Bakgrund: Skolsköterskan är en del i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet har med sin tvärprofessionella kompetens möjlighet att fånga olika perspektiv för att kunna sätta in rätt insatser för elever. Informationsutbytet inom teamet har dock visat sig vara en utmaning för att nå god samverkan. Skolsköterskans arbete innebär en känslig balans mellan att bidra till elevhälsoteamets arbete, att hålla sekretessen och värna om elevens värdighet och integritet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors uppfattning om vad sekretessen har för betydelse i arbetet i elevhälsoteamet. Metod: Fenomenografisk metod med induktiv ansats. Åtta informanter deltog genom att besvara kvalitativt utformade frågor via mail. Datan analyserades med fenomenografins analysmetod i sju steg. Resultat: Skolsköterskorna uppfattade att det fanns olika uppfattningar och kunskaper kring sekretessen vilket påverkade informationsutbytet. Sekretessen uppfattades också som en isolerande faktor då skolsköterskorna kände sig ensamma i sin profession. Genom behovet av medgivande uppfattades sekretessen som en fördröjande omständighet i elevärenden. Skolsköterskorna beskrev att sekretessen ökade tilliten från elever och vårdnadshavare och att tilliten var viktig för att få medgivande och därmed eliminera det eventuella hinder som sekretessen kunde orsaka. Konklusion: Med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt uppfattade skolsköterskorna sekretessen ibland som ett hinder i elevhälsoteamsarbetet men som värdefull i relationen med elev och vårdnadshavare. / Background: The school nurse is part of the student health team. With its interdisciplinary skills, the student health team is able to identify different perspectives in order to put in place the right efforts for pupils. However, the information exchange in the team has proved to be a challenge for achieving good cooperation. The school nurse’s work involves a sensitive balance between contributing to the work of the student health team, keeping confidentiality and protecting student’s dignity and integrity. Purpose: To investigate the school nurse’s perception of the impact of secrecy on the work of the student health team. Method: Phenomenographic method with inductive approach. Eight subjects participated by answering qualitatively formulated questions by mail. The data was analyzed by the methodology of the phenomenon in seven steps. Result: The school nurses perceived that there were different perceptions and understandings about secrecy, which affected the exchange of information. Secrecy was also perceived as an isolating factor when the school nurses felt alone in their profession. Due to the need for consent, confidentiality was perceived as a delayed circumstance in order to help students. School nurses reported that confidentiality increased trust from students and guardians and that trust was important in order to obtain consent, thus eliminate the possible barriers that secrecy could cause. Conclusion: Based on ethical approach, the school nurses perceived confidentiality as an obstacle in student health team work but as valuable in the relationship with student and guardians.

This dissertation gives a back-ground presenting what Education for Sustainable Development (ESD) and pedagogical drama is, and it presents research on drama-use in ESD. The aim of the study is to explore drama as a tool in adult learning for sustainable development, in a Western context. The assumption is made that drama does have a potential as a tool in learning for sustainable development, and the question of how is raised. The study has a qualitative approach and by interviewing five drama teachers it explores possibilities and difficulties with using drama in ESD and what makes drama useful in ESD. Phenomenography has been used as the method to analyse the phenomenon Drama teachers’ perceptions of drama in adult learning for sustainable development. The result shows both possibilities and difficulties with using drama in ESD and four categories of description are presented: Conditions for Drama, where sufficent time, skills of the leader, ethical awareness and voluntary participation are described as prerequisites for drama. The category Meet is about creating a group climate that is the basis of all drama work. The category Learn is about acquiring knowledge, becoming motivated and equipped to act for sustainable development. Drama is helpful here as it is action-oriented, fun and evokes emotions that can lead on to reflection and motivation.  