Syftet med vår forskning har varit att jämföra elevers och forsknings syn på mobbning. Vi har jämfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn på vad som utmärker en mobbare och ett mobboffer kan jämföras samt jämfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gå till. Vi har låtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vår respondentgrupp. Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Vi har funnit både likheter och skillnader i hur elever och forskning ser på våra frågeställningar.

Syftet med denna studie var att undersöka om mobbningen kan påverka hälsa och livskvalitet hos de drabbade. I studien ingick sju personer som utsattes för kränkande behandlingar under sin skolgång. Studien gick ut på att fånga informanternas upplevelse kring mobbningen och därför valdes en kvalitativ inriktning med dataanalys baserad på grounded theory. Informanterna fick fritt berätta om sin upplevelse kring mobbning, i form av en semistrukturerad intervju som innehöll följande moment: hemsituation, skolsituation och livet under och efter mobbningen. Analysarbete resulterade i kärnkategorin ”Samhällsmisslyckande”. Kärnkategorin består av fem överordnade kategorier: ”Bristande föräldraomsorg”, ”Skolpersonals ambivalens”, ”Socialt kaos”, ”Psykiskt lidande” och ”Försämrad livskvalitet”. Studien visade att personer som utsatts för mobbning oftast kommer från otrygga hemmiljöer och har komplexa svårigheter under sin uppväxt där mobbningen är bara en del av dem. Dagens samhälle har inget verktyg mot mobbningen för barn med speciella behov och de åtgärder som vidtas i den riktningen slutar som ett institutionellt misslyckande. / The purpose of this study was to investigate whether bullying can affect the victims’ health and quality of life. Seven participants were studied, who had been subjected to degrading treatment during their schooling. The study went on to capture the participants' experiences concerning bullying and therefore a qualitative approach based on grounded theory was chosen for the data analysis. The participants were free to talk about their experiences of bullying in the form of a semi-structured interview that included the following items: their home situation, school situation and life during and after the bullying. The analytical work resulted in the core category "Societal failure". This core category is composed of five high order categories: "Lack of parental care", "Ambivalence of school staff”, "Social chaos", "Mental suffering" and "Reduced quality of life". The study showed that people who have been subjected to bullying often come from insecure home environments and they have had complex difficulties during their childhood where bullying is just one aspect. Today's society has no tool for preventing the bullying of children with special needs and the measures taken in that direction end up in institutional failure.

<p>Mobbning är när någon eller några, vid upprepade tillfällen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, är den vanligaste förekommande mobbningsformen på svenska skolor. De två andra formerna av mobbning som man brukar tala om är fysisk och psykisk. Pojkar är de vanligaste förövarna när det gäller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen står främst flickor för. </p><p>Familjeförhållanden och maktobalans mellan barn är två faktorer som forskare och lärare pekar på som bidragande upphovskällor till mobbning. En annan är bristen på en stark vuxen ledare och förebild. Mobbare har ofta bra självförtroende medan offer visar upp blygsel och rädsla. Det sistnämnda gäller främst det så kallade passiva offret. Man brukar också tala om det provocerande mobboffret. Det är vanligare med passiva offer än provocerande. Intervjuade lärare visade att de hade större kännedom om det passiva offret. </p><p>Jag har låtit 162 elever svara på en enkät. Enligt de barn som sa sig vara mobbade trivdes de dåligt i skolan. De har även få, om några kamrater i skolan. Mobbare beskrev sig själva som någon som lätt att bli arg. Enligt undersökningen har i stort sett alla barn sett någon form av mobbning och alla kunde beskriva vad som menas med mobbning. De lärare som jag talat med visar på en stor inblick i mobbningsproblem.</p>

<p>Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning?</p><p>I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan. Elevernas svar har jämförts med forskarnas teorier.</p><p>I resultatredovisningen redovisas även två skolors handlingsplaner mot mobbning. Dessa har jämförts med varandra och med elevernas enkätsvar. Vi har även undersökt om dessa handlingsplaner har någon teoriförankring. </p><p>Vi har insett hur viktigt det förebyggande arbetet är för minimeringen av mobbning och vilken avgörande roll läraren har i arbetet mot mobbning i skolan. Vi har också kommit fram till att skolornas handlingsplaner inte är tillräckligt utförliga och kan vara svåra att förstå. Vi har även funnit att flera av forskarnas teorier överensstämmer relativt väl med elevernas uppfattningar om mobbning.</p>

