Syftet med denna studie är att jämföra och se hur de olika antimobbningsprogrammen fungerar och vad som skiljer de åt samt hur lärarna upplever dessa antimobbningsprogram. Idag lägger skolor/kommuner enorma pengar på att köpa in material och utbildar sina anställda i hur man förebygger mobbning och kränkande behandling i skolan. Det framgår i Skolverkets utvärdering av olika antimobbningsprogram att skolor/kommuner inte bara använder sig av ett program utan köper in flera olika för att få det bästa resultatet, ändå har inte mobbningen upphört i skolorna. Vi har därför valt att jämföra två olika antimobbningsprogram, ett program som har sina rötter från 1985 och som förekommer på ett stort antal skolor både i Sverige, övriga Europa samt USA med ett nyare program som utvecklades under andra halvan av 00-talet. Detta program har fått lovande kritik och användandet av programmet ökar hela tiden. Båda programmen är utvecklade i Norden. Under studiens gång har det även framkommit att det senare utvecklade programmet bygger på den forskning som gjorts på det tidigare nämnda programmet. Studien visar att dessa två program klarar sig enskilt och inte har något behov av tillägg från andra antimobbningsprogram eller liknande modeller om man arbetar med programmet på rätt sätt, alltså utifrån hur programmet är uppbyggt. Studien visar även implementeringen av programmet är viktigt så all skolans personal arbetar utifrån samma kunskap.

No description available.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet. Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet. Skolverket har även sammanställt en rapport rörande effekterna av dessa program. Jag ville också undersöka hur barn definierar ordet mobbning. För att komma fram till undersökningsresultat rörande dessa två ovanstående antimobbningsprogram och barns definiering av begreppet mobbning har jag forskat i vetenskapliga  undersökningar och litteratur samt även utfört intervjuer med barn i åldrarna 7-9 år och skolpersonal. Jag valde två skolor som arbetar med dessa två program och barnintervjuerna gjordes med tillåtelse av barnens föräldrar. Intervjusvaren jämfördes sedan med de vetenskapliga rapporterna och litteraturen. Slutsatsen av min undersökning är att dessa två program har både för- och nackdelar. Olweusprogrammet kräver resurser och tid. Friendsprogrammet involverar barnen som riskerar att få en utsatt position. Barnen kunde utan problem definiera innebörden av mobbning.

Lietuvos mokyklose nuo 2002 m. yra tiriamas patyčių paplitimas. Nuo 2008 m. Lietuvos mokyklose yra vykdoma Olweus patyčių prevencijos programos, kuria siekiama išugdyti visą mokyklos bendruomenę, kad patyčių problemą mažintų ir mokiniai, ir mokytojai, ir tėvai, bei kiti darbuotojai. Ši programa yra naudojama įvairiose šalyse. Tyrimas buvo siekiama nustatyti Olweus patyčių prevencijos programos įgyvendinimo svarbą Kauno m. „X“ vidurinėje mokykloje, lyginant mokinių patyčių paplitimo tyrimo su kokybiniu mokyklos darbuotojų tyrimo duomenimis. Tyrimo objektas - Olweus patyčių prevencijos programos įgyvendinimas „X“ vidurinėje mokykloje. Darbo tikslas –atskleisti Olweus patyčių prevencijos programos įgyvendinimo svarbą Lietuvoje ir ištirti kaip vykdoma ši programa Kauno m. „X“ vidurinėje mokykloje. Tyrimo uždaviniai: apibrėžti teorines nuostatas, susijusias su patyčių prevencinių programų reikšmingumu ir paplitimu Lietuvos mokyklose; atskleisti pagrindinius Olweus patyčių prevencijos programos ypatumus ir planavimo specifiškumą; pagrįsti Olweus patyčių prevencijos programos įgyvendinimo svarbą Kauno m. „X“ vidurinėje mokykloje. Atliekamas kokybinis tyrimas. Tiriama tyrėjo ir prevencijos programos subjektų veikla. Tyrimu nesiekiama įtakoti pačios prevencijos programos įgyvendinimo, tik išsiaiškinti jos vykdomą veiklą. Tyrimu buvo pasiekti tokie rezultatai: aktyviai dalyvaujantys mokyklos darbuotojai Olweus patyčių prevencijos susirinkimuose ir veikloje dažniau atpažįsta, pastebėi... [toliau žr. visą tekstą] / The investigation of bullyin in Lithuania schools is provided since 2002 year. Olweus Bullying Prevention Program is provided since 2008 year. The purpose of this program is to educate all school society – pupils, teachers, parents, other staff - and to reduce bullyin problem in Lithuanian schools. This program is provided in many countries. The investigation was provided to determine the importance of Olweus bullying program‘s implementation in high school „X“ in city of Kaunas. The determination was made analysing and comparing pupil bullyin prevalence with the data of staff quality investigation. The object of investigation – Olweus Bullying Prevention Program‘s implementation in „X“ high school. The aim of the investigation – to reveal the importance of Olweus Bullying Prevention Program‘s implementation in Lithuania and to investigate how is this program executed in Kaunas „X“ high schools. The tasks of the investigation: to define theoretical attitude which is widespread in Lithuania schools and is important in bullyingt prevenion programs; to reveal main features and the specifics ofplaning in Olweus Bullying Prevention Program; to indicate importance of Olweus Bullying Prevention Program implementation in Kaunas „X“ high school. The quality investigation is provided. It examines the investigators and prevence program‘s subjects activity. The purpose of this examination is to determine the activity of prevence program and not to influence it. Results of the... [to full text]

