Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap.

There is a gap between the curriculums controlling school subjects content and the way professionals in school accomplish their teaching. Civics as a school subject is vague and unclear. This literature study aims at examine the way Swedish civics teachers see the purpose with their subject and what content is prioritized in their teaching and what research knows about the concept “friutrymme”. The literature study is based on empirically accomplished research and articles. A reading of the empirical material emphasizes both the gap and the vagueness of civics as a school subject. The result of the present literature study shows that there is no concurrence regarding how Swedish civic teachers interpret the subjects aim or content and “friutrymmet” could be the reason to why it is so. / <p>SO</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur svensk diskurs i läromedel diskursivt konstruerar svensk tillhörighet och svenska levnadsvillkor och hur detta framställs i fyra läromedel för gymnasieskolan. Ovanstående begrepp kommer sedermera att konkretiseras och benämnas i diskursanalytiska termer, samt att ses som en del av nationell diskurs med utgångspunkten att diskursen är en diskursiv konstruktion. Frågeställningen som studien ämnade att besvara var;   Hur konstrueras svenskhet diskursivt i de utvalda läromedlen?   Ovanstående syfte och frågeställning undersöktes genom en diskursanalys med avstamp ur en diskursteoretisk ansats. Genom att förena kategorierna svensk tillhörighet samt svenska levnadsvillkor som har använts för att göra urval i materialet, med analysverktygen flytande signifikanter och ekvivalenskedjor, så möjliggjorde detta att besvara frågeställningen i undersökningen av empirin.    Studiens resultat visade att identiteskonstruktioner och grupbbildning var återkommande teman som diskursivt konstruerades och upprätthölls genom att sättas i opposition till andra element, aspekter av det “svenska” sattes i relation till “de andra”, “invandrare” och “invandrargrupper” och fick således sin betydelsetillskrivning i diskursen. Genom att framhäva den svenska arbetsmarknaden i termer av moderna och samhällsutvecklande mekanismer så lyftes stora företag och enskilda förhållanden på den svenska arbetsmarknaden fram som särskilt viktiga inom ramen för svensk diskurs. I detta avseende så betonades att inom ramen för det “svenska” så kännetecknades detta av hög sysselsättningsgrad, produktiva och välutbildade medborgare, jämställdhet samt de svenska företagens roll som en starkt bidragande faktor till samhällsutvecklingen.

I denna uppsats ska både svensk och internationell forskning rörande främlingsfientlighet i skolor, med en fokusering på gymnasieskolan, att studeras. Kunskapsöversikten fokuseras på gymnasieskolan eftersom författarna till denna uppsats är blivande gymnasielärare. Den kunskap som sammanställs kan dock appliceras på alla skolnivåer. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som lyfts i forskning om främlingsfientlighet, rasism och didaktik i klassrum och i skolan. Frågeställningen som ställts är “Vad framgår i forskningen som metoder för att förebygga främlingsfientlighet och rasism i klassrum och i gymnasieskolan som helhet?’’.  För att besvara frågeställningen har materialet sammanställts utifrån en systematisk sökningsprocess i två databaser, ERIC och SWEPUB. Resultatet visar att svensk forskning om främlingsfientlighet och rasism i skolor ännu är ytterst begränsad, detta trots att medvetenheten om dess närvaro blivit kartlagt genom flertal utredningar och rapporter. Det framkommer av den svenska forskningen att skolorna använder sig av metoder så som likabehandlingsplaner, studiebesök och temadagar. Resultatet visar dock att det råder brister i genomförandet samt att det existerar okunskap bland skolpersonalen. I den internationella forskningen lyfter vi bland annat Kishimoto som är en av grundpelarna i Sverige när det kommer till normkritisk pedagogik.

Källkritik är ett centralt inslag i många ämnen, inte minst i samhällskunskapen. Syftet med denna uppsats  var att  undersöka  svenska elevers olika förhållningssätt till källkritik i gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet. De metoder som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk ansats. Materialet som har analyserats består av 27 gymnasiearbeten från fyra olika skolor, skrivna av elever på samhällsvetenskapsprogrammet under åren 2017–2022.  Resultatet visade att eleverna använde sig av många olika källtyper i sina gymnasiearbeten, men att majoriteten av dessa var digitala. Det visade även att eleverna förde en mängd olika resonemang för att motivera  sina  val av källor. Vissa av dessa  gick  i linje med en traditionell källkritik,  andra  en mer utvidgad källkritik och en del  fördes  utifrån personliga upplevelser.  Resultatet visade även att det gick att urskilja olika uppfattningar gällande källkritik utifrån elevernas resonemang. Dessa uppfattningar handlade bland annat om källkritikens värde, innehåll och praktik. Sammanfattningsvis visade studien på en stor variation i elevernas källkritiska förhållningssätt,  vad gäller de källtyper  som använts,  elevernas  källkritiska resonemang  samt  de olika uppfattningar som gått att urskilja.

