• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 91
  • 1
  • Tagged with
  • 92
  • 31
  • 22
  • 19
  • 18
  • 15
  • 15
  • 15
  • 14
  • 14
  • 14
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Från hat till insikt : en kvalitativ studie kring avhoppade nazister

Johansson, Helén, Holmberg, Ylva January 2006 (has links)
<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer det är som styr ett avhopp från en nazistisk organisation. För att få en helhetsförståelse har dessa faktorer undersökts på individ-, grupp- och samhällsnivå. Empirin består, förutom litteraturstuder, av halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide som vägledande verktyg. Att studera avhoppet som fenomen är både känsligt och komplext varför det krävts flera teoretiska perspektiv, vilka dessutom diskuterats på olika nivåer. Resultatet har visat att det är de trasiga, svikna och vilsna ungdomarna som söker sig till nazistiska grupperingar, och att det är trygghet och bekräftelse de söker i dessa grupper. Undersökningen har även visat på gruppens betydelse, som en viktig faktor, för de ungdomar som tvekar att våga ta steget att lämna gruppen. Behovet av en trygghetskänsla har varit ett av studiens centrala resultat. Det här behovet har styrt både intåget i den nazistiska sfären, menäven processerna kring avhoppet. Vidare har det framkommit att samhällets insatser för dessa ungdomar är mycket bristfälliga och att det behövs betydligt mera resurser.</p>
2

Från hat till insikt : en kvalitativ studie kring avhoppade nazister

Johansson, Helén, Holmberg, Ylva January 2006 (has links)
Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer det är som styr ett avhopp från en nazistisk organisation. För att få en helhetsförståelse har dessa faktorer undersökts på individ-, grupp- och samhällsnivå. Empirin består, förutom litteraturstuder, av halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide som vägledande verktyg. Att studera avhoppet som fenomen är både känsligt och komplext varför det krävts flera teoretiska perspektiv, vilka dessutom diskuterats på olika nivåer. Resultatet har visat att det är de trasiga, svikna och vilsna ungdomarna som söker sig till nazistiska grupperingar, och att det är trygghet och bekräftelse de söker i dessa grupper. Undersökningen har även visat på gruppens betydelse, som en viktig faktor, för de ungdomar som tvekar att våga ta steget att lämna gruppen. Behovet av en trygghetskänsla har varit ett av studiens centrala resultat. Det här behovet har styrt både intåget i den nazistiska sfären, menäven processerna kring avhoppet. Vidare har det framkommit att samhällets insatser för dessa ungdomar är mycket bristfälliga och att det behövs betydligt mera resurser.
3

"De främlingsfientliga" : En jämförande kvantitativ analys av svenska medborgare med främlingsfientliga attityder från 1981-2012

Berggren, Annelie January 2014 (has links)
Med den bruna våg som sköljt in över Sverige och Europa har främlingsfientligheten aldrig känts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fått fäste och en negativ inställning till individer födda i andra länder är en vardag för många. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara främlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sätt på vilket detta har undersökts är genom en kvantitativ metod där statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivå, boendeortens storlek, hur stolt individen är till sin nationalitet, ålder, kön och den beroende variabeln främlingsfientlighet. Resultatet som gick att finna i analyserna var att det på 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan ålder och främlingsfientlighet där äldre tenderade att vara mer främlingsfientliga. I övrigt var främlingsfientligheten spridd mellan olika utbildningsnivåer, olika storlekar på boendeorten samt kön och stolthet över sin nationalitet. När det kom till den senare studien gick att finna att sambanden såg annorlunda ut mot 80-talet. I den studien var alla samband statistiskt signifikanta. Sambandet mellan ålder och främlingsfientlighet hade ändrat riktning där alltså yngre individer tenderade att vara mer främlingsfientliga. Utöver det gick att påvisa att främlingsfientligheten var som starkast bland individer som var stolta över sin nationalitet, bodde på mindre orter, med en lägre utbildningsnivå samt med det manliga könet.
4

Att integrera värdegrunden i ämnesundervisning : Lärares arbete mot främlingsfientlighet och rasism / Integrating values-education into classroom-teaching : Teachers' efforts to prevent xenophobia and racialism

Friström, Paula January 2010 (has links)
<p>Arbetet handlar om hur man kan och bör integrera allmändidaktiken i ämnesdidaktiken, inriktning på främlingsfientlighet och rasism</p>
5

Att integrera värdegrunden i ämnesundervisning : Lärares arbete mot främlingsfientlighet och rasism / Integrating values-education into classroom-teaching : Teachers' efforts to prevent xenophobia and racialism

Friström, Paula January 2010 (has links)
Arbetet handlar om hur man kan och bör integrera allmändidaktiken i ämnesdidaktiken, inriktning på främlingsfientlighet och rasism
6

Skillnader i främlingsfientliga attityder i stad och på landsbygd–en effekt av nationalism?

