Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt. Vi har nämligen sett i beskrivningarna av dessa samtal att vissa lärare beskriver dessa som ett sätt för eleverna att redogöra för sina svar vid exempelvis genomgångarna medan andra beskriver gruppdiskussioner där det matematiska språket och begreppen finns med. Problemlösning och samtal där eleverna hjälper varandra är de vanligaste exempel på samtal som lärarna tar upp. Vi har i både enkäterna och intervjuerna sett att det är skillnader mellan lärarnas svar beroende på vilken utbildning de har i matematik. De lärare med fler högskolepoäng matematik/matematikdidaktik har i de flesta fall en mer varierad undervisning, planerar sina matematiska samtal i klassrummet mer noggrant och har fler motiveringar till varför man ska använda sig av kommunikation i matematikundervisningen. Vi har även sett att lärare som är osäkra i sina matematiska språk, matematiska kunskaper eller osäkerhet i att lära eleverna att kommunicera matematik väljer att samtala under matematikundervisningen mer sällan än övriga lärare i studien.

Avhandlingen är en sammanfattning av två empiriska studier som analyserar karaktären av kognitiva aktiviteter vid de betingelser för kommunikation som är utmärkande för pedagogiska miljöer. Elever i årskurs 6 har under vanliga matematiklektioner fått lösa vissa räkneuppgifter under olika situationella krav. I det ena experimentet ingår en enkel divisionsuppgift i ur skolsynpunkt oväntade sammanhang. I det andra omges en viss uppgift av i olika omfattning 'stöttande', analoga uppgifter. Resultaten visar att den  mikrokommunikativa problemmiljön har ett avgörande inflytande på hur problem definieras och löses. De svårigheter att framgångsrikt hantera de förelagda uppgifterna som har observerats, tycks i stor utsträckning ha att göra med fastställandet av problemets innebörd snarare än med dess lösning i snäv, algoritmisk bemärkelse. I analysen hävdas att teoretisk och praktisk förståelse av de svårigheter elever har vid elementär problemlösning, måste grundas på insikter rörande de skillnader i att bygga upp och strukturera inlärningsuppgifter som är typiska för skolan som kommunikativ miljö å ena sidan, och de som är naturliga i andra kontexter å den andra. / <p>S. 1-22: sammanfattning, s. 23-51: 2 uppsatser</p>

Syftet med studien har varit att få kunskap om högpresterande och särbegåvade elevers skolsituation, samt hur man bör arbeta i skolan för att ge dem ledning och stimulans som främjar deras fortsatta utveckling och lärande inom matematikämnet i årskurs 4-6. Detta har undersökts genom en systematisk litteraturstudie. En slutsats som kunnat dras är att trots upptäckten av gynnsamma pedagogiska och organisatoriska differentieringar så har det i denna studie kunnat konstateras att den "traditionella" matematikundervisningen består, vars utformning är ostimulerande och får dessa elevkategorier att tappa motivationen för att lära sig matematik. Att läraren dessutom har en viktig roll vid utformningen av matematikundervisningen för högpresterande och särbegåvade blir också tydligt genom den här studien, men det synliggörs även att lärarna ofta brister i sitt ansvar och därmed behöver få mer utbildning för att bättre kunna bemöta dessa elevkategorier. / <p>Matematik</p>

Läxor är en omdiskuterad fråga i den svenska skoldebatten med många argument både för och emot och för att kunna ta ställning i frågan är det viktigt att det finns tillgänglig kunskap om läxans för- och nackdelar. Detta en empirisk studie om lärares inställning till läxor och ordinlärning i engelskundervisning i grundskolans årskurs 4-6. Tidigare forskning om läxor och ordinlärning beskrivs och under studien har sju verksamma engelsklärare intervjuats. Metoden som används är en strukturerad intervju, där frågor har antecknats på förhand innan intervjun genomförts. Detta har gjorts för att minimera risken att informanternas svar påverkas av forskarens följdfrågor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras utifrån studiens teoretiska perspektiv, kognitiv lingvistik. Resultatet av analysen redovisas i studien och diskuteras med koppling till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Resultatet av studien är att lärare idag använder sig av flera olika typer av läxor i engelska för att främja elevernas ordinlärning och glosläxan är den vanligast förekommande varianten. Lärarnas åsikter och föreställningar om läxor och ordinlärning skiljer sig mycket, vilket även reflekteras i forskningen om huruvida läxor bör användas och hur ordkunskap bäst undervisas. / <p>Engelska</p>