Nationella och internationella policydokument har skilda perspektiv på hur en medborgare bör förhålla sig till sin privata ekonomi. OECD lägger vikt vid individens personliga ansvar medan Skolverkets ämnesplan för samhällskunskap framhåller kritisk analys av samhällets maktstrukturer som en viktig del av utbildningens medborgarfostrande syfte. Läromedlens porträttering av vad privatekonomi innebär och vad undervisningen ska syfta till får en särskilt viktig roll eftersom utbildade samhällskunskapslärare saknar formell utbildning i privatekonomi. Vidare antyder forskningsläget att medborgaridealet för en elev på yrkes- respektive högskoleförberedande program skiljer sig åt.   Syftet med studien är att jämföra hur läroböcker riktade till yrkes- respektive högskole- förberedande gymnasieprogram eventuellt skiljer sig åt i delarna om privatekonomi med avseende på vilka typer av medborgarideal som går att utröna i texten. Analysen tar avstamp från Westheimer och Kahnes (2004) teoretiska inramning och porträttering av tre olika medborgarideal: den personligt ansvarige medborgaren, den deltagande medborgaren samt den rättviseorienterade medborgaren. Studiens resultat antyder att en förståelse för samhällsekonomiska mekanismer krävs för att uppfylla ett deltagande och rättviseorienterat medborgarskap. Yrkeseleverna, som inte undervisas i samhällsekonomi, blir således inom ramen för den privatekonomiska undervisningen utbildade till personligt ansvariga medborgare, i kontrast till elever på högskoleförberedande program som får en förståelse för hur den privata ekonomin påverkar och påverkas av samhällsekonomin. Detta är förutsättningen för ett rättviseorienterat medborgarskap. Studiens resultat bidrar till kunskap om hur skillnader i kursplanernas innehåll bidrar till formandet av en framtida medborgare.

Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen kring demokratiska värden ser ut i ämnet samhällskunskap i årskurs 4-6. Denna studie syftar även till att svara på varför ett demokratiskt förhållningsätt är viktigt att tillämpa i undervsningen. För att besvara denna kvalitativa studiens frågeställningar har en analys gjorts av en litteraturöversikt över forskning på området. Ämnet samhällskunskap är brett och komplext och uppfattas av många lärare som problematiskt att bedriva undervsining i. Forskningen har visat att kunskapsuppdraget dominerar vilket beror på att samhällskunskapslärare inte är tillräckligt insatta i ämnets alla delar och att styrdokumenten upplevs som svårtolkade. Detta leder till att lärare får ett stort handlingsutrymme vad gäller undervisningens utformning och innehåll. Därmed kan möjligheten att uppnå kunskapskraven gå förlorade för eleverna vilket är allvarligt eftersom att fostransupdraget dels är ett av samhällskunskapsämnets syfte och dels för att det krävs om eleverna ska utvecklas till demokratiska medborgare i samhället. Studien har även visat att vårt område är i behov av mer forskning vad gäller undervisningens praktiska tillämpning.

