<p>Detta är en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien är baserad på företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sätt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna användas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. Utgångsläget för studien har varit att individer utsättas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frågeställningen för studien har således varit om företagsekonomiska teorier kan tillämpas på individer i samhället. Studien har även utformats för att ge svar på frågan om i vilken utsträckning individer är medvetna om ekonomiskt risktagande. Studien har gjorts genom en enkätundersökning baserat på ett positivistiskt synsätt och en deduktiv forskningsansats. Enkätundersökningen gjordes på 100 individer i ålderspannet 30 till 60 år och genomfördes på torget i Umeå. Frågeställningen syftade till att besvara problemformuleringen och vi har prövat insamlad data mot konstruerad hypotes. Vi har genom undersökningen applicerat valda teorier på empirin. Av studien framgår det att individens agerande inför risker mot den egna ekonomin är starkt kopplat till ett intresse för privatekonomi medvetenhet inför risker. Studien visar också att företagsekonomiska teorier helt klart är anpassningsbara på en individnivå för att förklara individers agerande rörande risker som finns mot privatekonomin.</p>

Hushållens fördelning av inkomsten på sparande och konsumtion har en direkt inverkan på möjligheterna att uppnå olika samhällsekonomiska målsättningar. Våra kunskaper om de faktorer som styr hushållens sparbeteende har tyvärr varit både ofullständiga och osystematiska. I denna rapport görs ett försök att med beteendevetenskapliga teorier och metoder mäta och förklara hushållens sparande. I intervjuundersökningar prövas olika faktorer som påverkar hushållen i deras ekonomiska beteende, både "yttre" faktorer av traditionell ekonomisk karaktär (t ex i termer av inkomst, åldersstruktur, etc) och andra, mera psykologiskt inriktade (attityder, förväntningar, personlighetsegenskaper). I rapportens första del läggs stor vikt vid att föra samman och presentera teorier och resultat från olika områden. Främst syftar projektet till att utveckla mätmetoder som dels ska kunna användas för att regelbundet mäta hushållens sparande i olika former, dels mäta faktorer som påverkar sparandet på kort och lång sikt. De metodologiska frågorna ägnas därför stort utrymme. Samtidigt gör det insamlade materialet det möjligt att analysera sparandets omfattning och kännetecken för de hushåll som sparar respektive inte sparar. Resultaten tyder på att faktorer av både psykologisk och traditionell ekonomisk karaktär är nödvändiga för att förstå och förklara skillnader i sparandet mellan hushåll. I rapportens senare dels ges exempel på användningen av och prognosförmågan hos regelbundna beteendevetenskapliga studier av det ekonomiska beteendet. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Detta är en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien är baserad på företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sätt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna användas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. Utgångsläget för studien har varit att individer utsättas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frågeställningen för studien har således varit om företagsekonomiska teorier kan tillämpas på individer i samhället. Studien har även utformats för att ge svar på frågan om i vilken utsträckning individer är medvetna om ekonomiskt risktagande. Studien har gjorts genom en enkätundersökning baserat på ett positivistiskt synsätt och en deduktiv forskningsansats. Enkätundersökningen gjordes på 100 individer i ålderspannet 30 till 60 år och genomfördes på torget i Umeå. Frågeställningen syftade till att besvara problemformuleringen och vi har prövat insamlad data mot konstruerad hypotes. Vi har genom undersökningen applicerat valda teorier på empirin. Av studien framgår det att individens agerande inför risker mot den egna ekonomin är starkt kopplat till ett intresse för privatekonomi medvetenhet inför risker. Studien visar också att företagsekonomiska teorier helt klart är anpassningsbara på en individnivå för att förklara individers agerande rörande risker som finns mot privatekonomin.

Skuldsättningen hos svenska hushåll har ökat avsevärt de senaste 25 åren, med syfte att göra hushållen resistenta mot ekonomiska störningar har amorteringskrav införts. Till följd av coronapandemin erbjuds ett undantag från amortering som ska ge handlingsutrymme till bolånetagare i den svåra tid som coronapandemin medför. I januari 2021 hade 230 000 hushåll valt att ansöka om amorteringsundantaget. Med tanke på att amorteringsundantaget ger utrymme för olika amorteringsalternativ är det intressant att undersöka hur hushållen gör sina val. Studiens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer, bidra med utökad kunskap och en djupare förståelse kring motiv bakom besluten gällande amorteringsundantaget samt hur bolånetagare väljer att amortera sina bolån. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med nio respondenter varav åtta valt att inte ansöka om amorteringsundantaget. Med utgångspunkt i prospektteorin analyseras både faktiska och hypotetiska motiv bakom besluten att nyttja eller inte nyttja amorteringsundantaget. Resultatet i studien indikerar dels att finansiell vinning, varsling samt permittering är motiv till att nyttja amorteringsundantaget. Dessutom indikerar resultatet att en förändrad inkomst (referenspunkt) både är ett motiv till att nyttja och att inte nyttja amorteringsundantaget. Studien har också undersökt om ekonomisk stress, råd från finansiella experter och formulering (framing) av erbjudandet gällande amorteringsundantaget är motiv bakom bolånetagares beslut att nyttja eller inte nyttja amorteringsundantaget. Ekonomisk stress är enligt studiens resultat inte ett motiv, råd från finansiella experter samt formulering av erbjudandet kan både vara och inte vara ett motiv. Slutligen har studien undersökt om risksökande eller riskaversivt beteende har en påverkan på bolånetagares beslut att nyttja eller inte nyttja amorteringsundantaget. Resultatet visar att varken riskaversivt eller risksökande beteende ligger till grund för beslutet att nyttja eller inte nyttja amorteringsundantaget, dock finns en antydan till att risksökande individer i högre utsträckning ser finansiell vinning som motiv till att nyttja amorteringsundantaget.

