Syftet med undersökningen är att se hur några utvalda lärare ser på utomhusundervisning i matematik och hur elever kan gynnas av detta. För- och nackdelar som lärarna upplever med att undervisa elever matematik utomhus kommer att redovisas. Undersökningen har en fenomenografisk ansats som grund och som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det är tre stycken lärare som har intervjuats. Lärarna är verksamma på tre olika skolor i två olika kommuner. Samtliga lärare som deltog i undersökningen använder sig av utomhusmatematik vid elevernas lärande. Lärarna har erfarenheter av att utomhusmatematik kan gynna elevernas lärande om lärarna ger eleverna förutsättningar för detta. Detta innebär bland annat att läraren ska förbereda eleverna noga innan de går ut. Eleverna ska känna till syftet med uppgifterna. Efteråt måste läraren ge eleverna tid för att kunna reflektera med varandra över genomförandet och vilka kunskaper de använt. Lärarna som deltog i undersökningen ger olika idéer om hur uppgifterna kan se ut för delar inom geometriämnet och när eleverna befäster multiplikationstabellerna.

Under VFU-perioder har elever visat svårigheter gällande förståelsen för decimaltal. För att få en ökad förståelse för undervisning av decimaltal har studien riktas mot lärares åsikter och undervisning om decimaltal. I undersökningen har tre lärare i årskurs 5 deltagit genom intervjuer och observationer av tre undervisningssessioner. En elevdiagnos har delats ut i slutet av undervisningssessionerna för att se vad eleverna har tagit till sig av undervisningen. Studiens resultat visar att bland annat lärare uppfattar decimalernas positioner som en övergripande svårighet för eleverna och att decimaltal är lätt att koppla till vardagen. Två av tre lärare nyttjar inte språket till fullo trots att det är en betydelsefull del i undervisningen och för elevernas förståelse. Däremot visar samtliga lärare att de nyttjar tallinjen med fördel vid introduktionen av decimaltal.

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra vilka strategier eleverna använder sig av, vid benämnda uppgifter i division i år fem. Detta tillvägagångssätt var för att vi ville få reda på elevernas olika strategier samt hur de tolkar och förstår problemet. För att uppnå syftet har vi tagit vår utgångspunkt i följande frågeställningar; hur utför eleverna den matematiska operationen? Hur tolkar och förstår eleverna problemet? Vår undersökning utgår såväl från en kvantitativ, som från en kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen i vår undersökning var förstudien, där fick eleverna lösa uppgifter i algoritmer gentemot problemlösning, detta låg till grund för huvudstudien som var av kvalitativ ansats. I huvudstudien fick eleverna benämnda uppgifter i division, som de skulle lösa under tiden vi intervjuade dem. Förstudien visade att samtliga femton elever klarade alla algoritmuppgifter med tvåsiffrig täljare och ensiffrig nämnare, men med tresiffrig täljare blev det svårare för många elever. I delen för benämnda uppgifter framkom det att de elever som använde sig av någon slags symbol, klarade uträkningarna bättre. Resultatet i huvudstudien visar att eleverna använder sig av flera olika lösningsstrategier för att lösa problem. De vanligaste strategierna var innehållsdivision och delningsdivision.</p>

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra vilka strategier eleverna använder sig av, vid benämnda uppgifter i division i år fem. Detta tillvägagångssätt var för att vi ville få reda på elevernas olika strategier samt hur de tolkar och förstår problemet. För att uppnå syftet har vi tagit vår utgångspunkt i följande frågeställningar; hur utför eleverna den matematiska operationen? Hur tolkar och förstår eleverna problemet? Vår undersökning utgår såväl från en kvantitativ, som från en kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen i vår undersökning var förstudien, där fick eleverna lösa uppgifter i algoritmer gentemot problemlösning, detta låg till grund för huvudstudien som var av kvalitativ ansats. I huvudstudien fick eleverna benämnda uppgifter i division, som de skulle lösa under tiden vi intervjuade dem. Förstudien visade att samtliga femton elever klarade alla algoritmuppgifter med tvåsiffrig täljare och ensiffrig nämnare, men med tresiffrig täljare blev det svårare för många elever. I delen för benämnda uppgifter framkom det att de elever som använde sig av någon slags symbol, klarade uträkningarna bättre. Resultatet i huvudstudien visar att eleverna använder sig av flera olika lösningsstrategier för att lösa problem. De vanligaste strategierna var innehållsdivision och delningsdivision.

Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet. Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult. Hypotesen av studien var att experimentgruppen, som fått se programmet innan de svarar på enkätfrågorna, skulle komma att ha större förståelse för retoriken i sig och svara på frågorna med de tips Elaine gett dem i större utsträckning än vad kontrollgruppen gjorde. Samma enkätundersökning gjordes sedan två veckor senare med barn från en femteklass i Stockholm, som tidigare varit delaktiga i undersökningen, för att se i vilken utsträckning de kom ihåg de tips de fått. I analysen av resultatet ser vi att experimentgrupperna i större utsträckning har fler poäng än barnen i kontrollgrupperna och därmed bevisar hypotesen korrekt. Resultaten av gruppen som fick göra undersökningen två veckor senare blev dock otillförlitliga på grund av en extern input under undersökningstiden och det kan därför inte dras någon tillförlitlig slutsats om huruvida barnen mindes tipsen efter en kortare tidsperiod i denna undersökning. Statistiken demonstrerar att barnen som bor i Stockholm i stort har bättre resultat på undersökningen och mer erfarenhet av retorik än vad barnen på Öland har.

No description available.

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning. Studien behandlar huruvida det förekommer några uppenbara skillnader mellan dessa två elevgrupper. Resultatet visar att eleverna i årskurs 3 har en mer positiv attityd gentemot matematik än vad eleverna i årskurs 6 har, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Den mest uppenbara skillnaden som studien visat är inom delområdena intresse och yttre motivation där en signifikant skillnad mellan årskurserna förekom. Studien har vidare visat att eleverna i båda årskurserna har en relativt hög tilltro till sin egen förmåga samt låg oro i samband med matematikämnet.

Denna undersökning har syftet att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt och syn på relationer mellan elever. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med åtta stycken verksamma mellanstadielärare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det är att involvera det sociala i skolan och att vänskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat så är det en viktig undersökning. Resultatet visar att lärare är mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer där elever kan känna tillhörighet. Dock går arbetssättet något isär och även synsättet på varför man arbetar på olika sätt. Resultatet visar att de alla intar ett systemperspektiv, där de sätter skolarbetet i fokus. Det är en för liten studie för att dra några generella slutsatser, främst för att intervjurespondenterna arbetar på olika belägna och olika stora skolor, de har olika förutsättningar för diverse arbetssätt vilket gör att det är svårt att se några mönster. Däremot är de alla väldigt engagerade i sina elevers välbefinnande och har olika funderingar till vad som de tycker är det bästa arbetssättet.

The purpose of this study was to investigate interactional patterns in the context of a fifth grade class in Sweden. It was also to investigate whether the interactional patterns of the class and their teacher was subject to any change dependent on the lesson subject, specifically mathmatics and science. The study was conducted through observations and interviews. The results of the study varied somewhat from the results of earlier studies within the same field of research. The girls of this class was more likely than the boys to initiate interaction with the teacher or other pupils. Although the real differences exist within groups of the same gender, not between them. The lesson subject did not have a big impact on the interactional patterns of the class as a whole but depending on the subjects different individuals seemed likely to initiate interaction.

Bakgrund Idrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation. Syfte Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa. Jag vill veta vilken typ av motivation det är som påverkar eleverna på lektionerna och frågeställningarna jag har valt att utgå ifrån är följande: (1) I vilken utsträckning påverkas motivationen av hur fysiskt aktiv eleven är på sin fritid? (2) Finns det vissa specifika moment inom undervisningen som påverkar motivationen till ämnet? (3) Påverkar lärarens ledarskap, struktur och planering elevernas motivation? Metod Studien som genomfördes var en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät. Urvalet till studien var 97 elever i årskurs 5 och 6 från en skola. Enkäten utgår ifrån Lars-Magnus Engströms stora enkätstudie ifrån 2004 för att öka reliabiliteten i min forskning. Resultat Resultaten av enkätundersökningen visar att elevernas motivation för ämnet idrott och hälsa kan baseras på om de är aktiva inom föreningsidrotten, hur väl de tycker om de aktiviteter som är mest framträdande och hur väl lärarens undervisning passar dem. De elever som exempelvis vill ha mer idrott i skolan, är i högre grad aktiva inom föreningsidrotten på fritiden, tycker om de vanligaste aktiviteterna som innefattar bollar och anser att deras lärares undervisning passar dem