No description available.

This essay examines how teachers in upper secondary school, who teach religion, understand and approach their mission to socialize students in a xenophobic context and how they meet xenophobic expressions from students in the classroom. This essay also includes a power perspective and investigates how an exercise of power is expressed in the teachers’ approach and strategies. Six teachers from six different schools in southeast Sweden are interviewed. The results of this study show that the teachers experience that their mission includes a position against xenophobia. The teachers have an unproblematic approach to supporting and advocating the values of the curriculum. They however don’t experience that the curriculum gives any concrete guidelines for practical work. Instead they feel it is up to them to figure out how to handle xenophobic expressions. In the teachers’ treatment of students who express xenophobia three main strategies could be observed, an open discussion with necessary ”game rules”, enlightenment and gently and relational leadership. The analysis of power points towards an exercise of power which is strongly colored by the democratic values of the Swedish school system. The power that is expressed in the teachers’ approach and strategies is subtle and can be compared with Bourdieu’s idea of symbolic violence.

No description available.

Tidigare forskning tyder på att läroböcker framställer buddhism på ett otillräckligt vis som intebehandlar dess mångfacetterade uttryck. De behandlar inte heller om hur buddhism tar siguttryck i väst i jämförelse med asiatiska länder. Detta medför att religionen blir generaliseradoch exotifierad. I detta arbete ser vi hur framställningen av buddhism i läroböcker skrivna förreligionskunskap 1 och läroplanen Lgy11 ter sig. Undersökningen vilar på textanalys avläroböcker samt en kvalitativ forskningsprocess. Det visar sig att undersökningen ärsamstämmig med tidigare forskning då läroböckerna inte framställer buddhism tillräckligt ifråga om mångfald. Det visar sig också hur läroböckerna på egen hand inte når kraven somkursens syfte och centrala innehåll ställer samt hur endast en minoritet av läroböckernabeskriver västerländsk buddhism.

Inom ramen för religionskunskap i årskurs 4-6 ska lärare arbeta med elevers identitetsutveckling och vardagliga moraliska frågor. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, men som utgångspunkt ska lärarna använda sig av etik som förvaltats av kristen tradition. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna uppfattar uppdraget att utbilda i dessa etiskt moraliska frågor inom religionskunskap, samt hur undervisningen påverkas av elevgruppen. Lärare på tre skolor med olika demografiska upptagningsområden intervjuades under våren 2019. Resultatet visar att trots att lärarna delar grundläggande uppfattningar gällande uppdraget, så skiljer sig undervisningen mellan skolorna åt. I skolor där eleverna kommer från olika länder, arbetar lärarna även i hög utsträckning med att bygga broar mellan kulturer. Innehållet i uppgiften om identitetsutveckling och moraliska frågor är breda, och uppdraget delvis otydligt menar lärarna, och anger det som skäl till varför undervisningen i temat även sker inom andra ämnen än religionskunskap.  En slutsats av denna studie är att Skolinspektionens önskan om att eleverna i ökad utsträckning ska tränas i kritiskt tänkande och lära sig att skilja på allmänna etiska principeroch sin egen personliga moral, lättare kan genomföras om lärarna har ett tydligare ramverk som tar hänsyn till skolornas olika förutsättningar, och som inkluderade utvecklingspotentialen hos alla elever.

<p>Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin. Yvonne Hirdmans teori om Genussystemet har en central roll i uppsatsen. Resultatet visar på att det i samtliga undersökta läroböcker – med utgångspunkt i genusteorin – finns underliggande ideologiska budskap i framställningen av människan. Framställningen har förändrats över tid, men då i förhållande till hur författarna framställer människan, utifrån perspektivval, disposition och urval. Däremot har ingen förändring skett – ur ett genusperspektiv – under tidsperioden 1973-2006, eftersom underliggande ideologiska budskap förekommer i samtliga undersökta läroböcker, om än i olika omfattning.</p>

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin. Yvonne Hirdmans teori om Genussystemet har en central roll i uppsatsen. Resultatet visar på att det i samtliga undersökta läroböcker – med utgångspunkt i genusteorin – finns underliggande ideologiska budskap i framställningen av människan. Framställningen har förändrats över tid, men då i förhållande till hur författarna framställer människan, utifrån perspektivval, disposition och urval. Däremot har ingen förändring skett – ur ett genusperspektiv – under tidsperioden 1973-2006, eftersom underliggande ideologiska budskap förekommer i samtliga undersökta läroböcker, om än i olika omfattning.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år. Med utgångspunkt i Englunds uttolkning av läroplansteorin görs en indelning i kategorier. Analysverktyget är delar av de didaktiska typologier som utformats i Englunds efterföljd. Resultatet visar att det föreligger stora variationer i såväl önskvärda innehållsval som vad man vill uppnå med undervisningen. Även kunskapssyn varierar. Samtliga lärare utgår dock från den större betydelse man anser att kristendomen har gentemot övriga förekommande religioner i det svenska samhället. Gemensamt är även målet att ändra elevernas inställning till religiöst liv inom alla religioner. En möjlig slutsats är att socialisationsinnehåll och ämneskaraktär präglas av den betydelse kristendomen ges.

No description available.

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet. The most common argument for Christianity’s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society. The most common argument against Christianity´s unique position argues that Sweden today is a multicultural and pluralistic society and therefore the education should be the same to help the students to understand the society that they live in. The essay shows that the argumentation is largely normative and built by the debaters own views, beliefs and thought of the ideal religious education and cannot therefore be determined whether the argumentation is true or false. The essay also shows that the debate in many ways is characterized by secularized and pluralistic argumentation. The essay shows that the secular climate in Sweden has had an influence on the debaters. They all are of the opinion that the education should be built on a scientific and secular ground. They are also of the opinion that the education should be nonconfessional and that the education should be pluralistic and that it is important to study different religions and other life views.