Mobbning är ett vanligt förekommande skolfenomen. Dock finns inte många studier som undersöker lärares syn på mobbning och deras egna förhållningssätt kring detta. Att förhindra mobbning och kränkande behandlingar är en stor och viktig del av lärares uppdrag och arbete. Därmed blir det viktigt att försöka förstå hur lärare ser på detta fenomen (vad det är, varför det uppkommer och hur det bör och faktiskt hanteras) som de ska förebygga och hantera i sin vardagliga verksamhet och arbete. Denna studie syftar därmed på att studera verksamma grundskolelärares syn på skolmobbningsfenomenet och hur de ser på deras egna förhållningssätt gentemot detta. Genom sex intervjuer, med sex olika lärare har jag försökt att kartlägga deras syn på mobbningsfenomenet genom ett fenomenologiskt perspektiv.I studien används orden mobbning och skolmobbning synonymt med varandra. Detta för att studien fokuserar på mobbning och specifikt skolmobbning. Därmed kan dessa användas synonymt.De resultat som framkommit i studien är att samtliga respondenter har liknande defintioner gällande fenomenet skolmobbning. Vidare hävdar majoriteten av respondenterna att mer utbildning kring konflikthantering behövs i dagens skola, då hälften av respondenterna känner sig osäkra inför hanteringen av detta. Slutligen visar studien att det ofta finns flera olika förklaringar till varför elever blir mobbade, eller själva mobbar andra.

Syftet med vår forskning har varit att jämföra elevers och forsknings syn på mobbning. Vi har jämfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn på vad som utmärker en mobbare och ett mobboffer kan jämföras samt jämfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gå till. Vi har låtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vår respondentgrupp. Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Vi har funnit både likheter och skillnader i hur elever och forskning ser på våra frågeställningar.

Detta examensarbete ämnar undersöka den roll och påverkan elever som är åskådare till mobbning i skolmiljö har, utifrån teorin The Bystander Effect. Utgångspunkten är mellanstadielärares berättelser om, erfarenheter och upplevelser av mobbning mellan elever med ett särskilt fokus på de som är åskådare. Med en kvalitativ ansats har semi-strukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i årskurs 4–6 genomförts.Studiens resultat tyder på att åskådare spelar en viktig roll vid mobbning mellan elever, både genom att förstärka och upprätthålla mobbningen, men också genom att avbryta denna när de väljer att ingripa och hjälpa offret. En rad olika faktorer sågs påverka den roll åskådare antog, som passiva eller ingripande, varav de viktigaste ansågs vara gruppen och omgivningens klimat och normer samt de olika konsekvenser som beskrevs åtfölja såväl mobbning som ingripande. Centralt var också de olika typer av kontroll lärare försökte utöva för att påverka mobbningen, genom att definiera den, lära och utbilda elever om mobbning samt att själva inneha det huvudsakliga ansvaret för att ingripa och stoppa mobbningen. Genomgående i informanternas berättelse återfanns de mekanismer som stärker eller hämmar The Bystander Effect och åskådares passivitet kontra aktiva ingripande. / The purpose of this essay is to analyze the effect that bullying has on the observing party with reference to The Bystander Effect. We have chosen to use semi—structured interviews with six different elementary school teachers, grade 4 to 6, as basis for our analysis. In the interviews the teachers referred to experiences where they had personally witnessed bullying amongst students; focusing on details regarding the bystanders.The data collected from the interviews leads us to believe that bystanders play a role in both enforcing and interrupting bullying. Many factors were observed that affected the bystanders' reaction whether passive or intrusive. These included the social norms, social climate and perceived consequence of both bullying and various forms of interference. Another key factor was the teachers' methods to minimize bullying and their ability to do so. The different interviews highlighted certain mechanisms that strengthened or weakened The Bystander Effect.

Utifrån styrdokumenten gällande arbete mot skolmobbning finns det angivet att varje skola skall ha enhandlingsplan. Men det finns i nuläget inga tydliga anvisningar eller krav på hur en skola skall förhållasig till hur de ska motarbeta fenomenet kränkning och mobbning. Det finns således ingen form av mallatt förhålla sig till för Sveriges grundskolor. Det är således upp till varje huvudman och respektive skolasrektor att avgöra form och innehåll. Således framkom studiens syfte att beskriva och förstå läraresuppfattningar om skolans arbete som ett självupplevt framgångsfyllt antimobbningsarbete. Studienpresenterade också vilka roller de som arbetar på skolan spelar i detta processarbete och vad just debidragit med. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med skolans verkställande hälsoteamsom ansvarar för arbetet mot mobbning, vilka också är skaparna och de drivande bakom skolans aktuellahandlingsplan. Det innefattade intervjuer av skolans rektor, skolans kurator (huvudansvarig i hälsoteamet),två klasslärare och en fritidspedagog vilka är personalgruppen bakom gruppen. Resultatetvisade framkom uppfattningar om att framgångarna till stor del handlar om att skolan arbetar långsiktigtmed prioritering av värdegrundsrelaterade metoder som drivs av personal som har goda erfarenheterav att arbeta mot mobbning. Studien utgick från två forskningsfrågor; Vilka faktorer uppfattarpersonalen har bidragit till att göra antimobbningsarbetet framgångsrikt (?) och Vad uppfattar personalenbehöver motverkas genom ett mobbningsarbete (?). Resultat från studien är att hälsoteamet utvecklatett arbete som skulle kunna tas från vetenskaplig litteratur om fenomenet mobbning och förebyggandearbete. En annan slutsats som gjorts från studien är att även om svaren överraskande upplevdeslika så finns det skillnader mellan uppfattningarna om hur personalen ska kunna ”överföra” sinakunskaper och kompetenser till ny personal, och hur detta ”framgångsarbete” ska följa med skolansfortsatta utveckling i linje med människor i samhällets framtida utveckling. Jag drog slutsatsen att skolankan ha en möjlig framgång och ha arbetsmetoder som är unika, men som inte kan bekräfta att skolanverkligen har ”mobbningsfritt” baserat på denna studie. / <p>Betygsdatum: 220118</p>