Inledning I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2018, ss. 54–58) står det både i syftet samt i det centrala innehållet att eleverna ska arbeta med problem och problemlösning. Enligt våra egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen, faller detta ämne ofta i skymundan. Det fokuseras snarare på rutinuppgifter, i vilka elever följer arbetsprocessen utifrån lärarens instruktioner. I detta arbete har vi tagit upp vad forskning säger om problemlösning i matematikämnet. Syfte Kunskapsöversiktens syfte är att analysera vad som kännetecknar forskningen kring problemlösning i matematikämnet i årskurserna 4–6 samt reflektera kring hur problemlösning kan bedrivas i matematikundervisningen. Metod Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning via databaserna Primo, ERIC (ProQuest) och SwePub innehållande orden: problem solving mathematics, problem-solving in mathematics som är vetenskapligt granskade, publicerade senaste tio åren och berör årskurserna 4–6. Resultat Resultaten från analysen och kartläggningen ger verktyg och modeller att applicera i undervisningen i arbetet med problemlösning. De presenterar en rad viktiga aspekter i arbetet med problemlösning och lyfter vikten av motivation och synen på problemlösning för att arbetet ska bli meningsfullt. De lyfter även upp vikten av att problemlösning i undervisningen kan utveckla elevernas kunskaper att lösa olika problem i matematiken.

No description available.

<p>Vårt syfte med undersökningen är att studera om en mer omfattande sex- och samlevnadsundervisning behövs inom lärarutbildningen och om pedagogers kompetens inom ämnet bygger på deras utbildning, inriktning och eventuell fortbildning. Syftet är även att undersöka hur pedagogers sex- och samlevnadsundervisning ser ut på mellanstadiet. Vi har genomfört en kvalitativ studie som baseras på sju stycken genomförda intervjuer. Anledning till att vi valde att forska i området sex- och samlevnadsundervisning var för att vi under våra år som lärarstuderande ansåg att det knappt fanns någon undervisning inom ämnet trots att vi har inriktningen naturvetenskap. Det visade sig att pedagogers sex- och samlevnadsundervisning bygger på de utarbetade delmål som pedagogen och skolan väljer att göra tillsammans. Genom dessa delmål blir undervisningens innehåll mer tydlig och omfattande.</p>

No description available.

No description available.

”Vilken matematik ligger g(l)ömd?” är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat. För att förenkla den kontextuella insikten gjordes detta sedan överskådligt med hjälp av en matris byggd på kategorier. De fick bearbeta alla ämnena i läroplanen och utgjordes då av delarna matematiska idéer, matematisk operationalisering och matematiskt angreppssätt samt områdena algebra, geometri och analys, vilka alla ingick i vardera delen. Efter en pilotstudie användes sedan matrisen strukturanalytiskt och förde samman matematiska komponenter av samma sort grundat på beningsbärande koder. Då syntes ett mönster av återkommande matematiska bitar i de övriga ämnena som inte tycktes vara ha någon motsvarighet i matematikämnet. Men med återkoppling till litteratur och ett granskande med hänsyn till och av tolv författares särpräglade teorier utformades en ny klarläggande modell som gick ut på att man beroende på vilket problem man tar sig för får olika vetenskaplig beskaffenhet på de matematiska bitarna algebra och geometri’s teoretiska idéer och praktiska verksamheter på väg mot en lösning. Denna modell bidrog med en ny dimension av undersökningen, som till slut visade att de saknade bitarna i själva verket var av ämnesövergripande slag och att överensstämmelsen tycktes oinskränkt.