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet. Personer som utsätts för mobbning riskerar att bli osäkra och deprimerade individer. Det ligger under skolans ansvar att motverka uppkomsten av mobbning. Jag valde att i mitt arbete studera vilka förebyggande insatser som kan genomföras i skolan samt hur skolans personal agerar vid akut mobbning. Detta har jag gjort dels genom att ta del av forskares kunskap, dels genom de intervjuade lärarnas erfarenheter. Det ska på varje skola finnas en handlingsplan mot mobbning. Dessa kan se olika ut men syftet är detsamma; att förebygga och åtgärda mobbning.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa. Eleverna fick svara på tre frågor: Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? och Vad känntecknar ett mobboffer? Elevernas svar jämfördes sedan med forskarnas teorier. Jag har funnit att många av elevernas svar överensstämmer relativt väl med forskarnas teorier. Framförallt har denna uppsats gett mig möjlighet att fördjupa mig inom ämnet mobbning, vilket jag kommer ha stor nytta av som lärare.

Mobbning är när någon eller några, vid upprepade tillfällen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, är den vanligaste förekommande mobbningsformen på svenska skolor. De två andra formerna av mobbning som man brukar tala om är fysisk och psykisk. Pojkar är de vanligaste förövarna när det gäller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen står främst flickor för. Familjeförhållanden och maktobalans mellan barn är två faktorer som forskare och lärare pekar på som bidragande upphovskällor till mobbning. En annan är bristen på en stark vuxen ledare och förebild. Mobbare har ofta bra självförtroende medan offer visar upp blygsel och rädsla. Det sistnämnda gäller främst det så kallade passiva offret. Man brukar också tala om det provocerande mobboffret. Det är vanligare med passiva offer än provocerande. Intervjuade lärare visade att de hade större kännedom om det passiva offret. Jag har låtit 162 elever svara på en enkät. Enligt de barn som sa sig vara mobbade trivdes de dåligt i skolan. De har även få, om några kamrater i skolan. Mobbare beskrev sig själva som någon som lätt att bli arg. Enligt undersökningen har i stort sett alla barn sett någon form av mobbning och alla kunde beskriva vad som menas med mobbning. De lärare som jag talat med visar på en stor inblick i mobbningsproblem.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning? I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan. Elevernas svar har jämförts med forskarnas teorier. I resultatredovisningen redovisas även två skolors handlingsplaner mot mobbning. Dessa har jämförts med varandra och med elevernas enkätsvar. Vi har även undersökt om dessa handlingsplaner har någon teoriförankring. Vi har insett hur viktigt det förebyggande arbetet är för minimeringen av mobbning och vilken avgörande roll läraren har i arbetet mot mobbning i skolan. Vi har också kommit fram till att skolornas handlingsplaner inte är tillräckligt utförliga och kan vara svåra att förstå. Vi har även funnit att flera av forskarnas teorier överensstämmer relativt väl med elevernas uppfattningar om mobbning.

<p>Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. </p><p>De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet. Personer som utsätts för mobbning riskerar att bli osäkra och deprimerade individer.</p><p>Det ligger under skolans ansvar att motverka uppkomsten av mobbning. Jag valde att i mitt arbete studera vilka förebyggande insatser som kan genomföras i skolan samt hur skolans personal agerar vid akut mobbning. Detta har jag gjort dels genom att ta del av forskares kunskap, dels genom de intervjuade lärarnas erfarenheter. Det ska på varje skola finnas en handlingsplan mot mobbning. Dessa kan se olika ut men syftet är detsamma; att förebygga och åtgärda mobbning.</p>

<p>Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? </p><p>Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa. Eleverna fick svara på tre frågor: Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? och Vad känntecknar ett mobboffer? Elevernas svar jämfördes sedan med forskarnas teorier. </p><p>Jag har funnit att många av elevernas svar överensstämmer relativt väl med forskarnas teorier. Framförallt har denna uppsats gett mig möjlighet att fördjupa mig inom ämnet mobbning, vilket jag kommer ha stor nytta av som lärare.</p>