Under de senaste åren har mobbningen uppmärksammats alltmer, såväl inom media som i skolans värld. Detta har bland andra fått Skolverket och Barnombudsmannen att framhäva mobbningen som ett ökat samhällsproblem. Skolverket framhäver en markant ökning av mobbning de senaste tio åren med en siffra på ca.60%. Till vilken grad detta är överstämmande med verkligheten är svårt att svara på och man kan vidare ställa sig frågan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det är den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det än förhåller sig, är mobbning och kränkande behandling svåra problem som skolan måste ägna stort intresse. Som blivande lärare är vi medvetna om problematikens existens som vi med stor sannolikhet kommer att konfronteras med någon gång under vår valda yrkeskarriär. I denna forskning har vi därför fått anledning att förhålla oss till och förstå fenomenet mobbning. Detta forskningsarbete innehåller en rad undersökningar med syfte att fastställa omfattningen av skolmobbningen, vilket leder till ökad uppmärksamhet kring problemet. Ju fler undersökningar som genomförs desto mer uppmärksamhet får problemet. Följden blir att försöka förklara orsaker till förekomsten av skolmobbning. I detta arbete vill vi lyfta fram olika individers röster, både vuxna och barn inom skolan och deras åsikter och funderingar kring skolmobbning. Det är viktigt att se varje individ i skolan, att utgå från varje individs intresse och behov för att komma närmare problemet och förhoppningsvis närmare förslag till att motverka mobbning bland barn och ungdomar.

<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet. Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet. Skolverket har även sammanställt en rapport rörande effekterna av dessa program. Jag ville också undersöka hur barn definierar ordet mobbning. För att komma fram till undersökningsresultat rörande dessa två ovanstående antimobbningsprogram och barns definiering av begreppet mobbning har jag forskat i vetenskapliga  undersökningar och litteratur samt även utfört intervjuer med barn i åldrarna 7-9 år och skolpersonal. Jag valde två skolor som arbetar med dessa två program och barnintervjuerna gjordes med tillåtelse av barnens föräldrar. Intervjusvaren jämfördes sedan med de vetenskapliga rapporterna och litteraturen. Slutsatsen av min undersökning är att dessa två program har både för- och nackdelar. Olweusprogrammet kräver resurser och tid. Friendsprogrammet involverar barnen som riskerar att få en utsatt position. Barnen kunde utan problem definiera innebörden av mobbning.

Mobbning är ett universellt fenomen som sker i olika miljöer i gruppsammanhang, bland annat på arbetsplatser och i skolor. Psykisk ohälsa ökar i takt med att mobbningen ökar, och kan ge livslånga effekter hos mobbningsoffret. Syftet med den här studien är att undersöka hur mobbning hanteras i svenska skolor. Specifikt undersöker studien olika strategier som elevhälsoteamen arbetar med för att förebygga mobbning och motverka pågående mobbning i skolmiljön och hur det arbetet ser ut utifrån ett individ- och grupperspektiv, samt huruvida mobbning orsakas av individuella eller sociala faktorer. Denna studie utgår ifrån socialpsykologiska teorier och begrepp kring social identitet, gruppdynamik och sociala normer. Tio intervjuer genomfördes och urvalet bestod av respondenter verksamma inom elevhälsan, både som kuratorer och skolsköterskor. Studiens resultat visar att mobbning är ett gruppfenomen snarare än ett individfenomen. Det har framkommit olika arbetssätt att arbeta både förebyggande och åtgärdande på individnivå och på gruppnivå. Det har även visat sig att lärare har en väsentlig påverkan på det förebyggande arbetet mot mobbning. Elevhälsans arbete får bäst resultat när samtlig skolpersonal arbetar med varandra för att motverka mobbning är ett ytterligare resultat. / Bullying is a universal phenomenon that occurs in group settings, including workplaces and schools. Mental illness increases as bullying increases and might cause the victim lifelong effects. The aim of this study is to look into how bullying is handled in Swedish schools. The study specifically explores different strategies that the student care team works on preventing the occurrence of bullying and ongoing bullying in the school environment from an individual and group perspective, and whether bullying is caused by individual or social factors. This study is based on social psychological theories and concepts such as the social identity theory, group dynamics and social norms. Ten interviews were conducted in the process. The results of this study demonstrate that bullying is a group phenomenon. It has shown different working methods to prevent and remediate from individual and group level. The results of this study reveal that bullying is a group phenomenon rather than an individual one. There has also been emphasis and great importance on the essential influence of the teachers in the work. It has been shown that the work of student care gets the best results when everyone at the school helps each other to counteract bullying.