Många gånger händer det att eleverna inte syns tillräckligt för fritidshemslärare, det är då det sker kränkande handlingar utförda av andra elever. Den fysiska, psykiska och dolda mobbningen går obemärkt och det drabbar inte bara den utsatte utan det drabbar hela samhället. Syfte i denna studie är att undersöka hur fritidshemslärare arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar i sina verksamheter. Vi jämför två olika skolornas förebyggande arbete mot kränkning och mobbning, den ena med en likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande behandling och den andra med en Olweus antimobbningsprogram. Vi vill undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt detta påverkar fritidshemlärarnas arbete gentemot mobbning och kränkande handling som finns i respektive skolor Undersökningen kommer att belysas på olika sätt genom att intervjua både fritidshemslärare, elever och respektive skolors rektorer för att få en bättre förståelse och en bredare perspektiv för undersökningen. Resultatet och diskussionen visar bland annat att fritidshems lärarnas engagemang, närvaro och delaktighet kan vara avgörande i förebyggande syfte mot mobbningen. / Many times, it happens that the students are not visible enough to after-school teachers, this is when abusive acts are performed by other students. The physical, mental, and hidden bullying goes unnoticed, and it not only affects the victim, but it affects the whole society. The purpose of this study is to investigate how after-school center teachers work to prevent bullying and abuse in their activities. We compare two different schools' prevention work against abuse and bullying, one with an equal treatment plan against bullying and abusive treatment and the other with an Olweus anti-bullying program. We want to investigate to what extent and in what way this affects the after-school teachers' work towards bullying and abusive action that exists in each school. a broader perspective for the study. The results and the discussion show, among other things, that the after-school teacher ‘s commitment, presence and participation can be decisive in the preventive purpose against bullying.

Fritidshemspersonals syn på mobbning och hur det kan hanteras. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om mobbning och hur det kan hanteras, samt även undersöka fritidspersonals syn på detta problem och hur de hanterar mobbning på fritidshemmet. Förhoppningsvis kan fritidspersonal, men även annan personal som jobbar inom skolan, få tips och råd om mobbning och hur man kan hantera detta genom att läsa detta arbete. De frågeställningar som detta arbete utgörs efter är följande:  Vad är mobbning?  Varför förekommer mobbning?  Hur kan man åtgärda mobbning?  Hur åtgärdar man mobbning på fritidshemmet? Den metod som använts är kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrutererade intervjuer då personliga åsikter var syftet med dessa. Fem personer med olika utbildningar inom läraryrket som jobbar på fritidshem intervjuades i detta arbete. Fritidspersonal hanterar mobbning på sitt eget sätt med hjälp av en egenkonstruerad plan som de kallar för likabehandlingsplan, och använder då ingen färdigkonstruerad modell från någon forskare. Forskarna som undersökts i detta arbete har varierande synsätt vad gäller mobbning och hur det ska hanteras. Fritidspersonalens åsikter skiljer sig emellanåt från forskarnas, både vad gäller mobbning generellt och hur detta kan åtgärdas. / This essays title in English: After-school centre staffs views regarding bullying and how it can be handled.

<p>Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram. De har hela 17 komponenter gemensamt med Olweus orginalprogram. De har mer gemensamt med Olweus orginalprogram än den version av Olweusprogrammet som används i Sverige idag. Värdegrunden har 9 gemensamma komponenter med Strömsunds värdegrundsarbete vilket gör det ungefärligt likvärdigt med den version av Olweusprogrammet som används idag i Sverige.</p>

Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram. De har hela 17 komponenter gemensamt med Olweus orginalprogram. De har mer gemensamt med Olweus orginalprogram än den version av Olweusprogrammet som används i Sverige idag. Värdegrunden har 9 gemensamma komponenter med Strömsunds värdegrundsarbete vilket gör det ungefärligt likvärdigt med den version av Olweusprogrammet som används idag i Sverige.

