of a more summative assessment.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om lärares erfarenheter av arbetet med lågaffektivt bemötande. De frågeställningarna som ställts handlar om lärares erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande, vilka perspektiv på lågaffektivt bemötande som framträder i lärarnas utsagor och vilka resultat som lärare menar att metoden lågaffektivt bemötande kan ge i skolan. Uppsatsen bygger på åttaintervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Ett lågaffektivt bemötande leder också till att elever känner sig sedda och accepterade och relationer skapas mellan lärare och elev. Lärarna beskriver att lågaffektivt bemötande ska implementeras i deras uppdrag med hjälp av ökad kunskap som lärarna kan tillägna sig genomhandledning av specialpedagog, kollegialt lärande, föreläsningar och fortbildning. Lärarna påpekar också att det behöver avsättas tid i organisationen för detta. Lärarna påpekar att det krävs samsyn ibland kollegorna på skolan för att implementeringen av lågaffektivt bemötande i deras uppdrag ska lyckas. Lärarna beskriver också att metoden lågaffektivt bemötande leder till en ökad måluppfyllelse i skolan för elever som lätt hamnar i affekt, genom att förebygga och anpassa skolmiljön minskas affektutbrotten och det blir en lugnare tryggare studiemiljö för alla elever i skolan. Den slutsats som kan dras i uppsatsen är att lärarna anser att lågaffektivt bemötande är en användbar metod i arbetet med de elever som lätt hamnar i affekt. Lärarna i uppsatsen menar att om elever ges rätt förutsättningar minskas affektutbrotten. / The purpose of the essay is to increase the knowledge of teachers' experiences of the work with low arousal approach. The questions asked are about teachers 'experiences of the low arousal approach, what perspectives on low arousal approach appear in the teachers' statements and what results a teacher believes that the low arousal approach can give in school. The essay is based on eight interviews with teachers who teaches from preschool class to grade 6. The theory in the essay is the three perspective on special educational, the critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective (Nilholm, 2020). The result shows that the teachers believe that they should adopt the method of low arousal approach because it gives them the tools to cope with the students who are easily affected. A low arousal approach also leads to students feeling seen and accepted and a relationship is created between the teacher and the student. The teachers describe that low arousal approach should be implemented in their assignments with the help of increased knowledge through the supervision of a special educator, collegiate learning, lectures and continuing education. The teachers also point out that time needs to be set aside in the organization for this. The teachers point out that consensus is required among colleagues at the school in order for the implementation of low arousal approach in their assignment to succeed. The teachers also describe that the low arousal approach leads to increased goal achievement in the school for students who are easily affected. By preventing and adapting the school environment, the impact of the outbreak will be reduced, and the study environment becomes calmer and safer for all students in the school. The conclusion that can be drawn from the essay is that teachers consider low arousal approach as a useful method in the work with students who easily comes into effect. The teachers in the essay believe that if students are given the right conditions, the outbreaks will be reduced.

The purpose of this master thesis has been to investigate how private economics is taught in social studies teaching for grades 4-6 through teachers' descriptions of personal finance as part of the social studies subject's civic education assignment. The purpose has also been to investigate how and in what way teachers use teaching materials in their teaching of personal finance. The selected research and literature for the degree project deal with the subject social studies and the civic education assignment, the curriculum and syllabus, social science didactic research and teaching of economics in general and personal finance in particular. Furthermore, research and literature on teachers' difficulties with the subject of personal finance and the use of teaching aids in the subject of social studies are also presented. Little research can be found regarding the teaching of personal finance, especially for younger ages such as grades 4–6, which strengthens the relevance of investigating the purpose of this master thesis.  The theoretical perspectives used as a starting point for analyzing the empirical work of the master thesis are Dewey's pragmatic perspective and Vygotsky's socio-cultural perspective. The survey was conducted using qualitative semi-structured interviews as a method. The survey involved six respondents, all of whom are active social studies teachers in grades 4-6. The results show that the respondents see a clear and important purpose of the teaching to enable the students to become responsible adult citizens who can make wise financial decisions. Furthermore, it appears from the results that teaching materials are common in the teaching of personal finance. The respondents mainly link the concept of personal finance with household or an individual's financial planning.  A conclusion that can be drawn from the results of this master thesis and the previous research is that even though personal finance teaching is a relatively new social science didactic research area, its relevance increases when research emphasizes the importance of teaching being a part of schools’ mission to succeed in their civic education. In step with this, personal finance is given more space in the syllabus for social studies, which is an important factor in the work with a school where students are given the right conditions for adult life.

