Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Resultatet tyder på att främlingsfientlighet uppfattas av religionslärarna som en rädsla för det som anses vara annorlunda oss själva och rasism som en hierarkisk indelning av folkgrupper i olika raser. Vidare visar resultatet att lärarna anser att religionskunskapsämnet har en viktig roll vad gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att ämnet inte har ett mer specifikt uppdrag och ansvar än övriga skolämnen. Att öka elevernas kunskaper och förståelse samt främja en stabil grund hos eleverna ser lärarna som religionskunskapsämnets roll. De strategier som religionslärarna uppger att de tillämpar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism är framför allt diskussion med eleverna, men även att i undervisningen utgå från ett aktuellt problem, tydliggöra likheter mellan olika kulturer och religioner samt att läraren visar sig vara en god förebild för eleverna. Slutligen uppvisar resultatet att lärarna inte planerar sin religionsundervisning med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att de flesta lärarna ändå anser att de arbetar med detta i stor utsträckning då det genomsyrar all undervisning de bedriver.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund. Lärarna beskriver att demokratiska arbetsformer för dem är att ge eleverna inflytande över sina studier samt skapa arbetsformer där eleverna tränar sin samarbetsförmåga. Eleverna får även vara med och påverka redovisningsform. Min slutsats avinformanternas beskrivning är att de arbetar mycket medvetet och metodiskt för att främja eleverna demokratiska värderingar, men att det saknas en gemensam samsyn på de skolor därde berörda lärarna arbetar.

Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning. Lärarna tyckerockså att det är viktigt att bemöta fördomar, diskutera likheter och olikheter samt att utgå frånelevernas livsvärld i sin undervisning.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring. I metodavsnittet beskrivs datamaterialet som är hämtat från European Social Survey, sedan förklaras de mått som avser att mäta attityder till invandring utifrån essentialistisk- och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Vilket följs av en diskussion om reliabilitet och validitet i uppsatsen och sedan en beskrivning av analysmetoden för denna studie, OLS-regression. Vidare ges en deskriptiv beskrivning av urvalet utifrån de variabler som ingår i analysen, uppdelat efter land. Därefter följer resultat och analys som visar att det förekommer en liten skillnad i attityder mellan länderna. Individer i Nederländerna, Frankrike och Storbritannien uppvisar i genomsnitt en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring än individer i Sverige, Norge och Danmark. Kulturell homogenitet visade sig ha ett positivt samband med attityder till invandring. De som föredrar kulturell homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring. Även essentialistisk homogenitet samvarierar med attityder till invandring, det vill säga att de som värdesätter essentialistisk homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring. Syn på invandrare har också en positiv effekt på attityder till invandring, det vill säga att de som har en mer negativ uppfattning av invandrare tenderar att ha mer negativa attityder till utomeuropeisk invandring.

The xenophobic attitudes in Europe are stronger than even. Never before have the member states had as many right-wing parties in action. The aim with this report is therefore to consider whether the Schengen cooperation has had an influence on the development of xenophobia in the member states of EU. The Schengen cooperation became a part of the European Union in 1997, with the aim to abolish the internal border controls for citizens and strengthen the external boarders towards non-members. The intention is furthermore to investigate whether the distance to Schengen ́s external boarder has an impact on the xenophobic attitudes. Three countries are compared: Italy, Netherlands and the United Kingdom. The comparison is based on three indicators: immigration, right-wing parties and the economic situation. Italy is the most xenophobic country like the hypothesis of the report did foresee. Italy and Netherlands are both members of the cooperation and more xenophobic than the United Kingdom. United Kingdom is on the other hand not a member of the cooperation. Consequently are member states of the Schengen cooperation more xenophobic than others.

