Denna uppsats ämnar belysa relationerna mellan en liten grupp svenskar och en liten grupp invandrare efter riksdagsvalet 2022 i Sverige. I och med Sverigedemokraternas ökade inflytande upplevs risken att främlingsfientliga tankemönster ska få en fast grund i det svenska samhället samt att relationerna mellan svenskar och invandrare ska försämras. Genom en kvalitativ studie med intervjuer har jag i denna uppsats lyft fram hur interpersonell kommunikation, kulturella traditioner och maktpositioner kan påverka relationerna mellan svenskar och invandrare. Jag har valt att implementera ett humanistiskt och samhällsperspektiv vid uppförandet av studien. Utifrån ett humanistiskt perspektiv är språket grunden för interpersonell kommunikation igenom vilket mellanmäsnkliga relationer skapas. Ur social synvinkel tillhör alla invandrare ett samhälle som bidrar till samhällsutvecklig. Det empiriska materialet har visat att goda relationer mellan svenskar och invandrare är möjliga om båda grupper uppfyller vissa krav som till exempel det svenska språkets behärskning för invandrare och förståelse och acceptans för svenskar. Allt detta leder till slutsatserna om att det behövs mer forskning kring vilka åtgärder som krävs för att ännu mer förbättra relationerna mellan svenskar och invandrare.

En kvalitativ textanalys av Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021) med temat värdegrund. Tishko Taha. Svenska språket, svenska självständigt arbete på avancerad nivå, med inriktning F-3, 15 högskolepoäng. Örebro universitet VT2023. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys där jag analyserar två verk av Pija Lindenbaum. Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021). Jag undersöker hur dessa två barnböcker kan användas på olika sätt i värdegrundsarbetet i skolan F-3. Studiens syfte är att analysera de två bilderböckerna utifrån ett intresse för värdegrundsfrågor, det jag vill lyfta fram, hur böckerna på olika sätt gestaltar/aktualiserar värdegrundsfrågor. I studien kommer jag också att titta närmare på hur bild och text förhåller sig till varandra och vad de förmedlar till oss läsare.

<p>Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.</p>

<p>Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. </p><p>För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. </p><p>De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.</p>

<p>Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.</p>

<p>The purpose of this paper is to examine the Muslims integration in Sweden and the growth of Islamophobia in the Swedish society. To accomplish the understanding of the concept Islamophobia this essay examine different concepts that have associations to the Islamophobia concept. The purpose of this paper is to observe how the concepts are affecting the Muslim integration, along with what integration inconvenience they meet. The paper also examines how Muslims integrate in the Swedish society according to Islamic teaching and culture. What problems and possibilities do Muslims meet in Sweden and how are the difficulties taken care of? According to the research, Muslims have different difficulties in the integration process in Sweden. The essay gives us an understanding of these struggles Muslims deal with. And it also gives us an understanding of persons who agree with the Islamophobia conclusion and how it is affecting the Muslim people.</p> / <p>Möte med islamofobi och dess påverkan på muslimers integration undersöks i denna studie. Enligt denna uppsats skiljer det sig bland muslimer hur de väljer att integreras i det svenska samhället, detta beror främst på mångfalden muslimer i Sverige idag. Integrationssvårigheter muslimer kan stöta på i Sverige kan i vissa fall bero på islamofobin. Begreppet islamofobi kan enligt tidigare studier relateras till kulturrasism, xenofobi, antisemitism och orientalism. Dessa begrepp anses även av forskare ha många anknytningar till islamofobi och kallas därför för islamofobins släktbegrepp. Bland muslimer i Sverige dyker det upp både möjligheter och svårigheter i samband med integrationen. De möjligheter muslimer har idag är att det finns utrymme för muslimer att utöva sin religion i det svenska samhället. Dessutom finns det olika aktiva muslimska organisationer runt om i landet. Andra möjligheter i det svenska samhället för muslimer är att positiva utbyten och framgångar har gjorts i mötet med islam och muslimer. Integrationssvårigheterna för muslimer i Sverige kan bestå av att högtider samt böner inte alltid kan utföras enligt islams lära. Den muslimska bönen som görs på offentlig plats kan upplevas som främmande och stötande av människor i samhället. Muslimer kan inte alltid undgå islamofobi och främlingsfientlighet i samband med sin integration i det svenska samhället. Alla människor är förstås inte fientliga mot islam och muslimer i det svenska samhället. Tidigare forskningar talar om öppna och stängda uppfattningar om islam och muslimer, vilket innebär att man antingen är öppen för islam eller är mer sluten i sina uppfattningar. Till slutna uppfattningar om islam räknas ofta stereotypa uppfattningar om religionen och muslimer. Självklart kan man även samtidigt inneha båda stängda och öppna uppfattningar om islam. Stängda uppfattningar av islam och i det svenska samhället kan även bero på,  vilket är min teori i denna uppsats, att människor innehar för lite kunskaper om muslimer och Islam.</p>

<p>Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter.</p><p>För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.</p><p>Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram – ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby.</p><p>Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes.</p><p>En slutsats som jag dragit från undersökningen är att centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden.</p><p>FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets.</p><p>Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande. Dock har de åsikter inom vissa av de åtta områdena som visar på en intolerant hållning.</p><p>Det mest anmärkningsvärda i denna undersökning, enligt mig, är att de tre övriga partierna inte alls anger några ståndpunkter vad gäller frågor som är relaterade till flyktingpolitik och -problematik. Samtliga torde vara väl medvetna om att det är Sverigedemokraternas kritiserade åsikters förtjänst att kyrkovalet fått stor uppmärksamhet.</p>

Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.