• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 355
  • Tagged with
  • 355
  • 179
  • 176
  • 140
  • 132
  • 132
  • 123
  • 123
  • 75
  • 68
  • 66
  • 51
  • 46
  • 45
  • 44
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Religionerna i klassrummet : "Jag är ju bara påläst, jag kan ju inte religionerna" / Religions in the classroom : "I'm just well read up on, I do not know the religions"

Dalawe, Joan, Jönsson, Tobias January 2015 (has links)
Bakgrund: Lärare ställs ständigt inför betydelsefulla val under olika situationer i skolan. Vad än läraren väljer att utgå ifrån i sin undervisning så handlar det om att skapa förståelse och bidra till en miljö som inkluderar elevers olika erfarenheter. Styrdokument och tidigare forskning betonar vikten av att elevernas livstolkningar framhävs i undervisningen för att vidga deras förståelse och tolerans för varandra. Enligt tidigare forskning anses även ämnet religion som ett laddat ämne för lärare. Syfte: Syftet med denna studie är att få inblick i hur lärare uppfattar religionsundervisningen i relation till elevers livstolkning samt vilken roll den tilldelas i undervisningen. Metod: Metodvalet för denna studie grundades på en kvalitativ forskning med lärarintervjuer i fokus. De fyra lärarna vi intervjuade hade olika bakgrunder och förutsättningar, vilket resulterade i att alla hade olika erfarenheter kring ämnet. Intervjuerna utfördes på fyra olika arbetsplatser i Västra Götalandsregionen. Resultat: Resultatet visade på att lärarna är osäkra i användningen av elevers livstolkning, vilket är en av faktorerna till att livstolkning får ett minskat utrymme i undervisningen. Vidare visade även resultatet på att lärarna främst fokuserar på faktaförmedling i religionsundervisningen.
2

Religionskunskap - ett relevant ämne på ett intresseväckande sett : Elevers uppfattningar om religionskunskap

Stark, Andreas January 2013 (has links)
Behovet av religionskunskap som skolämne i undervisningen är och har varit omdiskuterat. Ändringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av förändring från kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap är att elever ska kunna få förståelse för hur olika religioner och livsåskådningar påverkar individens moraliska förhållningssätt. Denna undersökning avser att undersöka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det påverkar deras intresse för ämnet samt hur elever vill att ämnet religionskunskap ska utformas i undervisningen för att öka intresset för ämnet. Urvalet är åtta elever som läser religionskunskap som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dvs. en kvalitativ metod. Resultatet av undersökningen visar att flertalet av eleverna uppfattningar om vilken användning de kan ha av religionskunskapen i undervisningen beror på kursinnehåll och upplägg av undervisningen. De vill ha religionskunskapsundervisning där man arbetar med aktuella etiska livsfrågor i större omfattning än historiska fakta om religionerna. Eleverna upplever även att kommunikationen med lärare har stor betydelse för hur de upplever undervisningen. De som kan ha nytta av att läsa denna undersökning är lärare inom alla ämnen och speciellt de lärare som undervisar i religionskunskap.
3

Vad är ett gott samhälle? : En kvalitativ studie av gymnasieelevers uppfattningar kring vad som utgör ett gott samhälle, i förhållande till kursplanen i religionskunskap 1.

Pettersson, Ylva January 2014 (has links)
This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ”a good society”, an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course in religious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect on what a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analyse their answers in relation to regulations and research. The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on what a good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by the course’s grading criteria is limited. There is a possibility that students have the required knowledge as specified by the course’s grading criteria, but lack the language to be able to sufficiently communicate their knowledge.
4

Högstadieelevers syn på skolämnet religionskunskap : En enkätstudie om hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap

Muhic, Vedad January 2014 (has links)
Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen. Vidare anser eleverna att de får tillräckligt med undervisning i ämnet men att de borde få vara med och bestämma över vad de ska läsa om.
5

"Att undervisa är att välja" - Bengt Linnér : En studie om lärares val av kursinnehåll i relation till elevernas intressen

Lorvi, Madelene January 2014 (has links)
Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lärarens val av kursinnehåll och elevernas intressen i årkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat två religionslärare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd på elevinflytande. Eleverna har svarat på enkäter om deras intressen för ämnen och områden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog två lärare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori. Undersökningens resultat visar att kursplanen har den centrala rollen i lärarnas didaktiska innehållsval. Eleverna har nästintill inget inflytande över kursinnehållet, men ändå är intresserade utav flera ämnen deras lärare valt att behandla.
6

"Din gud är fejk, dra åt helvete!" : Om elevers syn på religionskunskapsämnet och dess inverkan på förståelse och tolerans

Laveborn Kilman, Anna January 2013 (has links)
No description available.
7

Religionskunskap - en tolkningsfråga? : En hermeneutisk kvalitativ lärarintervjustudie om det gymnasiala religionsämnets innehåll utifrån ett didaktiskt perspektiv

Bäckryd, Christophe, Lundqvist, Joel January 2009 (has links)
Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.
8

Demolera och rekonstruera : En studie av religionskunskapslärares erfarenheter kring undervisning på yrkesinriktade progam

Lööf, Peter January 2013 (has links)
No description available.
9

Religionskunskap - en tolkningsfråga? : En hermeneutisk kvalitativ lärarintervjustudie om det gymnasiala religionsämnets innehåll utifrån ett didaktiskt perspektiv

Bäckryd, Christophe, Lundqvist, Joel January 2009 (has links)
<p>Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.</p>
10

Den Andra religionen : En granskande undersökning av orientalistiska maktstrukturer i Gy 2011s ämnesplan för Religionskunskap 1

Engstrand, Cecilia January 2010 (has links)
The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail.

Page generated in 0.0812 seconds