The purpose of this paper is to examine how four teachers treats and teaches aboutxenophobia and right-wing extremism. A further aim of this study is to investigate whetherthere are any differences in how a teacher at a vocational high school treat and teachabout xenophobia and right-wing extremism against the teacher at a preparatory school, theydo. To achieve my purpose I have used qualitative interviews of semi-structuredform.These interviews were done with two social studies teacher at a vocational high schooland two social studies teacher at a preparatory school.My results show that teachers all too often respond to xenophobic views directly into theclassroom by reasoning and discussions with students. In my resault is also evident thatthere is a big difference between the teachers at the schools how much time you devoteto xenophobia and right-wing extremism in teaching.The conclusions show that these differences largely depend on which group of students thatteachers have.The conclusions will also be that there are great similarities between the way teachers reasonabout how to deal with xenophobia and the means to do, they also are relatively similar.

No description available.

Rasism har varit ett problem genom historien men fenomenet har under vissa tidsperioder varit mer påtagligt än andra. Idag verkar det som att rasismen återigen är på frammarsch i samhället, inte minst med tanke på den växande islamofobin symboliserad av Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Politik är ett viktigt redskap för att förhindra rasism. De politiska beslut som tas för att stävja rasism grundas på den uppfattning som existerar om rasismens orsaker, dessa uppfattningar kan dock skilja sig från vad forskningen inom ämnet säger och därför är det viktigt att studera detta fenomen. Eftersom extremhögern återigen har börjat skörda framgångar är det viktigt att belysa fenomenet och bidra med förklaringar till varför den här typen av element kan växa. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Vänsterpartiet officiellt samt vad enskilda medlemmar från Vänsterpartiet ser som de främsta orsakerna till varför rasism och främlingsfientlighet skapas i Sverige, men även uppkomsten av ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Syftet är vidare att förankra de angivna förklaringsorsakerna till forskningslitteraturen i ämnet. Frågeställningarna som använts i studien är: Vilka är orsakerna enligt Vänsterpartiet till att främlingsfientlighet och rasism skapas? Vad säger forskningslitteraturen om deras orsaksförklaringar? Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med fem politiker som varit aktiva inom Vänsterpartiet samt Vänsterpartiets officiella material. Intervjusvaren och materialet har sedan förankrats med hjälp av ett forskarbaserat teoretiskt ramverk, för att kunna bekräfta eller förkasta vad som angetts i intervjusvaren. Resultatet visar, enligt forskningslitteraturen men även via Vänsterpartiet, att möjligheterna för främlingsfientliga partier att växa bland annat handlar om vilka frågor som diskuteras i den politiska debatten. När frågor som rör kultur och levnadssätt framförs i politiken på bekostnad av frågor som rör ekonomi skapas ett utrymme för de högerextrema att växa. Samtidigt visar resultaten även att forskarna och politikerna ger olika förklaringar till framväxten av främlingsfientliga partier. När politiker menar att arbetslöshet och ekonomiska kriser är de främsta orsakerna till varför rasism skapas så är forskarna till stor del överens om att det i första hand handlar om de frågor som diskuteras inom politiken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever i svensk gymnasieskola för diskursen kring främlingsfientlighet och rasism samt hur de ser på skolans förebyggande arbete mot främlingsfientlighet. Vi har samlat in vår data genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod. Materialet har tagits upp genom ljudinspelningar av intervjuer med sex elever från två olika skolor. Det teoretiska ramverket för tolkningen av resultaten bygger på kritisk diskursanalys med ett postkolonialt perspektiv samt utvalda centrala begrepp. Tolkningarna av resultatet visar att eleverna har olika sätt att definiera rasism på, som kan kopplas till deras utgångspunkter i förhållande till bakgrunder och erfarenheter. Alla uttrycker på olika sätt att rasism och främlingsfientlighet är negativt och bör arbetas emot. Samtliga elever menar även att skolan inte arbetar förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism på ett aktivt sätt och flertalet uttrycker att det borde läggas mer tid på det. Flera av eleverna föreslår gemensamma aktiviteter med sina medelever för att kunna öppna för diskussion och utbyte av erfarenheter. Eleverna som har utländsk eller blandad bakgrund har visar en bredare förståelse av begreppen främlingsfientlighet och rasism genom att de förstår både exploaterande och exkluderande faktorer inom rasismen. De elever som är av etnisk svensk bakgrund definierar begreppen utifrån observationer snarare än egna erfarenheter och nämner nästan uteslutande bara exkluderande faktorer. Deras svenska etnicitet gör att de inte utsätts för strukturell rasism, såsom den exploativa, vilket ger dem en enklare bild av rasism- och främlingsfientlighetsbegreppen.

No description available.

