Läxor är en omdiskuterad fråga i den svenska skoldebatten med många argument både för och emot och för att kunna ta ställning i frågan är det viktigt att det finns tillgänglig kunskap om läxans för- och nackdelar. Detta en empirisk studie om lärares inställning till läxor och ordinlärning i engelskundervisning i grundskolans årskurs 4-6. Tidigare forskning om läxor och ordinlärning beskrivs och under studien har sju verksamma engelsklärare intervjuats. Metoden som används är en strukturerad intervju, där frågor har antecknats på förhand innan intervjun genomförts. Detta har gjorts för att minimera risken att informanternas svar påverkas av forskarens följdfrågor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras utifrån studiens teoretiska perspektiv, kognitiv lingvistik. Resultatet av analysen redovisas i studien och diskuteras med koppling till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Resultatet av studien är att lärare idag använder sig av flera olika typer av läxor i engelska för att främja elevernas ordinlärning och glosläxan är den vanligast förekommande varianten. Lärarnas åsikter och föreställningar om läxor och ordinlärning skiljer sig mycket, vilket även reflekteras i forskningen om huruvida läxor bör användas och hur ordkunskap bäst undervisas. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur fysikelever beskriver sina vanor kring studier utanför lektionstid (SUL) och belysa fysiklärarnas syn på SUL, före och efter det att lärarna tagit del av en elevenkät om elevernas vanor angående SUL. Tidigare forskning om läxor har visat tvetydiga resultat angående läxors positiva inverkan på lärandet. Dessutom saknas det forskning inriktad på läxor i fysik på gymnasieskolan. Utöver de traditionella uppgifter som lärarna tilldelar sina elever som ”läxor” eller ”hemläxor”, engagerar sig eleverna självmant i aktiviteter utanför lektionstid som är direkt inriktade på fysikinlärning, t.ex. videor, problemlösningar, läsning, eller fysiksimuleringar. Därför föreslås ett nytt begrepp, nämligen studier utanför lektionstid (SUL), som en övergripande beskrivning av det som eleverna gör för sin inlärning utanför lektionstid. Denna undersökning använder sig av både en enkätundersökning och samtalsintervjuer där enkätundersökningens resultat är en central del av samtalsintervjuerna. Information om 90 elevers vanor och syn på SUL är framtagna via en enkätundersökning i 4 fysikklasser i gymnasiet. Därefter gjordes samtalsintervjuer med tre av elevernas fysiklärare. Under samtalsintervjuerna presenterades elevenkätresultaten för lärarna. Lärarnas kommentarer på enkätens resultat utgör en del av samtalsintervjuerna. Enkäten visade bland annat att mellan 76% - 95% av eleverna i varje klass tycker att SUL är viktiga eller mycket viktiga för att uppnå ett betyg i fysik som de är nöjda med och att mellan 45% - 89% av eleverna anser att SUL är icke-obligatoriska. Samtalsintervjuerna visade bland annat att lärarna också anser att SUL är viktiga för elevernas fysikinlärning, men att de också är viktiga för elevernas utveckling av nödvändiga studievanor för att klara gymnasiet och vidare studier på högskola eller universitet.