<p>Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Resultatet tyder på att främlingsfientlighet uppfattas av religionslärarna som en rädsla för det som anses vara annorlunda oss själva och rasism som en hierarkisk indelning av folkgrupper i olika raser. Vidare visar resultatet att lärarna anser att religionskunskapsämnet har en viktig roll vad gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att ämnet inte har ett mer specifikt uppdrag och ansvar än övriga skolämnen. Att öka elevernas kunskaper och förståelse samt främja en stabil grund hos eleverna ser lärarna som religionskunskapsämnets roll. De strategier som religionslärarna uppger att de tillämpar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism är framför allt diskussion med eleverna, men även att i undervisningen utgå från ett aktuellt problem, tydliggöra likheter mellan olika kulturer och religioner samt att läraren visar sig vara en god förebild för eleverna. Slutligen uppvisar resultatet att lärarna inte planerar sin religionsundervisning med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att de flesta lärarna ändå anser att de arbetar med detta i stor utsträckning då det genomsyrar all undervisning de bedriver.    </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater. Den högsta andelen intoleranta elever finns i årskurs 9. Till denna tendens kan inte de tillfrågade ur årskurs 6 inräknas då en stor andel av dem anger att de är osäkra till frågeställningen i flera fall. Bland elevernas egna kommentarer visar någon enstaka elev hög intolerans när denne jämställer ett mångkulturellt samhälle med våldtäkter. Denna attityd är dock inte representativ i någon mening, då en sammanfattande värdering av resultatet visar hög tolerans för nästan samtliga av de tillfrågade eleverna.</p> / <p>The purpose of this paper is that from a theoretic knowledge of young people’s attitudes towards racism, xenophobia and immigration carry out a study that in practice investigates young people’s attitudes, in the sixth to ninth grade, towards immigration and immigrants. A survey was carried out that included 83 pupils divided in four school classes, one in every grade. The survey was carried out at a grammar school in a municipality with more than 9000 inhabitants located in the west part of Sweden. The survey contained 10 secluded questions and 2 partly open questions, where the pupils had the possibility to justify their answers. The results shows that girls are more tolerant than boys and that pupils in the seventh grade are more tolerant than their older friends. The highest share of intolerant pupils occurs in grade nine. It’s not possible to include those asked from the sixth grade into this tendency because of the high percentage share that answers “don’t know”. Among the pupils own comments there are very few that shows intolerance to a great extent and one pupil writes that a multicultural society equals rapes. This attitude is not by far representative since a summery of valuations in the survey shows that almost every of those asked are tolerant to a high extent.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.</p><p>De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedel</p><p>Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.</p><p><em>Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna. </em></p>

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism. De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur &amp; Kulturs läromedel Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier. Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater. Den högsta andelen intoleranta elever finns i årskurs 9. Till denna tendens kan inte de tillfrågade ur årskurs 6 inräknas då en stor andel av dem anger att de är osäkra till frågeställningen i flera fall. Bland elevernas egna kommentarer visar någon enstaka elev hög intolerans när denne jämställer ett mångkulturellt samhälle med våldtäkter. Denna attityd är dock inte representativ i någon mening, då en sammanfattande värdering av resultatet visar hög tolerans för nästan samtliga av de tillfrågade eleverna. / The purpose of this paper is that from a theoretic knowledge of young people’s attitudes towards racism, xenophobia and immigration carry out a study that in practice investigates young people’s attitudes, in the sixth to ninth grade, towards immigration and immigrants. A survey was carried out that included 83 pupils divided in four school classes, one in every grade. The survey was carried out at a grammar school in a municipality with more than 9000 inhabitants located in the west part of Sweden. The survey contained 10 secluded questions and 2 partly open questions, where the pupils had the possibility to justify their answers. The results shows that girls are more tolerant than boys and that pupils in the seventh grade are more tolerant than their older friends. The highest share of intolerant pupils occurs in grade nine. It’s not possible to include those asked from the sixth grade into this tendency because of the high percentage share that answers “don’t know”. Among the pupils own comments there are very few that shows intolerance to a great extent and one pupil writes that a multicultural society equals rapes. This attitude is not by far representative since a summery of valuations in the survey shows that almost every of those asked are tolerant to a high extent.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument. Mitt resultat visar att det finns en vilja hos elever att i större utsträckning få diskutera och praktisera kunskaper kring främlingsfientlighet och mångkultur än vad de upplever att de idag får göra. Resultatet pekar även på att fler kulturmöten i skolan skulle verka positivt till att utveckla förståelse och tolerans gentemot människor från främmande kulturer. / The purpose with this study is to investigate high school students’ perspective on education, xenophobia and multiculture. In my literature review I present what scholars find relevant around these areas. I decided to use group interviews as a method of collecting data. Altogether eleven students participated in the study. Later I discuss the results from my group interviews in comparison towards the research I`ve presented in earlier sections of the study and the national curriculum of upper secondary school. My results point out that the student’s wishes to discuss and practice knowledge about xenophobia and multicultural more often than they experience they are allowed to do in these days. The result also points out that multi-cultural encounter develop the student’s ability to comprehend and to be more tolerant towards people from foreign cultures.

This essay is about the hostility towards strangers and foreigners within a Swedish historic context, not only towards foreigners coming from another country, but also directed to people within the Swedish society among the ethnic Swedes themselves. From their accounts of the concept I will discuss why and how this hostility towards strangers has developed and been expressed when they were younger, but also how they perceive the phenomena today as it express itself.

Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslärare i grundskolans senare år förhåller sig till främlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslärare förhåller sig till ämnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslärare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill säga att samma frågor ställdes till alla respondenter, där frågorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förståelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. Våra intervjufrågor skrevs utifrån våra problemformuleringar och syftet med studien. Målet med intervjuerna var att komma åt lärarnas subjektiva uppfattning kring deras arbete. En hermeneutisk utgångspunkt valdes för att få en bild av respondenternas förhållningssätt och tolkning. Hermeneutiken utgår ifrån att det är människans förståelse eller förhållningssätt av verkligheten som styr deras handlingar Eftersom vi har valt hermeneutik som vår vetenskapsteoretiska metod så betyder det att respondenterna talar endast för sig själva och ingen annan, vilket också betyder att en jämförelse mellan de medverkande inte är aktuellt i studien. Forskningsbakgrunden presenterar begrepp som främlingsfientlighet, islamofobi och rasism, för att sedan gå in mer på djupet och redogöra för begreppen mer utförligt. Forskningsbakgrunden belyser även skolans och religionsämnets uppgifter när det rör sig om att förebygga och motverka främlingsfientlighet och intolerans. Resultatet visade att religionskunskapsämnet har en central roll tillsammans med ämnena historia ochsamhällskunskap, när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet, lärarna anser dock rasism inte kan motverkas på samma sätt då de anser att en rasist är svårare attbemöta. Den viktigaste metoden som lärarna använde var diskussionerna i klassrummet. Att utgå från ett aktuellt problem och koppla fakta med vardagen är en annan strategi som lärarna använder för att motverka främlingsfientlighet. Resultatet visar också att lärarna inte planerar sina undervisningar med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet eller rasism, dock anser lärarna att de arbetar med begreppen vid behov och då planerar de bland annat temaveckor.