Create is the last category, where focus is on a deeper understanding of yourself as an actor in a larger context. Drama is described as a tool to become a co-creator of something new and focus is on a larger societal change, rather than individual behavioural change for sustainable development. Transformative learning is presented as a theoretical framework and the results show that the learning discribed in the category Create can be seen as transformative. / Uppsatsens bakgrund ger en sammanfattning av vad lärande för hållbar utveckling (LHU) respektive dramapedagogik är, samt exempel på studier kring dramaanvändning i LHU. Studiens syfte är att undersöka drama som verktyg i vuxnas lärandeprocesser kring hållbar utveckling i en västerländsk kontext. I studien görs antagandet att drama är ett användbart verktyg för detta och ställer forskningsfrågorna: Vad gör dramapedagogik användbart som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling? samt Vilka möjligheter och svårigheter finns det med att använda drama som del vuxnas i lärande för hållbar utveckling? Studien har en kvalitativ ansats och undersöker genom intervjuer med fem dramapedagoger vilka möjligheter och svårigheter det finns med drama som verktyg i LHU samt vad som gör drama användbart i LHU. Analysmetoden fenomenografi används för att undersöka fenomenet Dramapedagogers uppfattningar om drama som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling. Resultatet, som visar på både möjligheter och svårigheter med drama i LHU, presenteras i studiens utfallsrum med fyra beskrivningkategorier: Förutsättningar för drama, där tillräckligt med tid, kompetens hos ledaren, etisk medvetenhet och frivillighet för deltagarna beskrivs som förutsättningar för drama. Beskrivningskategorin Mötas handlar om att skapa det goda gruppklimat som är centralt i allt dramaarbete. I kategorin Lära sätts lärandet i centrum, här handlar det om att inhämta kunskap och bli motiverad och rustad att agera för hållbar utveckling. Skapa är den sista kategorin där kunskapen tas vidare till en djupare förståelse av sig själv som aktör i ett större sammanhang och förmågan att bli skapande utifrån detta. Transformativt lärande presenteras som en teoretisk ram och resultatet visar att i kategorin Skapa sker ett transformativt lärande.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal. Utmärkande var den utpräglade ansvarskänsla för sitt huvudhandledaruppdrag som de gav uttryck för. Genom att ha en fungerande relation till handledare, studenter och universitet, kunde huvudhandledarna organisera undervisning och handledning så att även kravet på genomförda operationer kunde förenas med målsättningen att studenterna skulle uppnå målen för utbildningen. En viktig stimulans och drivkraft i arbetet fann huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvariga i att utveckla undervisning och handledning. Främst gav de dock uttryck för den glädje som fanns i att vara anestesisjuksköterska, och stolthet i att inneha huvudhandledaruppdraget som gav dem möjlighet att introducera kommande kollegor i ett viktigt och ansvarsfyllt arbete.</p><p>Slutsats: Huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvariga på anestesiklinik ställs i sitt arbete inför oförutsägbara situationer i en undervisningsmiljö som många gånger är svårbedömd.  Bra möjligheter för planering och en god kommunikation med studenter och företrädare för klinisk verksamhet och universitet är betydelsefullt för att kunna uppnå dels undervisningsmålen dels verksamhetens mål samt organisera en fungerande undervisnings- och handledningsmiljö.</p><p> </p><p> </p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this interview was to explore the head tutor’s and clinical education manager's perception of the teaching and tutoring situation at an anaesthesia clinic. A total of six head tutors and five clinical education managers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed based on a phenomenographic approach according to Starrin & Svenssons (2007) analysing method. The head tutor assignment was perceived as being in an unpredictable situation and in an uncertain education environment, and it required careful planning and clear communication, and solutions through compromise. The head tutors also perceived that they had an overall supportive role in relation to overloaded tutors, vulnerable students and new staff. The main characteristic, which they expressed, was the distinct sense of responsibility for the head tutor assignment. By having a working relationship with tutors, students and universities, the head tutors were able to organise education and guidance so that the requirement for completed operations could be united with the objective that the students would achieve the goals of the education. An important incentive and motivation, the head tutors and clinical education managers found in the work of developing teaching and tutoring. Mostly, however, they expressed the joy of being a nurse anaesthetist, and the pride in the possession of the assignment of head tutor, which gave them the opportunity to introduce future colleagues to an important and responsible occupation.</p><p>Conclusion: In their work the head tutors and clinical education managers in the anaesthesia clinic confronts with unpredictable situations in a learning environment that often is uncertain. Good opportunities for planning and good communication with students and representatives of the clinical work and universities is important for the achievement of both educational goals and operational objectives, and organising an effective teaching and tutoring environment.</p><p> </p><p> </p>