Det skrivs en hel del i tidningarna om barn som är utsatta för mobbning. Ca 50 000 elever har någon gång känt sig mobbade i skolan, men bara 500 anmälningar har kommit in till BEO ( barn och elevombudet). I denna studie vill vi synliggöra några lärares syn på mobbning, samt se hur de arbetar förebyggande för att motverka mobbning. Vi vill även ta del av elevers uppfattning om mobbning, delar de samma uppfattning som de vuxna? På de skolor där vi har gjort denna studie arbetar man framför allt med två olika modeller för att motverka mobbning. Dessa två modeller, som är Friends och Farstamodellen, har vi en grundlig beskrivning av. I vår studie använde vi oss av en enkät tagen från Björndell (1997). Vi modifierade den för att passa vårt syfte bättre med hjälp av några lärarintervjuer, som sedan skulle ligga till grund för vår elevenkät. Vi gjorde en kvalitativ elevenkät. Lärarna definierade mobbning som att utsätta någon för trakasserier eller nedsättande ord, där man bedömer det fysiska utseendet eller vad man har för klädsel på sig. Lärarna säger även att man måste lyssna på barnen när de kommer och säger att de blir mobbade, men att man även måste skilja på om det är enskilda händelser eller återkommande. Elevernas svar delade vi in i olika kategorier så som fysisk, social, verbal mobbning. Det mest positiva vi kan se i resultatet är att en stor majoritet av barnen har stor tilltro till sin lärare och dess kompetens att kunna stoppa mobbning. Elevernas tilltro till att lärarna på respektive skolor skulle kunna hjälpa till att stoppa mobbning om det skulle förekomma, är alltså väldigt stark.

Philosophiae Doctor - PhD / The study aimed to pilot-test the effectiveness of the Olweus Bullying Prevention Intervention Programme (OBPP) at two selected primary schools in the Western Cape; and to compare the differences in reported incidents of bullying between the control schools (CSs) and intervention schools (ISs), after the OBPP intervention. On the basis of these aims, the stated objectives were to measure bullying behaviour for pre-test and post-test comparisons with the CSs after the implementation of the OBPP at the ISs; and to investigate the effectiveness of the OBPP by comparing the ISs and CSs for programme targets. Three main hypotheses were formulated and tested, including: (1) There is no statistically significant difference in the mean rank of learners’ exposure to various types of bullying, characteristics (grade level and gender) of the perpetrator, locations of where the bullying occurred, disclosure of the bullying incident, participants’ and peers’ feelings of support, reactions and attitudes when experiencing or witnessing a bullying incident, parents’ and teachers’ reactions and efforts to support and protect victims and participants’ reports of satisfactory schooling environments at the ISs and CSs before and after intervention; (2) There is no statistically significant difference in mean rank of learners’ exposure to various types of bullying, characteristics (grade level and gender) of the perpetrator, locations of where the bullying occurred , disclosure of the bullying incident, participants’ and peers’ feelings of support, reactions and attitudes when experiencing or witnessing a bullying incident, parents’ and teachers’ reactions and efforts to support and protect victims and participants’ reports of satisfactory schooling environments between females’ and males’ reports before and after intervention; (3)There is no statistically significant difference in mean rank of learners’ exposure to various types of bullying, characteristics (grade level and gender) of the perpetrator, locations of where the bullying occurred , disclosure of the bullying incident, participants’ and peers’ feelings of support, reactions and attitudes when experiencing or witnessing a bullying incident, parents’ and teachers’ reactions and efforts to support and protect victims and participants’ reports of satisfactory schooling environments between females’ and males’ at the ISs and CSs before and after intervention. In order to provide the relevant theoretical orientations to the study, the Olweus Approach, served as a framework for investigating the prevalence and extent of bullying in the selected schools, while Bronfenbrenner’s Ecological theoretical framework was used to inform the study. In order to reach these objectives, a quantitative method using a questionnaire to collect data and a quasi-experimental design with intervention (ISs) and control (CSs) groups was used. The following are the main findings in terms of tested hypotheses: Firstly, there is a positive statistically significant difference concerning the CSs variables that include peer support toward bullying (school 2 and 4) where females represented higher mean ranks than males at school 2 and males were represented by higher mean ranks compared to females for school 4. Furthermore, for the variables peer attitudes toward bullying (school 4) and reported satisfactory schooling environments (school 4), more females than males attested for both. This suggests a favourable effect without the intervention. Furthermore, there is a statistically significant difference concerning the ISs variables that include characteristics (grade level and gender) of the perpetrator (school 1), disclosure of the bullying incident (school 1), peer reaction and attitudes toward bullying (school 1), parents’ and teachers’ reactions and efforts to support and protect victims against bullying (school 1 & 3), class teacher efforts to support and protect victims of bullying (school 1) as well as reported satisfactory schooling environments ( school 1). Secondly, it is noteworthy that for all the variables that presented statistically significant differences between females and males at baseline and follow up for the ISs – on average more females compared to males attested to this. Finally, statistically significant differences in terms of overall positive improvements i.e. N=200 that reported been bullied at baseline, was highlighted at only one of the ISs (school 1). Variables in this regard, included exposure to various types of bullying, characteristics (grade and level) of the perpetrator, disclosure of the bullying and reports of having a satisfactory schooling environment and noteworthy is that more males than females attested to be exposed to various types of bullying. These findings confirmed that the implementation of the OBPP has shown to be an effective programme at instilling an anti-bullying culture in terms of the named variables. The study therefore recommends, among others, that schools address existing bullying behaviour and prevent further bullying by building and enhancing existing connections between itself and the community which it serves; that the staff as a whole sets the standards of advocating an anti-bullying culture; and that teacher training colleges and universities offer the guidelines of the OBPP as a part of the students’ curriculum requirements. / National Development Agency (NDA) and the University of the Western Cape