This study aims to examine if the modernization losers' thesis is applicable in Sweden today in regards to explaining differences in xenophobia. The material that is being examined is from the Swedish division of the European Social Survey round 7 from 2014. The results show some support for some parts of the theory, but are too complex to be generalized to the population. But the study show that education have a negative correlation with xenophobia, which is significant and therefore reliable. Problems with the study is, however, brought up and questioned and also the applicability of the theory which gives some guidelines to further and more specific studies. / Denna studie ämnar undersöka huruvida teorin om modernitetens förlorare går att applicera på dagens Sverige för att förklara skillnader i grad av främlingsfientlighet. Datamaterialet som undersökts är från den svenska delen av European Social Survey round 7 från år 2014. Resultaten ger visst stöd för delar av teorin, men visar sig alltför komplexa för att kunna generaliseras till populationen. Ju högre utbildningsgrad, desto lägre grad av främlingsfientlighet är dock ett signifikant och tillförlitligt resultat. Det tas också upp problem i såväl studiens genomförande som teorins applicerbarhet och riktlinjer ges för mer specifika studier som bör göras i framtiden.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om hotfulla bilder om våld och terror kan användas som ett didaktiskt verktyg i religionsundervisningen i syfte om att initiera etiska diskussionen om schabloniserade nidbilder av terrorns ansikte och förebygga främlingsfientlighet. Studien bygger på intervjuer och avsikten har inte varit att upptäcka någon absolut sanning, resultatet visar dock  på att det passar samtidens unga människor att diskutera de samtida bilder om hot och våld  i klassrummet.

Detta arbete är en kunskapsöversikt över lärarens roll inom undervisning om islamofobi. Den syftar till att ge en välgrundad överblick angående olika faktorer som är viktiga för religionslärare inom gymnasieskolan att ta i beaktande när man undervisar elever om islamofobi. Syftet med detta är att öka elevernas empati och förståelse för den muslimska befolkningen. De centrala frågeställningarna som arbetet behandlar är följande: Varför är undervisning om islamofobi extra betydelsefullt i dagens samhälle? Vilka konflikter och problemfaktorer kan lärare förvänta sig att möta vid undervisning om islamofobi? Vilka metoder och teorier finns det för lärare att nyttja i undervisning om islamofobi? Metoden som används för att ta reda på välgrundade svar på dessa frågor är datasökningar på ERIC och Education Research Complete. Genom dessa källor kunde jag fastställa att islamofobi är den främlingsfientlighet som i dagens samhälle har ökat mest samt är mest synlig av alla kategorier. Undervisning om islamofobi kan leda till en mängd olika konflikter och påverkas av många problemfaktorer som främst är knutna till rädsla, okunskap och lärarens kompetens. Dessa problemfaktorer kan i många fall underlättas eller helt förebyggas genom att lärare får rätt kompetens genom lärarutbildningen, lär eleverna goda färdigheter i argumentationsbildning och kritiskt tänkande samt exponerar eleverna för nya perspektiv och röster. Viktigt att notera är att studier angående detta ämne är begränsat när det kommer till svenska gymnasieskolor och vår svenska variant av religionsutbildning vilket kan påverka utkomsten av resultaten och behöver vidare forskning.

Denna uppsats ämnar att studera ungdomars upplevelser av att leva som muslimer i Sverige, bemötandet av människor i förhållande till deras religion samt hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet till Sverige. Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta unga muslimer som har en icke-europeisk bakgrund. Studien använder de teoretiska begreppen rasifiering och tillhörighet. Resultatet i studien visar på att de unga muslimerna har upplevt en svårighet att utöva sin religion i Sverige, exempelvis när det kommer till att finna tid för bönen, att fasta samt ha tillgång till halalmat. Upplevelse av negativt bemötande i form av främlingsfientlighet, rasism samt diskriminering i relation till deras religion och etnicitet var även förekommande för flera av intervjupersonerna. Samtliga unga muslimer uttryckte att detta haft en påverkan på deras tillhörighetskänsla i Sverige då de till varierande grad upplevde en känsla av exkludering från det svenska samhället. Däremot har flera av intervjupersonerna funnit en samhörighet med andra individer i de egna bostadsområdena som befinner sig i en liknande situation som de själva när det kommer till tro och etnicitet. / This study aims to examine young people’s experiences of living as Muslims in Sweden, treatment from other people in relation to their religion and how it affects their feeling of belonging in Sweden. The data material has been collected through semi-structured interviews with eight young Muslims with a non-European background. The study uses the theoretical concepts of racialization and belonging.The results in the study shows that the young Muslims had experienced a difficulty in practicing their religion in Sweden for example when it comes to finding time for prayer, being able to fast and having access to halal food. The experience of being negatively met in the form of xenophobia, racism and discrimination in relation to their religion and ethnicity was also occurred among several of the interviewees. All the young Muslims expressed that this has influenced their sense of belonging in Sweden as they in varying degrees had felt a feeling of exclusion from the Swedish society. On the other hand, several of the interviewee shad found a community among other individuals in their neighborhoods who were in a similar situation in regard to their beliefs and ethnic background.

No description available.