Sammanfattning   Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin &amp; Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal. Utmärkande var den utpräglade ansvarskänsla för sitt huvudhandledaruppdrag som de gav uttryck för. Genom att ha en fungerande relation till handledare, studenter och universitet, kunde huvudhandledarna organisera undervisning och handledning så att även kravet på genomförda operationer kunde förenas med målsättningen att studenterna skulle uppnå målen för utbildningen. En viktig stimulans och drivkraft i arbetet fann huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvariga i att utveckla undervisning och handledning. Främst gav de dock uttryck för den glädje som fanns i att vara anestesisjuksköterska, och stolthet i att inneha huvudhandledaruppdraget som gav dem möjlighet att introducera kommande kollegor i ett viktigt och ansvarsfyllt arbete. Slutsats: Huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvariga på anestesiklinik ställs i sitt arbete inför oförutsägbara situationer i en undervisningsmiljö som många gånger är svårbedömd.  Bra möjligheter för planering och en god kommunikation med studenter och företrädare för klinisk verksamhet och universitet är betydelsefullt för att kunna uppnå dels undervisningsmålen dels verksamhetens mål samt organisera en fungerande undervisnings- och handledningsmiljö. / Abstract The purpose of this interview was to explore the head tutor’s and clinical education manager's perception of the teaching and tutoring situation at an anaesthesia clinic. A total of six head tutors and five clinical education managers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed based on a phenomenographic approach according to Starrin &amp; Svenssons (2007) analysing method. The head tutor assignment was perceived as being in an unpredictable situation and in an uncertain education environment, and it required careful planning and clear communication, and solutions through compromise. The head tutors also perceived that they had an overall supportive role in relation to overloaded tutors, vulnerable students and new staff. The main characteristic, which they expressed, was the distinct sense of responsibility for the head tutor assignment. By having a working relationship with tutors, students and universities, the head tutors were able to organise education and guidance so that the requirement for completed operations could be united with the objective that the students would achieve the goals of the education. An important incentive and motivation, the head tutors and clinical education managers found in the work of developing teaching and tutoring. Mostly, however, they expressed the joy of being a nurse anaesthetist, and the pride in the possession of the assignment of head tutor, which gave them the opportunity to introduce future colleagues to an important and responsible occupation. Conclusion: In their work the head tutors and clinical education managers in the anaesthesia clinic confronts with unpredictable situations in a learning environment that often is uncertain. Good opportunities for planning and good communication with students and representatives of the clinical work and universities is important for the achievement of both educational goals and operational objectives, and organising an effective teaching and tutoring environment.

The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers are using music in the planned education to promote the fundamental values. The study aims to find out how preschool teachers’ personal relationship to music affects how they teach music to the children, how preschool teachers describe the way that they use music in preschool, how preschool teachers use music in the planned education to work with the fundamental values and also to find out how preschool teachers perceive that the fundamental values relate to music activites in preschool. This survey is based on qualitative, semi-structured interviews that are based on a phenomenographic methodological approach, with five preschool teachers that all are active in Sweden. The results of this survey show that they all have a great interest in music and that they use music in planned activities to promote children’s learning and development on many levels in several different areas. However, they don’t use music in a conscious and goal-oriented way to work with the fundamental values. / Syftet med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare använder musik i den planerade undervisningen för att främja de grundläggande värdena. Studien syftar till att ta reda på hur förskollärare beskriver att de arbetar med musik i förskolan, hur förskollärare använder sig av musik i den planerade undervisningen för att arbeta med värdegrundsarbetet samt att ta reda på hur förskollärare uppfattar att värdegrund relaterar till musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Denna undersökning bygger på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografisk metodansats, med fem förskollärare runt om i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att dessa pedagoger har ett stort eget musikintresse och använder musik i verksamhetens planerade undervisning för att främja barnens lärande och utveckling på många plan i många olika områden. Man använder dock sig inte av musiken för att på ett medvetet och målstyrt sätt arbeta med värdegrund.