Detta är en studie med syfte att undersöka hur sex stycken yrkesverksamma gymnasielärare på två olika gymnasieskolor i Jönköpings kommun ser på religionsundervisning. Syftet är att se hur dessa lärare jobbar utifrån ämnets syfte kring förståelse och tolerans då i kontrast till främlingsfientlighet och religionsfobi. Undersökningen genomfördes genom att varje lärare fick ett antal frågor och deras svar har sedan sammanställts och tolkats. Resultatet visar att de sex lärarna var väldigt eniga om att religionsämnet är viktigt för att balansera de olika media bilderna eller andra informationsspridare som finns ute på internet. Religionsämnets syfte i att arbeta med förståelse var något som lärarna såg som centralt i sin uppgift däremot arbetade de på skiftande sätt några av dem arbetade med varje religion för sig för att få ett djup där medans flertalet lärare arbetade tematiskt med flera religioner för att kunna belysa likheter och skillnader.

Rapporten undersöker olika forskares definitioner av islamofobi och dess bakomliggande faktorer. Metoden som rapporten kommer utgår från är diskursanalys. Rapporten undersöker sju källmaterial där olika forskare diskuterar islamofobins betydelse och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till islamofobi.

I denna uppsats ska både svensk och internationell forskning rörande främlingsfientlighet i skolor, med en fokusering på gymnasieskolan, att studeras. Kunskapsöversikten fokuseras på gymnasieskolan eftersom författarna till denna uppsats är blivande gymnasielärare. Den kunskap som sammanställs kan dock appliceras på alla skolnivåer. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som lyfts i forskning om främlingsfientlighet, rasism och didaktik i klassrum och i skolan. Frågeställningen som ställts är “Vad framgår i forskningen som metoder för att förebygga främlingsfientlighet och rasism i klassrum och i gymnasieskolan som helhet?’’.  För att besvara frågeställningen har materialet sammanställts utifrån en systematisk sökningsprocess i två databaser, ERIC och SWEPUB. Resultatet visar att svensk forskning om främlingsfientlighet och rasism i skolor ännu är ytterst begränsad, detta trots att medvetenheten om dess närvaro blivit kartlagt genom flertal utredningar och rapporter. Det framkommer av den svenska forskningen att skolorna använder sig av metoder så som likabehandlingsplaner, studiebesök och temadagar. Resultatet visar dock att det råder brister i genomförandet samt att det existerar okunskap bland skolpersonalen. I den internationella forskningen lyfter vi bland annat Kishimoto som är en av grundpelarna i Sverige när det kommer till normkritisk pedagogik.

I denna uppsats kommer betydelsen av mediekonsumtionen för främlingsfientliga åsikter att undersökas. Datamaterialet i uppsatsen har hämtats från European Social Survey (2008) och analyseras via multipel regressionsanalys. Tidigare forskning visar att mediekonsumtion har stor inverkan på människors åsikter, däribland främlingsfientliga attityder. I denna uppsats undersöks betydelsen av två olika typer av media: TV och internet. Resultaten visar att de som tittar på TV ofta är mer främlingsfientliga än de som tittar på TV mer sällan och de som spenderar mycket tid vid internet är mindre främlingsfientlig än personer som gör det i mindre utsträckning. Studiens resultat motsäger delvis tidigare forskning som visat ett samband mellan användning av internet och främlingsfientliga attityder. En viktig anledning kan vara att internetanvändning inte längre är så selekterad som när tidigare studier genomfördes, och att internetanvändningen idag är mer utbrett.

Denna studie har fokuserat på att undersöka orsakerna kring antisemitismen och islamofobin i Sverige. Antisemitism innebär en främlingsfientlighet gentemot judar och islamofobi innebär en främlingsfientlighet mot muslimer. Antisemitismen har varit en del av samhället sedan antiken och lika så islamofobin. Däremot var det först vid terroristattacken mot World Trade Center som islamofobin blev ett använt begrepp i samhället. Terroristattacken mot World Trade Center resulterade i att islamofobin ökade markant i samhället. Denna fobi är främst riktad mot personer som följer islam men även personer som har ett yttre personlighetsdrag som kan klassas som muslim, blir utsatt för detta. Vilket leder till funderingar kring hur ser en människa som följer islam ut? Fokuset har även varit på grundskolans värdegrundsarbete, där det har lyfts att värdegrundsarbetet och kunskapsarbetet är ett och samma uppdrag och bör därmed inte tolkas som två separata. Orsakerna till främlingsfientlighet är många. En av faktorerna är individens socioekonomiska bakgrund, där personer som är drabbad av arbetslöshet eller endast har en grundskoleutbildning är i större sannolikhet att utveckla främlingsfientliga värderingar. Andra faktorer spelar också in som lokala och regionala, hur individen har vuxit upp, känslan av tillhörighet och beroende på kön. Flickor har i större utsträckning positiva attityder mot både islam och judendom jämfört med jämnåriga pojkar. Vid interreligiösa grupper tenderar judar att minska sina förutfattade meningar angående islam, medan muslimer tenderar att öka sina förutfattade meningar angående judendom. Anledningen till detta är troligtvis kopplat till historiska faktorer, där konflikten mellan Israel och Palestina har den avgörande rollen. Trots detta menar Skolverket (2019) att främlingsfientlighet och intolerans ska aktivt motarbetas genom öppna diskussioner, aktiva insatser och en ökad kunskap kring andra människors kulturer. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>