This essay is a textbook analysis of the economic content in two textbooks designed for the upper secondary school course social studies 1a1. The aim of the study was to investigate the interaction between the content of the textbooks and the requirements outlined in the curriculum for the course social studies 1a1 particularly concerning the subject of personal finance. Through a meticulous analysis of the textbook content, the study explored whether the textbooks reflected these requirements and provided students with opportunities to develop their economic knowledge. The analysis revealed that the textbooks predominantly focused on presenting factual information and explanations within the economic subject. However, opportunities for students to engage in deeper reflections and receive normative guidance were lacking. This suggests that the textbooks might not fully meet the curriculum's demands to offer students the chance to develop their economic knowledge in a more analytical and critical manner. In conclusion, both textbooks were found to have deficiencies in meeting the curriculum's requirements, though in different ways. The study underscores the importance of social studies teachers being highly conscious of their choices in textbooks and teaching materials. Additionally, teachers should draw on their education and life experiences to complement the content in textbooks and ensure that all aspects of the central content for the course are addressed, especially when certain textbooks omit certain points.

Nationella och internationella policydokument har skilda perspektiv på hur en medborgare bör förhålla sig till sin privata ekonomi. OECD lägger vikt vid individens personliga ansvar medan Skolverkets ämnesplan för samhällskunskap framhåller kritisk analys av samhällets maktstrukturer som en viktig del av utbildningens medborgarfostrande syfte. Läromedlens porträttering av vad privatekonomi innebär och vad undervisningen ska syfta till får en särskilt viktig roll eftersom utbildade samhällskunskapslärare saknar formell utbildning i privatekonomi. Vidare antyder forskningsläget att medborgaridealet för en elev på yrkes- respektive högskoleförberedande program skiljer sig åt.   Syftet med studien är att jämföra hur läroböcker riktade till yrkes- respektive högskole- förberedande gymnasieprogram eventuellt skiljer sig åt i delarna om privatekonomi med avseende på vilka typer av medborgarideal som går att utröna i texten. Analysen tar avstamp från Westheimer och Kahnes (2004) teoretiska inramning och porträttering av tre olika medborgarideal: den personligt ansvarige medborgaren, den deltagande medborgaren samt den rättviseorienterade medborgaren. Studiens resultat antyder att en förståelse för samhällsekonomiska mekanismer krävs för att uppfylla ett deltagande och rättviseorienterat medborgarskap. Yrkeseleverna, som inte undervisas i samhällsekonomi, blir således inom ramen för den privatekonomiska undervisningen utbildade till personligt ansvariga medborgare, i kontrast till elever på högskoleförberedande program som får en förståelse för hur den privata ekonomin påverkar och påverkas av samhällsekonomin. Detta är förutsättningen för ett rättviseorienterat medborgarskap. Studiens resultat bidrar till kunskap om hur skillnader i kursplanernas innehåll bidrar till formandet av en framtida medborgare.

Trots att överskuldsättning bland unga vuxna är ett växande problem är detta ett outforskat område och kunskapen kring problematiken är bristfällig. Det övergripande syftet med studien har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna (18-25 år), studera deras väg in i överskuldsättning, orsakerna bakom problematiken samt hur skulden har hanterats och tankarna bakom deras agerande. Resultatet av intervjuerna har analyserats i bakgrund av valda teorier och begrepp; utvecklingsekologi, det sociala arvet, roll och identitet, intrycksstyrning och idealisering. Studiens resultat visade att det finns flera bakomliggande orsaker till unga vuxnas överskuldsättning. De vanligaste orsakerna bakom överskuldsättningen visade sig vara arbetslöshet/låg inkomst, oförutsedda händelser/sjukdomar och överkonsumtion. Förändrade livsomständigheter till följd av dessa faktorer har medfört lån- och kredittaganden bland intervjupersonerna, vilket i sin tur har resulterat i skulder. Lån och krediter visade sig vara vanligt förekommande hos alla respondenter. Det visade sig även, enligt respondenterna, att den hjälp och de insatser som erbjudits dem är otillräckliga och till viss del olämpliga, vilket framförallt beror på den bristande kunskapen kring problematiken. Respondenterna upplever även brister i samhällets syn på överskuldsatta då de många gånger betraktas som oansvarsfulla och oförmögna att sköta sin ekonomi. Den bristande kunskapen och den otillräckliga hjälpen från samhället har i sin tur resulterat i att många överskuldsatta unga vuxna hamnat utanför samhället.

