• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Historielärares undervisningsstrategier : En studie av lärares erfarenheter av historieundervisning

Rosling, Jon January 2015 (has links)
Syftet med denna undersökning är att studera historielärares undervisningsstrategier. Undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på frågorna hur, vad och varför lärare bedriver sin undervisning. En viktig del av begreppet är att det sträcker sig över en längre tid. Att lärarna har haft tid att utveckla sin undervisningsstrategier är viktigt utifrån teorin som använts i studien, praktisk yrkesteori. Praktisk yrkesteori utgår ifrån att yrkesutövare besitter vad man kallar ”tyst kunskap”. Därför används intervjuer för att kunna beskriva lärarnas undervisningsstrategier. Intervjuerna har genomförts efter en halvstrukturerad modell där ett visst antal frågor varit bestämda på förhand och där utrymme lämnades för frågor som uppkom under intervjuernas gång. Lärarna som deltog i undersökningen hade arbetat mellan tio och sexton år i skolan och samtliga hade undervisat på gymnasiet. En av lärarna arbetade vid intervjutillfället inte som gymnasielärare utan som högstadielärare.Resultaten från studien visar att historielärare beskriver sin undervisning på olika sätt. Historieämnet fyllde flera funktioner enligt lärarna. Den vanligaste förekommande förklaringen till varför historia är ett viktigt ämne var att ämnet kan besvara varför samhället ser ut som det gör idag. Vidare beskrev lärarna varierade metoder för att undervisa i historia och bland tre av lärarna så utmärktes undervisningen av en mångfald av olika metoder.
2

Historielärares undervisningsstrategier : Att undervisa om det förgågna / History teacher teaching strategies : To teach about the past

Danielsson, Julia January 2017 (has links)
Denna studies syfte är att studera historielärares undervisningsstrategier. Begreppet undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på lärares syfte, innehåll och material i undervisningen. De bygger även på de didaktiska frågorna vad, hur och varför. En viktig del av detta begrepp är att lärarna ska ha arbetat under en tid. Lärarna ska ha haft tid till att utveckla sin undervisningsstrategi som yrkesverksam lärare, vilket kallas för praktisk yrkesteori. I studien har en halvstrukturerad modell använts där intervjufrågorna bestämdes på förhand och där det även lämnades utrymme för diskussion och övriga frågor som kunde uppkomma under intervjun. I studien har fyra lärare intervjuats då tre av dem var gymnasielärare medan en var högstadielärare. Studiens resultat visade på att lärarna beskriver sin historieundervisning på olika sätt. Lärarna ansåg att historieämnet kunde användas på olika sätt som även fyllde olika funktioner. Fortsättningsvis beskriver lärarna olika metoder och tankesätt i undervisningen. Nyckelord: undervisningsstrategier, halvstrukturerade intervjuer, historiedidaktik.
3

Religionskunskapen, kristendomen och lärarna : En studie av gymnasielärares förhållningssätt till kristendomen i undervisningen om religioner och livsåskådningar.

Nordgren, Britt January 2013 (has links)
Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år. Med utgångspunkt i Englunds uttolkning av läroplansteorin görs en indelning i kategorier. Analysverktyget är delar av de didaktiska typologier som utformats i Englunds efterföljd. Resultatet visar att det föreligger stora variationer i såväl önskvärda innehållsval som vad man vill uppnå med undervisningen. Även kunskapssyn varierar. Samtliga lärare utgår dock från den större betydelse man anser att kristendomen har gentemot övriga förekommande religioner i det svenska samhället. Gemensamt är även målet att ändra elevernas inställning till religiöst liv inom alla religioner. En möjlig slutsats är att socialisationsinnehåll och ämneskaraktär präglas av den betydelse kristendomen ges.
4

Musik i förskolan : En studie om förskolepedagogers uppfattning om musikens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan / A study about preschool pedagogues thoughts about the importance of music for children in preschool.

Rubensson, Ida, Lassbo, Ellen January 2017 (has links)
Studiens syfte har handlat om att bidra med ökad kunskap om några förskolepedagoger och deras uppfattningar om musikens betydelse för barnens utveckling och lärande i förskolan. Syftet har vi hämtat med inspiration från tidigare forskning som menar att musikens plats i förskolan håller på att försvagas. Där estetiskt läran om och i musik inte har någon stor plats i förskolans verksamhet. Genom kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad förskolepedagogerna anser om musikens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi har även undersökt vilket förhållningssätt förskolepedagogerna uttrycker i intervjuerna om musicerandes tillsammans med barn. I analysen har vi tagit hjälp av teorin om den musiska människan. Den teorin utgår ifrån synen att barnets uttryck och gestaltande av världen är en del av barnets musikskapande. I den teorin ses hela barnets kultur som musiskt när barnet är spontant, nyfiket, lekande och lärande. Vi har även undersökt om förskolepedagogerna uttrycker ett estetiskt lärande i, om, med eller genom musik. Resultatet i vår studie visar att förskolepedagogerna arbetar på olika sätt med musik i förskolan tillsammans med barn. I både planerade och spontana musiksituationer framgår det att förskolepedagogerna mest arbetar med musik för att stödja barnens språkutveckling, det vill säga att musik används som ett verktyg. Resultatet visar att förskolepedagogerna i mindre utsträckning arbetar med ett lärande om musik. En slutsats är att det kan bero på att det inte framgår i intervjuerna om förskolepedagogerna arbetar med olika genrer, noter eller exempelvis benämner för barnen vad instrumenten de använder sig av heter. Sammantaget visar studien att den största drivkraften till varför förskolepedagogerna arbetar med musik i förskolan är den glädje det ger alla som deltar. Även om förskolepedagogerna inte uttalade sig hur de bemöter barnen musiskt kan vi ändå skönja i intervjuerna att det finns en gemensam syn på barnet som en musisk varelse där alla har musiken inom sig.
5

”Musiken är ytterligare en kanal in i barnens medvetande” : Hur förskollärare använder sig av musik i den planerade undervisningen för att främja de grundläggande värdena / ”Music is yet another channel into the consciousness of children” : Preschool teachers’ usage of music in planned education to promote the fundamental values

Roswall Wikström, Vendela January 2022 (has links)
The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers are using music in the planned education to promote the fundamental values. The study aims to find out how preschool teachers’ personal relationship to music affects how they teach music to the children, how preschool teachers describe the way that they use music in preschool, how preschool teachers use music in the planned education to work with the fundamental values and also to find out how preschool teachers perceive that the fundamental values relate to music activites in preschool. This survey is based on qualitative, semi-structured interviews that are based on a phenomenographic methodological approach, with five preschool teachers that all are active in Sweden. The results of this survey show that they all have a great interest in music and that they use music in planned activities to promote children’s learning and development on many levels in several different areas. However, they don’t use music in a conscious and goal-oriented way to work with the fundamental values. / Syftet med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare använder musik i den planerade undervisningen för att främja de grundläggande värdena. Studien syftar till att ta reda på hur förskollärare beskriver att de arbetar med musik i förskolan, hur förskollärare använder sig av musik i den planerade undervisningen för att arbeta med värdegrundsarbetet samt att ta reda på hur förskollärare uppfattar att värdegrund relaterar till musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Denna undersökning bygger på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografisk metodansats, med fem förskollärare runt om i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att dessa pedagoger har ett stort eget musikintresse och använder musik i verksamhetens planerade undervisning för att främja barnens lärande och utveckling på många plan i många olika områden. Man använder dock sig inte av musiken för att på ett medvetet och målstyrt sätt arbeta med värdegrund.

Page generated in 0.1086 seconds