Svanholm, Stina, Nöteberg, Sophie January 2013 (has links)
Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 – National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge. Vår beroende variabel är främlingsfientlighet och på våra oberoende variabler så har vi främst fokus på känslor och attityder för nationalism samt stad och landsbygd. De viktigaste resultaten är att man både i Sverige och i Norge är mer främlingsfientliga på landsbygden än vad man är i staden. I Norge kan skillnaderna förklaras med nationalism, medan nationalism inte kunde förklara skillnaderna mellan stad och landsbygd för Sverige. Med hjälp av våra teorier kunde vi delvis förklara resultatet, som går i linje med kontakthypotesen; ju mer kontakt desto mindre främlingsfientlighet. På samma sätt med grupphotsteorin så påverkar tillgången till resurser främlingsfientliga attityder. Med resurser så menas tillgång till arbete, boende och socialt stöd. Grupprelationer har en stark påverkan på hur vi ser den egna gruppen i jämförelse med de andra grupperna.
7

Det föränderliga samhället : En intervjustudie om ett föränderligt samhälles betydelse för undervisning i samhällskunskap på gymnasiet

Nordin, Johan, Sundström, Sanne January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse samhällsklimatet har för några utvaldalärare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhällskunskap.Samhällskunskapsämnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt främjademokratiska värden. Detta har vi velat undersöka där skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har också velat undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhällsföreteelser har på deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.Främlingsfientliga strömningar och människors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersåsom terrorattacker kan spegla sig i skolans värld, då skolan är en del av samhället. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielärare, verksamma på olika skolor och olika program.Metoden är med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, där vi har utgått från entematiserad intervjuguide med ett antal olika frågor. Dessa har vi ställt till våra respondenter ochutifrån deras svar har vi således frågat uppföljningsfrågor. Intervjuguiden konstruerades efter vårtsyfte och forskningsfrågor och kategoriserades efter olika teman. Urvalet av respondenter gjordesmed hjälp av ett så kallat snöbollsurvalet; vi frågade en lärare som i sin tur tipsade oss om enannan lärare som skulle kunna tänkas ställa upp på en intervju.Sammanlagt intervjuades fem män och två kvinnor i varierande åldrar och med olika långerfarenhet av läraryrket. Gemensamt för alla respondenter är att de är samhällskunskap- ochhistorielärare. Skolans fostransuppdrag anser samtliga respondenter att det är det mest väsentligauppdraget som samhällskunskapslärare, samtidigt som förmedlingen av kunskaper också är encentral del. Vidare anser respondenterna att läroplanens innehåll är detsamma som i början avderas karriär men att förutsättningarna för undervisningen har förändrats. Eleverna är inte likauppdaterade om världsläget som de har varit tidigare och att det saknas ett intresse fördemokratin, menar respondenterna. Den tidigare forskningen speglar också dessa resultat, blandannat i form av Anders Bromans diskussion om skolans fostransuppdrag. Resultaten analyseradesmed hjälp av Robert Thornbergs resonemang om värdepedagogik och John Deweys teorier omdemokrati och undervisning. En ytterligare teori som har använts är Bengt Schüllerqvist &amp;Christina Osbeck, samt Gunnar Lindström &amp; Lars-Åke Pennlerts ämnesdidaktiska diskussion.Det går med hjälp av detta dra slutsatserna att läraren fokuserar på olika saker såsom kritiskttänkande och demokratiskt deltagande men att samhällsklimatet förändrar inte lärarnasuppfattningar om skolans kunskaps- och fostransuppdrag nämnvärt. Samhällsklimatet har dockbetydelse i form av att innehållet är detsamma i form av att samhället faktiskt är föränderligt mendet är andra förutsättningar, andra aktuella händelser och exempel som råder. Detta innebär enkomplexitet i ämnet och kräver att läraren är påläst i ämnet.
8

Hjälp! Eleven sa svartskalle! : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare bemöter främlingsfientlighet i klassrummet.

Anter, Roni, Nyström, Carl January 2013 (has links)
In a multicultural society such as Sweden opposition between different ethnical groups can be hard to avoid. In the educational arena there is legislation and there are guidelines that aim to avert any kind of xenophobia directed at individuals or groups. As teachers occupy the end point of the educational chain the execution of these guidelines is for the most part left up to them. This paper aims to study how teachers handle situations where xenophobia is present and if so how they work preemptively against it. It also takes a closer look into the notion of professionalism within the teacher force with the aim of trying to answer whether teachers reach the requirements of professionalism. To do so we apply Gunnar Berg’s definition of the term 'professionalism' together with other scholars' thoughts on the subject. To study this phenomenon nine interviews with pre-written questions were performed with teachers in social studies and history at the high school level. There was also time given for interviewees to voice any other concerns they had. Our results showed that all social study teachers were aware of their preemptive work against xenophobia, while only two of the history teachers deliberately planned for it. In this context the majority of teachers interviewed conducted themselves to some degree of professionalism. Our conclusion regarding teachers' notions of professionalism is that it depends what requirements are set on the definition of the concept. In this study we can see a great deal of autonomy in the teachers interviewed, however, it ultimately depends on the context in which you judge professionalism.
9