This qualitative interview study is examining how five teachers of social studies implement formal instruction in economics for the Swedish school courses of social studies 1a1 and 1b. The results of the study account for the process of implementation based on interview questions which have their basis in three different stages of planning: preactive, interactive and postactive. The implementation itself stems from the view of teacher as a bureaucrat. Our analysis yields positive aspects but also a certain degree of implementation difficulties. The positive aspects are related to the bureaucrat’s access to teaching material, which facilitates the said implementation when teaching economics. Further education, while offered at the respondents’ workplaces, was not considered a priority amongst the subjects of this study. In spite of this, various implementation difficulties could be observed that stem from a lack of resources having to do with time at one’s disposal to plan lessons and the fact that the syllabus was perceived as too heavy given the limited period of time for the given course. Aside from this problem, one could also detect another difficulty encountered by the bureaucrat with regard to the interpretation of the syllabus, which states that course objectives are identical in both courses whereas the modules differ.

<p><em>Consumers today leave a fragment of information when they pay with their debit and credit cards. The aim of our work is to investigate ways to design a concept of a system in which digitally stored information that today is fragmented among several different holders, can be assembled into a system and made available to consumers. In our study of how a system for financial flow of information should be designed, we intend to study the present situation and the attempts made to alter it into a more informative reality. We intend to investigate the flow of information when a consumer pays by card, and the possible solutions regarding the design and transportation of digital receipts. A majority of the information of our digital consumption is today handled digitally. We pay bills and make purchases online with debit- and credit cards. Some of this information is available digitally for the parties involved. However, there is an essential element of information that is not being made available digitally to consumers. The digital receipt is a natural part of the whole that is our idea. The digital nature of the information creates opportunities for new services and markets, but the digital receipt also replaces the unwanted physical receipt. We found that there is an interest among consumers for the introduction of the digital receipt and the information that it enables.</em> <em>We have for this purpose created a conceptual design, and initiated a discussion on the future systems of private financial information.</em></p> / <p><em>Consumers today leave a fragment of information when they pay with their debit and credit cards. The aim of our work is to investigate ways to design a concept of a system in which digitally stored information that today is fragmented among several different holders, can be assembled into a system and made available to consumers. In our study of how a system for financial flow of information should be designed, we intend to study the present situation and the attempts made to alter it into a more informative reality. We intend to investigate the flow of information when a consumer pays by card, and the possible solutions regarding the design and transportation of digital receipts. A majority of the information of our digital consumption is today handled digitally. We pay bills and make purchases online with debit- and credit cards. Some of this information is available digitally for the parties involved. However, there is an essential element of information that is not being made available digitally to consumers. The digital receipt is a natural part of the whole that is our idea. The digital nature of the information creates opportunities for new services and markets, but the digital receipt also replaces the unwanted physical receipt. We found that there is an interest among consumers for the introduction of the digital receipt and the information that it enables.</em> <em>We have for this purpose created a conceptual design, and initiated a discussion on the future systems of private financial information.</em></p>

Barn och ungas skulder som registrerats hos Kronofogden har under de senaste åren aldrig varit flera. Skolan har ett ansvar att försöka hindra denna oroväckande utveckling. Denna uppsats handlar om privatekonomins förekomst i tre olika läroböcker för samhällskunskap 1A1 på gymnasiet och har som mål att undersöka vilken hjälp dessa böcker ger lärare och elever på gymnasiet. I den senaste läroplanen SKOLFS 2011 har privatekonomi lagts till och är numera ett gymnasiegemensamt ämne som alla elever läser. Genom ett kodschema har jag kunnat identifiera förekomsten av privatekonomin och bestämma kvantiteten av densamma genom räknandet av ord. Undersökningen är tvådelad där den andra delen analyserar innehållet och försöker göra slutsatser genom olika typer av textanalyser. Slutsatsen för undersökningen är att de tre böckerna har olika styrkor och svagheter men framförallt är det språkbruket som skiljer sig åt. Ett lärobokstext bör inte kräva allt för stora förkunskaper eller läsförståelse i en A-kurs. Två av böckerna hanterar detta väl medan den tredje lyckas mindre bra. / The debts of children and teenagers that are registered at the Swedish Enforcement Authority, have in the past few years hit an all-time high. School has a responsibility to try and stop this disturbing development. This essay is about private economy and its existence in three different textbooks for civics 1A1 and the Swedish high school. The goal is to investigate which support these books can give teachers and students. Private economy is a recent addition to the Swedish teaching program 2011 and is now read by all high school students. I have been able to identify the existence of private economy in textbooks by creating a code schedule. This way I have been able to decide the quantitative by simply counting words. The review is categorical in two parts where the second part illuminating the content and tries to make conclusions by different types of text analyses.  The conclusion of this essay is that the books have its differences, both strengths and weaknesses. It is mostly the use of language that differs. A textbook in civics does not demand great text understanding. Two of the books handle this well, while the third one does not.