<p>Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning?</p><p>I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan. Elevernas svar har jämförts med forskarnas teorier.</p><p>I resultatredovisningen redovisas även två skolors handlingsplaner mot mobbning. Dessa har jämförts med varandra och med elevernas enkätsvar. Vi har även undersökt om dessa handlingsplaner har någon teoriförankring. </p><p>Vi har insett hur viktigt det förebyggande arbetet är för minimeringen av mobbning och vilken avgörande roll läraren har i arbetet mot mobbning i skolan. Vi har också kommit fram till att skolornas handlingsplaner inte är tillräckligt utförliga och kan vara svåra att förstå. Vi har även funnit att flera av forskarnas teorier överensstämmer relativt väl med elevernas uppfattningar om mobbning.</p>

<p>Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen.</p>

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet. Personer som utsätts för mobbning riskerar att bli osäkra och deprimerade individer. Det ligger under skolans ansvar att motverka uppkomsten av mobbning. Jag valde att i mitt arbete studera vilka förebyggande insatser som kan genomföras i skolan samt hur skolans personal agerar vid akut mobbning. Detta har jag gjort dels genom att ta del av forskares kunskap, dels genom de intervjuade lärarnas erfarenheter. Det ska på varje skola finnas en handlingsplan mot mobbning. Dessa kan se olika ut men syftet är detsamma; att förebygga och åtgärda mobbning.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa. Eleverna fick svara på tre frågor: Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? och Vad känntecknar ett mobboffer? Elevernas svar jämfördes sedan med forskarnas teorier. Jag har funnit att många av elevernas svar överensstämmer relativt väl med forskarnas teorier. Framförallt har denna uppsats gett mig möjlighet att fördjupa mig inom ämnet mobbning, vilket jag kommer ha stor nytta av som lärare.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning? I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan. Elevernas svar har jämförts med forskarnas teorier. I resultatredovisningen redovisas även två skolors handlingsplaner mot mobbning. Dessa har jämförts med varandra och med elevernas enkätsvar. Vi har även undersökt om dessa handlingsplaner har någon teoriförankring. Vi har insett hur viktigt det förebyggande arbetet är för minimeringen av mobbning och vilken avgörande roll läraren har i arbetet mot mobbning i skolan. Vi har också kommit fram till att skolornas handlingsplaner inte är tillräckligt utförliga och kan vara svåra att förstå. Vi har även funnit att flera av forskarnas teorier överensstämmer relativt väl med elevernas uppfattningar om mobbning.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen.

<p>Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. </p><p>De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet. Personer som utsätts för mobbning riskerar att bli osäkra och deprimerade individer.</p><p>Det ligger under skolans ansvar att motverka uppkomsten av mobbning. Jag valde att i mitt arbete studera vilka förebyggande insatser som kan genomföras i skolan samt hur skolans personal agerar vid akut mobbning. Detta har jag gjort dels genom att ta del av forskares kunskap, dels genom de intervjuade lärarnas erfarenheter. Det ska på varje skola finnas en handlingsplan mot mobbning. Dessa kan se olika ut men syftet är detsamma; att förebygga och åtgärda mobbning.</p>

<p>Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? </p><p>Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa. Eleverna fick svara på tre frågor: Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? och Vad känntecknar ett mobboffer? Elevernas svar jämfördes sedan med forskarnas teorier. </p><p>Jag har funnit att många av elevernas svar överensstämmer relativt väl med forskarnas teorier. Framförallt har denna uppsats gett mig möjlighet att fördjupa mig inom ämnet mobbning, vilket jag kommer ha stor nytta av som lärare.</p>

The purpose of this study was to investigate how schools work to counteract, prevent and remedy abusive treatment online and on various social media. In our study we have chosen a collective name for these concepts, with the concept mediated bullying (medierad mobbing). The study is based on a qualitative method with semi-structured interview questions. The interviews were conducted at five different schools with a total of six different informants, two of whom are middle school teachers, two primary school teachers, a special educator, and a counselor. All informants work in schools in the suburbs of a bigger city. The research questions for the study were; 1. How does the school work preventatively against mediated bullying? 2. How and when is it relevant to incorporate value-based work in education? The study indicated that mediated bullying is an ambiguous concept. This means that there is no fixed meaning, and as such there are multiple ways to interpret bullying on various mediated platforms. As the mediated world has reached lower ages, the study also indicated that working with fundamental values and language use should be emphasized from an earlier age. Notably, schools do not have a standardized template for how to address and mitigate mediated bullying; therefore, this results in large knowledge gaps due to the discrepancies with the information shared among adults. Ultimately, this contributes to teachers having feelings of helplessness at work. Keywords: Medierad mobbning, kränkningar över sociala medier, nätmobbning, förebyggande, åtgärdande, nätsmart, värdegrundsarbete, mobbning

I vår studie framkommer att skolelever med problematisk skolfrånvaro är ett växande problempå många skolor både i Sverige och internationellt. Detta i sin tur leder till stora konsekvensersett både ur individ- och samhällsperspektiv. Syftet med studien är att sett utifrån enspecialpedagogisk roll belysa komplexiteten kring problematisk skolfrånvaro gällandeförebyggande, främjande och åtgärdande insatser.För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad lagstiftningensäger, vad som räknas som problematisk skolfrånvaro, orsaker till skolfrånvaro samt hur manskapar goda förutsättningar genom att främja och förebygga skolnärvaro. Utifrån tidigareforskning fokuseras på flera perspektiv kring problematisk skolfrånvaro samt åtgärder kringelever med problematisk skolfrånvaro.Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffoldingoch proximal utvecklingszon lyfts fram. I den kvalitativa undersökningen intervjuasspecialpedagoger om deras erfarenheter av problematisk skolfrånvaro utifrån frågor sombygger på de centrala begreppen förebyggande, främjande och åtgärdande insatser.I resultatdiskussionen framkommer att specialpedagogerna arbetar förebyggande, främjandeoch åtgärdande genom att samverka med elevhälsans övriga professioner för att främjaskolnärvaro. De beskriver att detta arbete sker på både individ och gruppnivå.Framgångsfaktorer som specialpedagogerna beskriver kring det åtgärdande arbetet motproblematisk skolfrånvaro är samverkan med hemmet samt övriga samhällsaktörer. En centraldel som bidrar till framgång är vikten av goda relationer mellan elev och skolpersonal samtmellan elever. Det framträder en tydlig bild av vikten av elevhälsans roll både sett ur ettelevperspektiv och samverkansperspektiv både med hem och andra samhällsaktörer. Det stårklart att det behövs mer forskning kring problematisk skolfrånvaro. Det finns ett stort behovav mer kunskap hos skolpersonal, elevhälsa och skolledning för att vända trenden så att denproblematiska skolfrånvaro minskar.