In this thesis, I will discuss subject conceptions among social studies teachers who work in upper secondary schools. The aim of this study is to investigate and analyse subject conceptions among social studies teachers and their relationship to the teachers’ personal background. Subject conceptions can be expressed in both planned and realized teaching, which are analysed in this study. The questions posed are: What subject conceptions are expressed in the social studies teachers’ descriptions of their teaching? Are there any relationships between the teachers’ personal background and the subject conceptions they express? Which subject conceptions are manifested in written tests and exercises? This study consists of three empirical sub-studies. The first sub-study is based on a questionnaire with 60 social studies teachers in upper secondary schools in two counties in Sweden. The second sub-study is based on in-depth interviews with eight social studies teachers who expressed different subject conceptions in the questionnaire. The last sub-study is based on a document analysis of 28 written tests and examinations that were collected from the interviewed teachers. The theoretical framework of this study consists of structuration, class, gender and didactic theories. Some conclusions can be drawn from this study. There are different subject conceptions among the social studies teachers. I have found four typical subject conceptions, which I have called the fact-and-concept–focused, value-focused, analysis-focused and citizenship-focused subject conceptions. The study also shows that the teachers’ personal background has a relationship with their subject conceptions, to a certain degree. Gender and the combination of subjects in the teachers’ academic exams are related to the subject conceptions that the teachers express. Also, internal framing factors, like social background, political views and years in the profession, and external frame factors, like steering documents, textbooks, current news events and the students’ interests and needs, influence the teachers’ subject understanding to different extents. The study also shows that there are differences between the subject conceptions, which are shown in the teachers’ descriptions of their teachings and their assessment materials. The majority of the teachers in the study expressed the citizenship-focused subject conception in the questionnaire, while the written tests and examinations are dominated by fact-and-concept–focused and analysis-focused questions. One conclusion drawn from the empirical results is that code, classification and framing vary among the different conceptions of the subject social studies.

The purpose of this study has been to investigate how social science teachers experience the relationship between the following missions: 1.) give pupils the opportunity to develop abilities for critical thinking, and 2.) reproduce democratic societal values permeated in the curriculum. The study has focused on two research questions; what teachers express to be their interpretation of the relationship between these missions, and in what way the missions are implemented in their subject-specific didactic work. In order to answer these questions the study was conducted through interviews with social science teachers and the empirical data collected from these interviews was then analysed through a discussion of Biesta's theory regarding the three societal functions of education in combination with Sandahl's definition of two tiers of knowledge within the teachings of social science.The conclusions reached by this study are the following: The relationship between the aforementioned missions is complex and the expressed nature of it differentiates between teachers depending on their fundamental interpretation of the missions. Therefore, whether this relationship is found to be in dichotomy or dynamic by social science teachers cannot be given a general answer. Furthermore, the conclusions that can be drawn regarding how social science teachers implement these missions in their didactic work is that the approaches are many and that these approaches are impacted the conditions given in certain contexts and can be different from class to class. A common ground among the interviewees is that the classroom should be an arena where the students can discuss.

Denna studies problem är tudelat. Tillgången på läromedel varierar runt om i landet samtidigt som läroboken har en stark ställning bland lärare. I och med revideringen av läroplanen riskerar lärare som undervisar med läromedel framtagna för Lgr11 att inte uppfylla kursplanens nya skrivningar om de nationella minoriteternas kultur och historia. För det andra riskerar undervisningen att presentera de nationella minoriteterna på ett icke-inkluderande sätt. Studien handlar om att undersöka i vilken utsträckning läromedlen i samhällskunskap för årskurs 4–6 tar upp samtliga nationella minoriteters rättigheter, kultur och historia samt huruvida de nationella minoriteterna framställs som aktiva eller passiva i läromedlen. För att besvara studiens syfte undersöktes i vilken utsträckning de undersökta läromedlen stämmer överens med förändringarna i Lgr22 om de nationella minoriteternas rättigheter, kultur och historia samt vilket sätt de nationella minoriteterna presenteras i läromedlen avseende aktörskap. Teorin som ligger till grund för studien har inspirerats av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys där det teoretiska begreppet transitivitet tillämpas. Två kvalitativa innehållsanalyser har genomförts då fyra samhällskunskapsläromedel för årskurserna 4–6 har undersökts. Resultatet visar att det inte går att undervisa med läromedel skapade för Lgr11 och uppfylla det centrala innehållet i Lgr22. Studien har hittat exempel på både osynliggörande och synliggörande av aktörskap. Då osynliggörande av aktörskap förekommer rör det tillfällen i historien då Sveriges nationella minoriteter utsatts för förtryck eller för handlingar som påverkat deras sätt att leva negativt. Synliggörande av aktörskap förekommer då nazisterna eller svenska staten har behandlat judar och romer illa, samt när svenska språket har lånat ord från romani chib. Vidare förekommer också synliggörande av aktörskap vid ett tillfälle då samer arbetar i sametinget. Resultatet ligger i linje med upptäckter som har gjorts i tidigare forskning. Studiens viktigaste slutsats är att läromedel som används i undervisningen behöver granskas kontinuerligt.