Främlingsfientliga åsikter bland elever : En intervjustudie om religionslärares arbetsstrategier för att motverka främlingsfientlghet

Petersson Eriksson, Adam January 2018 (has links)
Syfte och frågeställningar Studien ämnar undersöka hur lärare i ämnet religionskunskap arbetar mot främlingsfientlighet, hur dem ser på religionskunskapen som medel i detta arbete samt att undersöka vad lärarna har för erfarenheter av främlingsfientlighet inom ramen för skolan. Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där jag intervjuat fem gymnasielärare i ämnet religionskunskap. Intervjuerna strukturerades på samma sätt med hjälp av ett förarbetat frågeformulär. Då ett färdigställt frågeformulär ger möjligheter för tolkningar av frågorna har jag använt mig av följdfrågor för att leda in informanterna åt samma håll. Resultat Mitt resultat visar att samtliga lärare ansåg att religionskunskapen som medel var ett mycket bra verktyg för att arbeta mot främlingsfientliga åsikter. Både i förebyggande syfte då ämnet anses beröra det främlingsfientliga per automatik, men även som en arena där diskussioner och givande debatter äger rum då främlingsfientliga åsikter yttras. Religionskunskapen blev ett forum som gav eleverna en möjlighet till egna erfarenheter av det som ansågs vara främmande. De moment som lärarna ansåg vara väl fungerande i arbetet mot främlingsfientlighet var främst genom studiebesök där de fick träffa religiösa representanter som oftast gav dem en ny och verklig bild av hur de människorna är men också vad det gör. Det andra momentet lärarna menade fungerade bra var rollspel och debatter där eleverna fick leva sig in i en karaktär. Upplevelsen och själva förståelsen för hur en annan människa kan tänka blev enligt lärarna där uppenbar och gjorde avtryck på eleverna i positiv bemärkelse. De främlingsfientliga åsikterna menar lärarna ofta grundar sig i något de väljer att kalla för okunskap, en okunskap om främmande människor, kulturer, etniciteter och religioner. Okunskapen i sig menar både lärarna och min teoretiska utgångspunkt blir till kunskap då ett verkligt möte sker mellan det som är främmande och dem själva, socialisation och integration är nyckeln till en ökad förståelse och acceptans. Lärarna menade att den bästa metoden och strategin är att hantera situationerna direkt när dom uppstår och aldrig blunda eller hantera ett problem vid senare tillfälle. En viktig aspekt menar lärarna är att det är dem som skall styra samtalet eller diskussionen för att det ska bli gynnande och att det hålls på en bra nivå.
10

Egenföretagares attityder till mångfald i arbetslivet : En jämförande studie om egenföretagare är mer eller mindre progressiva jämfört med anställda i sin inställning till könsroller och etnisk tillhörighet

Olofsson, Sebastian January 2016 (has links)
Sedan 1990-talet har konceptet om mångfald blivit mer och mer omdiskuterat i både vetenskapliga och företagsmässiga sammanhang, något som i synnerhet riktat fokus mot de frågor som berör kvinnor och mäns horisontala och vertikala fördelning på arbetsmarknaden, samt utlandsföddas integrering på arbetsmarknaden. Med inriktning mot dessa komponenter samt två allmänna frågor om syn på jämlikhet och prioritering av lagstiftning kommer denna studie undersöka egenföretagares preferenser och inställningar gentemot mångfald med hänsyn till faktorer såsom kön, ålder, utbildning, yrkesklass samt förälders medborgarskap. Det underlag som ligger till grund för undersökningens analys är ett datamaterial som framtagits av SCBs enkätenhet på begäran av Umeå universitet mellan september 2011 och februari 2012. Slutsatser från undersökningen visar att främst egenföretagare med anställda är mindre progressiva än allmänheten i sin inställning till mångfald. De har mer främlingsfientliga attityder mot personer av utländsk bakgrund samt en mer konservativ syn på könsroller. Egenföretagarna i denna studie är dessutom mer ojämlik i sin syn på människors lika värde samt prioriterar lagar och regler i mindre utsträckning än allmänheten. I likhet med tidigare forskning visar denna undersökning dessutom att i synnerhet lågutbildade män inom okvalificerade yrken såsom lantbruk och industriproduktion har de mest konservativa inställningarna.

Page generated in 0.1196 seconds