Denna studie syftar till att producera kunskap om vilka lässtrategier som lågstadielärare anser är främjande att använda i syfte att utveckla lågstadieelevers läsförståelse, samt belysa hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet. Lässtrategier anses vara viktiga stödmodeller i elevers utveckling i läsförståelse. Det är därför angeläget att undersöka om lågstadielärares erfarenheter om vilka lässtrategier som de anser vara främjande att använda samt att undersöka hur de arbetar med lässtrategier i undervisningen. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är transaktionell teori (Rosenblatt, 2002), pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987) och det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1999). Studiens insamlade material bygger på två observationer och sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Vad som framkommit i resultatet är att främjande lässtrategier enligt lågstadielärare är strategier där eleverna får möjlighet att arbeta tillsammans, exempelvis genom att sammanfatta en text, klargöra ord och förutspå en texts handling. När eleverna får arbeta med att ställa frågor till texten främjar det deras förståelse av textinnehållet.  När det kommer till hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet har det framkommit att vikten av ett strukturerat arbetssätt när det kommer till läsförståelse är vanligt. Lärarna i studien arbetar på olika sätt men det kan konstateras att alla har en struktur för sitt arbetssätt och arbetar ofta på liknande sätt varje gång de arbetar med läsförståelse i sina respektive klasser. ”En läsande klass” är ett arbetssätt som används av två av lärarna och består av fem lässtrategier som har blivit personifierade. Figurerna som ingår är spågumman som förutspår, detektiven som klargör otydligheter och svåra ord, cowboyen som sammanfattar, reportern som ställer frågor och slutligen konstnären som ser inre bilder. Många av lärarna använder sig av högläsning och arbetar med lässtrategier genom att låta eleverna sammanfatta texten de läst, klargöra svåra ord som dyker upp i texten samt förutspå vad nästa kapitel kommer att handla om. Vidare beskrivs det att vanliga arbetssätt är att förstora en text på tavlan och läsa texten tillsammans, ljuda ord och bokstäver, reda ut svåra ord samt besvara läsförståelsefrågor om texten. / This study aims to produce knowledge about which reading strategies have been shown to promote primary school students' development of reading comprehension, and to find out how the work with reading strategies is carried out in primary school. Reading strategies are considered important support models in students' development of reading comprehension. It is therefore crucial to investigate primary school teachers' experiences regarding which reading strategies they consider conducive to use, and to examine how they work with reading strategies in teaching. The theoretical frameworks underlying the study are Transactional theory (Rosenblatt, 2002), Pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987), and the sociocultural perspective (Vygotsky, 1999). The collected material of the study is based on two observations and six semi-structured interviews with practicing primary school teachers. What emerged in the results is that according to primary school teachers, promoting reading strategies are strategies where students have the opportunity to work together, for example by summarizing a text, clarifying words, and predicting a text's plot. When students are allowed to ask questions about the text, it promotes their understanding of the text content.  Regarding how the work with reading strategies is carried out in primary school, it has emerged that the importance of a structured approach to reading comprehension is common. The teachers in the study work in different ways, but it can be noted that all have a structure for their approach and often work similarly each time they work with reading comprehension in their respective classes. "A reading class" is an approach used by two of the teachers and consists of five reading strategies that have been personified. The characters involved are the fortune teller who predicts, the detective who clarifies ambiguities and difficult words, the cowboy who summarizes, the reporter who asks questions, and finally the artist who visualizes inner images. Many of the teachers use read-aloud and work with reading strategies by having students summarize the text they have read, clarify difficult words that appear in the text, and predict what the next chapter will be about. Furthermore, it is described that common methods include enlarging a text on the board and reading the text together, sounding out words and letters, deciphering difficult words, and answering comprehension questions about the text.