I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem.   Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym. Analysen av det empiriska materialet har vi gjort utifrån en fenomenografisk metod som lett fram till ett utfallsrum bestående av tre kategorier. Dessa är kategori A) En ökad medvetenhet B) Som ett stöd i studietekniken, samt C) Som ett stöd för god hälsa.     Nyckelord: Hälsa, studievanor, inlärningsstrategier, neuropedagogik, fenomenografi.

<p>Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc. En typisk skillnad könen emellan är enligt teorin att flickor bearbetar text i större utsträckning än pojkar, detta kunde även bekräftas i denna uppsats. Denna uppsats visar även att de som bearbetar texten i sina övriga studier även gör det i sina matematikstudier. Uppsatsen visar på att ambitiösa elever tror även att deras klasskamrater är ambitiösa. Elever som ägnar mycket tid åt hemstudier i övriga ämnen ägnar även mycket tid åt matematik. Samband finns även mellan hur aktiv en elev är under lektionstid och hur mycket eleven studerar på fritiden. Ett annat resultat rörande studiehygien är att elever som ser till att rensa sin studieplats från störande element också blir avbrutna i sina studier i mindre utsträckning, dessa elever tycker även att de studerar effektivt, till skillnad från övriga. Slutligen kan sägas att det finns såväl likheter som skillnader mellan könen och gymnasieprogrammen så att något generellt studiemönster för kön eller gymnasieprogram är svårt att ge.</p>

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc. En typisk skillnad könen emellan är enligt teorin att flickor bearbetar text i större utsträckning än pojkar, detta kunde även bekräftas i denna uppsats. Denna uppsats visar även att de som bearbetar texten i sina övriga studier även gör det i sina matematikstudier. Uppsatsen visar på att ambitiösa elever tror även att deras klasskamrater är ambitiösa. Elever som ägnar mycket tid åt hemstudier i övriga ämnen ägnar även mycket tid åt matematik. Samband finns även mellan hur aktiv en elev är under lektionstid och hur mycket eleven studerar på fritiden. Ett annat resultat rörande studiehygien är att elever som ser till att rensa sin studieplats från störande element också blir avbrutna i sina studier i mindre utsträckning, dessa elever tycker även att de studerar effektivt, till skillnad från övriga. Slutligen kan sägas att det finns såväl likheter som skillnader mellan könen och gymnasieprogrammen så att något generellt studiemönster för kön eller gymnasieprogram är svårt att ge.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fysikelever beskriver sina vanor kring studier utanför lektionstid (SUL) och belysa fysiklärarnas syn på SUL, före och efter det att lärarna tagit del av en elevenkät om elevernas vanor angående SUL. Tidigare forskning om läxor har visat tvetydiga resultat angående läxors positiva inverkan på lärandet. Dessutom saknas det forskning inriktad på läxor i fysik på gymnasieskolan. Utöver de traditionella uppgifter som lärarna tilldelar sina elever som ”läxor” eller ”hemläxor”, engagerar sig eleverna självmant i aktiviteter utanför lektionstid som är direkt inriktade på fysikinlärning, t.ex. videor, problemlösningar, läsning, eller fysiksimuleringar. Därför föreslås ett nytt begrepp, nämligen studier utanför lektionstid (SUL), som en övergripande beskrivning av det som eleverna gör för sin inlärning utanför lektionstid. Denna undersökning använder sig av både en enkätundersökning och samtalsintervjuer där enkätundersökningens resultat är en central del av samtalsintervjuerna. Information om 90 elevers vanor och syn på SUL är framtagna via en enkätundersökning i 4 fysikklasser i gymnasiet. Därefter gjordes samtalsintervjuer med tre av elevernas fysiklärare. Under samtalsintervjuerna presenterades elevenkätresultaten för lärarna. Lärarnas kommentarer på enkätens resultat utgör en del av samtalsintervjuerna. Enkäten visade bland annat att mellan 76% - 95% av eleverna i varje klass tycker att SUL är viktiga eller mycket viktiga för att uppnå ett betyg i fysik som de är nöjda med och att mellan 45% - 89% av eleverna anser att SUL är icke-obligatoriska. Samtalsintervjuerna visade bland annat att lärarna också anser att SUL är viktiga för elevernas fysikinlärning, men att de också är viktiga för elevernas utveckling av nödvändiga studievanor för att klara gymnasiet och vidare studier på högskola eller universitet.